EKOLOGISKA FOTSPÅR

En värdig begravning

2011-09-25T17:16:00.000+03:00

Idag går denna blogg i graven. Det är dags nu att avsluta. Jag har gillat att skriva här och framför allt har jag gillat att fundera på ekologiska frågor. Det kommer jag självklart att fortsätta med, men just nu finns det varken tid eller kraft att blogga.

Tack till dig som läst och/eller kommenterat här!

Miljöpåverkan

2011-09-16T22:15:00.002+03:00

Idag på nya jobbet upptäckte jag att datorn har en inställning där den räknar hur mycket man printar ut och hur stor miljöpåverkan den har.

Sånt tycker jag om. Det får en att tänka till och inte printa något i onödan. Inställningarna är för övrigt på svartvita dubbelsidiga automatiskt. Det gillar jag också. På mitt förra jobb krånglade jag hela tiden med inställningarna, för jag ville printa svartvita, tvåsidiga, men för det mesta kom det ensidiga i färg.

Jag har printat ut ett tredjedels träd. Förhoppningsvis minskar printandet nu, det blev mycket i början när det var så mycket faktadokument som jag behövde...

Miljö påverkan

Träd	0,317% av ett träd sedan 2011-aug-19
Koldioxid	1,1 kg av koldioxid sedan 2011-aug-19
Energi	Likvärdigt till att köra en 60W glödlampa i 72,2 timmar

Framtidens kök?

2011-09-12T21:32:00.000+03:00

Nygammalt kök i förra inlägget. Här är ett riktigt nytt tänk, ett kök där man kan tillvara allting, återanvända organiskt material, vatten som rinner ner i diskhon tas tillvara, renas och används i diskmaskinen, oorganiskt material pressas ihop för att ta så lite plats som möjligt när det förs till återvinning. Där finns inbyggd kompost och odling och lite vad som helst.

Härligt med lite nytänk!

Läs mera på Ekokook!

Ett skafferi och något inglasat

2011-09-12T21:20:00.000+03:00

Vi besökte som vanligt bostadsmässan i somras, men jag bloggade inte något om den då.
Nu tänkte jag ändå skriva om ett av husen, som hade några nygamla lösningar som jag gärna skulle vilja ha.

Inglasad terass/växthus som man kom till direkt från köket. Bara att gå och plocka färska örter till maten...

Inbyggd förvaring i köket för papper, glas och flaskor och annat som kan återvinnas.

Den här bilden är inte lyckad, men här ser man i alla fall utgången till växthuset och dörröppningen till skafferiet.

Tre grejer som fattas i vårt hus och som jag bara kan drömma om för tillfället...

Säsongsmat

2011-09-12T20:46:00.002+03:00

Leo har tipsat om sin sajt Säsongsmat. Där finns kartor och bilder över vilken mat som är i säsong för tillfället och en del recept. Man kan skriva in datum och klicka om man bor i norra eller södra Sverige eller Finland. Praktiskt! Gå in och titta på

Säsongsmat

Mera svamp...

2011-09-03T20:23:00.003+03:00

Idag var jag ute i svampskogen igen. Det är så roligt nu, så hade jag inte jobb och familj så skulle jag säkert tillbringa den mesta tiden där! :)

Idag resulterade skörden i svamppaj, svampstuvning och svampsallad. Jag är så stolt, för jag hittade tio olika sorters svampar. Och jag tror faktiskt inte att någon behöver magpumpas.

Svamppajen är förstås gjord utan vetemjöl, med bovetemjöl och lite kokosmjöl, smör och ost.

2011-08-31T22:03:00.003+03:00

Idag har jag varit ute i svampskogen med min "privatlärare" för andra gången. Hur kul som helst att lära sig mera när man verkligen vill!

Mellan första och andra "lektionen" har jag skaffat en liten svampbok att ha med. Jag råkade hitta en med bra bilder, bra beskrivningar och bra scheman på loppis. Den var på finska, men det fanns en förteckning över alla namn på svenska också, så den fick duga för tillfället. Kanske jag behöver en mera avancerad senare, men nu just nu funkar den bra.

Jag har också varit ute på självstudier i skogen ett par gånger. En gång hade jag med dottern också, men hon konstaterade snabbt att jag måste ta flera svamplektioner, för jag plockade ju knappt en enda svamp av dem hon hittade åt mig. Hon hittade till och med svampar som hon var helt säker på att mommo hade plockat (men jag inte vågade plocka). Kanske hon blir än bättre svampplockare än jag så småning om... (men då är det bättre att hon går ut i skogen med mommo och inte med mig, förstås).

Min "lärare" skänkte hela skörden till mig, så det blev svampstuvning till kvällsmat och en svampsallad ska jag försöka få till också.

Fattar inte att jag inte har lärt mig något om svamp tidigare! :)

Säsongsmat för dummies

2011-08-29T20:32:00.003+03:00

Det där med att äta enligt säsong har tidigare varit ett mysterium för mig - hur vet man vad som är i säsong när butikerna är fulla med samma mat året runt (och man inte lyssnat på sin mamma)? Jag kan inte säga att jag är någon expert nuförtiden, men några små hållhakar för dummies har jag ändå lärt mig och jag jobbar på att lära mig mera.

Det första man kan göra är att tex gå in och läsa Marthas matkorg. (Detta är inget dummiestips utan högre vetenskap!) Där tipsar de om säsongmat för de fyra årstiderna. Bara att läsa och memorera och komma ihåg det när man är och handlar också.

Sen har jag kommit på ett annat knep (det här är mitt dummies-tips då). Om man har en välsorterad mataffär där man brukar gå och handla och man vet att affären är välsorterad när det gäller ekomat också så kan man handla enligt principen ekologiskt, nära och prismässigt överkomligt (i jämförelse med andra ekoprodukter, inte i första hand konventionellt odlad mat då). När det inte finns inhemska ekoprodukter att tillgå (eller när de är svindyra och pyttesmå) där så är de helt enkelt inte i säsong. Tidigare gick jag över till konventionellt odlade eller ekoprodukter från Sydeuropa då de inhemska "plötsligt" tog slut, men nu har jag äntligen fattat varför de inte finns i affärerna just då.

Sen har jag också läst en jättebra odlingsbok som heter Den lättskötta köksträdgården av Clare Matthews. Ingenting för erfarna trädgårdsodlare eller folk som är uppvuxna på landet men riktigt, riktigt bra för nybörjare och såna som ännu lider av sviterna av att ha vuxit upp i ett höghus. Den börjar verkligen från A och det är ju skönt om man inte vet så mycket. Sen är det bara att göra som det står i boken och så har man mat för hela sommar- och höstsäsongen och lite in på vintern också. Eller så inte... Jag lånade boken på biblioteket, men jag tror faktiskt jag ska investera i en egen till våren.

Okej, nu när jag har avslöjat hur nyhjälplös jag varit så kan jag ju också berätta att när jag börjat fatta det här med säsong så har jag också börjat inse vilken rikedom det är. Det är ju allra godast, miljövänligast och hälsosammast att hålla sig till säsongens råvaror. Då får man variation under året (fast man först kanske tänker att det är tvärt om), man får dessutom längta lite det som inte är i säsong och då smakar det SÅ gott sen när man äntligen får det igen.

I Vasa har jag hittat en affär där det här funkar ganska bra, det där säsongstipset för dummies, nämligen Prisma. De tar in väldigt mycket ekologiska grönsaker. Och visst köper vi frukt och annat som inte är närproducerad, men då brukar jag ändå försöka vänta på det som är i säsong i Sydeuropa/Nordafrika och inte kommer från Nya Zeeland eller Argentina eller någon annastans på andra sidan jordklotet. Nu under vår egen frukt- och bärsäsong är det ändå onödigt att köpa så mycket frukt från andra länder.

Nu ska jag gå ut och plocka ett kallt, saftigt äpple från trädet!

Matslöseriet

2011-08-27T10:58:00.004+03:00

I måndags kom det en dokumentär om hur mycket mat som bara kastas fast den skulle gå riktigt bra att äta fortfarande. Det sker i hela kedjan, producenterna tvingas kasta sådant som inte duger åt uppköparna (tex för krokiga gurkor, för stora potatisar, bananer med fel form). Uppköparna kastar sådant som inte klarar transporterna (tex om ett par apelsiner i en hel låda börjar ruttna så kastar man hela lådan, eller fisk som inte blir uppköpt samma dag), köpmännen kastar mat som börjar närma sig "bäst före"-datum eller som inte ser perfekta ut och ratats och till sist kastar slutkonsumenten maten som klarat sig undan hela långa kedjan och kommit ända hem till någon för att man inte vill ha den, för att man köpt för mycket eller inte är sugen längre. Enligt dokumentet skulle man kunna lösa världens hungerproblem med den mat som kastas. Det är ett enormt slöseri, som dessutom kräver massor med naturresurser. Värst känns det med tex massproducerad frukt (tex bananer) som odlats på områden där lokalbefolkningen tidigare odlat mat för sin försörjning och nu lider av hunger, undernäring och fattigdom. Allt för att bananerna ska kunna åka jorden runt och slutligen hamna i ett avfallskärl i västvärlden.

Programmet heter Arvokas ja herkullinen jäte på finska.

Min egen analys av programmet var att producenterna säger att de inte kan göra något, för uppköparna styr. Uppköparna säger att de inte kan göra något, för köpmännen kräver att det ska vara såhär. Köpmännen säger att de inte kan göra något, för om de inte kastar bort det gamla och har hyllorna fulla med färsk och vacker mat från morgon till kväll så väljer kunderna en annan affär. Kunderna säger att de bara köper det som finns i affären, de kan väl inte göra något åt saken.

Vad kan DU och JAG göra åt det här?

Yle Areena sänder programmet ännu i 26 dagar från och med idag. Klicka på Yle Areena

Miljövänlig(are) TV

2011-08-21T10:21:00.003+03:00

Med anledning av att stativet till vår TV plötsligt bara brakade ihop och sa upp kontrakten så fick min man anledning att börja titta på nya TV-apparater. Nu ska vi inte köpa någon ny, utan förstås fixa den nuvarande med en reservdel som vi har beställt. Den kostar inte mer än 30 € vilket är förvånande i sig. Själva delen kostar väl knappast mer än några cent att tillverka, men att besvärlighetstillägget inte är mer än några tior är ju positivt. Reservdelar brukar ju kosta nästan hur mycket som helst eller inte finnas att tillgå. Ingen föreslog helller att vi ska köpa ny TV istället. Det är ju också positivt. I och för sig funkar själva TV:n utmärkt ännu, där den står lutad mot väggen, men erfarenheterna av reparatörer och reservdelsdistributörer har ju inte varit särskilt positiv hittills. Fattas bara annat förresten. Denna TV är bara två år gammal. Som jag skrev här så fick vi en ny TV på garantin för ca två år sen, eftersom den gamla (som inte var gammal utan mindre än två år) slutade fungera och de inte lyckads uppbåda den nödvändiga reservdelen). Är det här det berömnda inbyggda åldrandet, som finns i moderna TV-apparater? Är det så att en TV av en eller annan orsak börjar krångla efter ca 2 år, för att ge hugade köpare en "giltig" orsak att gå och skaffa en ny? Man behöver ju inte ens ha dåligt samvete, för den har ju faktiskt gått sönder!?!

Nu har jag lagt in veto gällande köp av nya TV-apparater, men om någon faktiskt skulle behöva en ny så har Philips nu en TV som har klassats som Europas mest miljövänliga. I dagens läge är det kanske inte SÅ svårt att få den utmärkelsen, de flesta ägnar ju inte miljövänligheten särskilt mycket omtanke. Det brukar vara bruksanvisning i returpapper typ. Min man har till och med varit till Ecosto och tittat på den. Philips Econova heter den och kostar där ca 800 €. Där har de tänkt på att återvinna, använda så lite material som möjligt, sänka strömförbrukningen så mycket som möjligt och så går fjärrkontrollen på solenergi. Inte så tokigt.

Hoppas bara jag kan stå emot övertalningskampanjen som jag känner att min man startat. För att behålla den gamla tv:n är ju ändå alla gånger bättre ur miljösynvinkel än att köpa en ny, hur miljövänlig den en är. Eller hur?

Svamp!

2011-08-20T16:19:00.004+03:00

I år har jag bestämt mig för att lära mig något om svamp. Utgångsläget är att jag känner till två svampar, kantarell och röd flugsvamp. Kantareller har jag ibland lyckats hitta och röda flugsvampar brukar jag klara av att inte plocka. Och förresten, Karljohan lärde jag mig att rita när jag gick på lågstadiet. Någon prototyp av den bilden har jag dock aldrig sett i skogen. Ungefär så långt har mina svampkunskaper nått.

Igår fick jag min första privatlektion i svampplockning av en vän. Tack för det, M! Vår skörd blev inte så riklig, för vi konstaterade att det var för torrt och så hade vi kanske inte riktigt lokalkännedom heller. Men jag tror i alla fall att jag lärde mig något. Min första svamp får bli Karljohan. Karljohan kan se ut på många sätt beroende på om den är stor eller liten. Men den ska ha en brun hatt, vara gul och småsporig undertill och ha en tjock fot med vita nätstrumpor på. Strumpeband har den också, om den är lite större, annars sitter det fast i hatten ännu. Och man ska inte förväxla den med illvilliga kopior med svarta nätstrumpor på. Och så ska man gå ut i skogen i rätt tid, efter regn, för annars är risken stor att någon annan hinner före (våra vänner maskarna). Blev det ungefär rätt så?

Jag ska skaffa en svampbok och börja gå ut i skogen och titta vad jag hittar. För jag har inte ens noterat svamparna som något potentiellt ätbart hittills. Idag när jag var ute och sprang i skogen (jo, till skeptikerna, som inte tror att jag har fortsatt springa efter mitt första inlägg så kan jag säga att det har jag visst det!) så såg jag i förbifarten att där faktiskt växte svampar!

Min "privatlärare" berättade att hon hade gått in för att lära sig en svamp i året. Jag tror jag ska satsa på två i året, eftersom jag börjar betydligt senare i livet än hon. :)

Äntligen har ekokycklingarna kommit!

2011-08-15T20:01:00.003+03:00

De första ekologiska kycklingarna har anlänt till en gård utanför Tammerfors. Hittills har det inte gått att få ekologiskt kycklingkött från Finland, men kanske det är möjligt i en snar framtid. Åtminstone Tammerforsborna kan så småningom börja se fram emot ekokyckling i en butik. Kanske Ekosoppi så småningom kunde ta den till Vasa också...

Läs mera här (på finska).

Älvtorget

2011-08-13T18:22:00.005+03:00

Idag har jag varit på Älvtorget. Det är Ekotanterna mfl som ordnat marknad med lokalt producerade och ekologiska varor. Så roligt med såna initiativ. Jag köpte grönsaker, fisk, fårkorv, hemmagjort läppbalsam och så ett par handskar gjorda av älgskinn från en älg som är skjuten här i skogarna. Tala om lokalt! Skinnet hade tagit en sväng till Karleby och blivit handskar där. Och priset var nästan pinsamt lågt. Min man ska följa med nästa gång och köpa egna handskar. Hoppas de finns till salu då också. Nästa Älvtorg ordnas om en knapp månad den 10.09.2011.

Jackpot Organic

2011-08-12T09:32:00.003+03:00

Visste du att man kan köpa Jackpot Organic kläder på nätet också? Priserna verkar vara lite lägre än om man köper i affären i Vasa i alla fall. Själv föredrar jag att prova kläderna i verkligheten först, men om man hittar något som man vet att man passar i så är det här ett bra tips. Jag tycker att Jackpot har bra kläder, som håller länge. Dessutom har de andrahandsvärde, tex om man vill sälja vidare på Huutonet när man inte själv vill ha dem längre.

Gräsbetat

2011-08-12T09:22:00.004+03:00

Tidigare i sommar var jag och köpte kött från Björkö Högland. Deras highlandkor går ute den mesta tiden av året och betar gräs och håller landskapet öppet. På det viset gör det det möjligt för andra växter och insekter att trivas, som inte skulle göra det i ett igenvuxet landskap och då behöver de inte mycket övrigt foder. Deras kött är alltså miljövänligt och gott, förstås.

Den här gången tog jag bara malet kött och några file'bitar, men nästa gång de slaktar så tänkte jag försöka mig på lite lever och kött med ben också, att koka egen buljong på.

Ekologiska resor

2011-08-10T21:14:00.003+03:00

Det här hade varit roligt att hitta innan vi åkte på vår sommarresa, men det kommer väl flera tillfällen. ECEAT har listat resmål i Finland som är miljövänliga och så här skriver de om sig själva:

ECEAT-nätverket (European Centre for Ecological and Agricultural Tourism) grundades för att främja och utveckla ekologisk turism, ekologisk odling och naturskydd. Vi vill även medverka i bevarandet av naturens mångfald samt stärkandet av lokalkulturer och landsbygdens självständiga levnadsvillkor. Även miljöfostran är viktig för oss.

Här hittar du deras hemisida: ECEAT Finland

Vi stannade faktiskt till vid ett av resmålen som finns nämnt här under vår sommarresa till släkt och vänner, nämligen Frantsilan kehäkukka. Vi var bara till deras gårdsbutik, inte till själva örtaodlingen, men de hade en liten örtagård vid huset. Där tänkte jag att jag också skulle vilja ha en liten örtodling (med betoning på liten jämfört med deras).

Undrar sa flundran...

2011-08-09T12:35:00.007+03:00

Fisk och jag har fortfarande lite svårt att veta var vi har varandra. Inte så att jag inte tycker om fisk, jag tycker väldigt mycket om fisk. Men jag har alltid lika svårt att veta om och vad jag ska köpa för fisk när jag står där vid fiskdisken. Och ibland när jag vet vad som skulle vara bra så känns den så enormt dyr, så jag låter den ligga kvar i alla fall. Sen kommer det än larmrapporter om vilken fisk man ska äta och vilken man inte ska äta och ibland är det experter som säger att larmrapporterna är överdrivna och att man mår bättre av att äta fisken än att låta bli. Och sen finns det ju väldigt nyttig fisk, enligt många hälsoexperter, men fångas den då på ett hållbart sätt? Och hur är det med den odlade fisken, är den inte en ordentlig miljöbov och dessutom inte lika hälsosam som den vilda?

Försök få ihop nyttigt, hållbart och ekonomiskt och du har ett riktigt pussel!

Vi börjar med hållbart fångad fisk:

Jag har printat ut WWF:s fiskguide och har den i plånboken (den finns på www:s hemsidor, ofta glömmer jag att jag har den). Där står det vilken fisk man ska föredra, överväga noga om man köper och vilken man ska undvika helt. Bra fisk är tex. abborre, anjovis (av skarpsill), braxen, gädda, gös, lake, mört, siklöja, sej, strömming och torsk och MSC-märkta fiskar. Mindre bra är tex odlad norsk lax och vild lax, makrill, regnbågsforell, röding, tonfisk (vissa sorter) och många fler. Och såna som man ska unvika helt är tex. odlad lax och regnbågsforell från Chile och Turkiet, rödspätta, tilapia, vild öring och många fler.

Sen är det frågan om vad som är extra hälsosamt:

Där beror det ju på vem man lyssnar på förstås. Jag lyssnar på dem som säger att

fet fisk som lax, makrill, strömming, tonfisk och sardiner är den bästa att äta. Därmed inte sagt att andra fiskar inte skulle vara bra också.

Och sen ännu vilken fisk man sist och slutligen har råd med! Det varierar med dagspriset, men sällan är de allra billigast bäst varken ur hälso- eller miljösynvinkel.

Jag har hittat ett par säkra kort, eller ja, mindre osäkra, kanske. Strömming är den ena. MSC-märkt tonfisk är den andra. Strömmingen är ju oftast billig, inte utrotningshotad enligt WWF och hälsosam ska den ju vara också. Om man inte är rädd för larmrapporterna från Östersjön, det vill säga. MSC-märkt (www.msc.org Marine Stewardship Counsil garanterar att fisken är fångad på ett ekologiskt hållbart sätt) tonfisk borde fylla kraven för hållbart fångad fisk. Den är visserligen den allra dyraste av alla tonfiskar som finns, men inte så dyr att man inte skulle ha råd om man vill. Förrän jag hittade den MSC-märkta tonfisken hade vi inte ätit tonfisk på länge. Dessutom finns det vissa sillburkar som är MSC-märkta, liksom djupfrysta sejfileer. Och till barnens stora glädje har jag hittat MSC-märkta fiskpinnar. De kunde inte tro sina ögon, för hos oss har det inte serverats fiskpinnar så länge de kan minnas. De hade till och med slutat fråga efter fiskpinnar. Jag smakade lite och de var riktigt goda, för att vara fiskpinnar, men jag hoppar ändå över dem, eftersom paneringen innehåller vetemjöl. I Vasa tycker jag att Prisma är bäst på MSC-märkt fisk.

Men när jag ska köpa färsk fisk så står jag fortfarande där som åsnan mellan två hötappar. Ibland blir det lax, för det tycker vi alla att är den godaste fisk som finns. Och så ska den ju vara så nyttig också. Vad gör man? Till min glädje läste jag i VBL den 7.8.11 att det utöver MSC-märkningen ska komma en ASC-märkning (Aquaculture Stewardship Counsil) som ska miljömärka fiskodlingarna. Bland annat laxen kan komma ifråga, stod det.

Synd att också fiskandet har blivit en rovdrift där man inte längre vet vad som är rätt och vad som är fel...

Bär, bär, bär

2011-08-07T21:30:00.003+03:00

Idag kom svärfar hit med 40 liter bär! Härligt! Blåbär, hallon, röda vinbär och svarta vinbär, som jag nu har fryst in. Själv har jag också plockat hallon och blåbär i år och vinbär också och dessutom köpt jordgubbar, så vi borde klara det kommande årets frukostar nu!

Tre gånger är väl en vana?!?

2011-08-06T09:19:00.003+03:00

Den här veckan har jag gjort något som jag aldrig, upprepar, aldrig, har gjort förut. Om det är något område där jag i praktiken är helt analfabet, så är det inom sport och idrott. Värsta ämnet i skolan i tiderna... Okej, nyttomotion gillar jag. Jag går eller cyklar gärna om jag har ett mål, som att komma hem från jobbet till exempel och jag hoppar på studsmattan med barnen. Men jag har inte varit i närheten av ett gym sen några obligatoriska besök under gymnasiet. Och jag har definitivt inte sprungit en meter. Min man sa att han vet bara två personer som han aldrig sett springa. Den ena är jag och den andra är bilskolläraren i Jurva. En tvivelaktig ära, minst sagt, att tillhöra denna exklusiva skara. Men nu har det blivit ändring på saken! Jag var plötsligt mentalt redo för att tänka annorlunda. Jag, som såg mig själv som en som inte kan springa började ändra mina tankebanor och inse att jag har en mental spärr som säger att jag inte kan göra det, inget annat. Jag är varken sjuk eller överviktig, så det borde gå. Orsakerna till att jag kunde tänka annorlunda är tre: För det första hade jag börjat fundera på hur jag ska upprätthålla min kondition nu när vi har skaffat en till bil och jag mera sällan kommer att cykla till och/eller från nya jobbet eller gå från ett ställe till ett annat i avsaknad av bil. För det andra råkade jag se en amerikansk realitysåpa hos min svärfar (som har på TV:n mest hela tiden) som jag fastnade i och fortsatte att titta på hemma. (!) Den handlade om fem överviktiga väninnor som ändrade sina matvanor helt och började träna för triathlon (cykla, löpa och simma) och klarade det på 120 dagar. Klarade de det så måste ju jag också, eftersom de verkligen fick börja på minus. För det tredje - och avgörande - så kom min syster springande till oss 20 km nu i sommar, hon som i likhet med mig aldrig tidigare sprungit något (förrän detta år). Så jag fick definitivt avfärda det där med att det skulle vara släktfel att inte kunna springa. Jag förberedde mig mentalt några dagar efter hennes besök och sen tog jag på mig mina inte så nya, men dock välbehållna och mycket sparsamt använda springskor och gav mig ut. Min syster hade tipsat att man ska springa så långsamt som man behöver i sin alldeles egna takt och då går det. Och det gick! Redan på första försöket klarade jag att springa tre km utan paus. Jag var överlycklig! Nu har jag varit ute och sprungit ytterligare två gånger, båda gångerna fem km utan paus. Tre gånger är väl redan en vana?!? Och särskilt nu, när jag skriver om det här, så kan jag ju inte sluta, eller hur?

(Men under vilken kategori ska jag sätta det här inlägget riktigt, har ju inga passliga??)

Roliga saker drar lite energi

2011-08-02T19:44:00.003+03:00

Ett mångårigt projekt som leds av en israelisk-amerikans psykolog (Daniel Kahneman) undersöker vad 900 yrkesarbetande amerikanska kvinnor använder sin tid till och vad de tycker att är roligast. Ett slående biresultat av undersökningen är att man kunnat konstatera att det finns ett ungefärligt samband mellan hur rolig en aktivitet är och dess förbrukning av elektricitet och oljeprodukter.

JU ROLIGARE - DESTO ENERGISNÅLARE!

De fem roligaste aktiviteterna enligt kvinnorna i undersökningen var att ha sex, umgås, koppla av, äta och motionera.

Källa: Forskning & Framsteg 5/2010

Bilbekännelser

2011-07-28T21:39:00.004+03:00

Jag började ju den här bloggen med att berätta att vi hade gjort oss av med våra två bilar och numera bara hade en bil. Det har gått bra i över två år och skulle säkert har gjort det i fortsättningen också, om alla överiga faktorer hade varit konstanta. Men nu fick jag då för mig att byta jobb och nu funkar det inte längre med bara en bil.

Vi har funderat på alla alternativ som vi kunnat komma på, men inte hittat något realistiskt som skulle funka hela året runt, också i novembermörkret och januarisnöstormen. Det går typ två bussar om dagen till och från detta jordens centrum där vi bor och de går antingen till kommuncentrum eller in till stan, inte dit där mitt nya jobb finns. Mitt nya jobb ligger 12 km från oss, inte ens i närheten av min mans jobb och mina nya arbetstider kommer inte att kunna synkas med min mans på samma sätt som hittills. Så hurtig är jag inte att jag skulle vara beredd att cykla 24 km om dagen under vintern. Så modig är jag inte att jag skulle vara beredd att köra scooter under vintern.

Så det är med viss sorg som jag konstaterar att det står två bilar även på vår gård igen. Visserligen har vi hittat en liten bil med låg förbrukning och låga utsläpp, men "låg" är ju ett relativt mått.

Sjukt med mediciner

2011-07-28T21:09:00.003+03:00

Åh, vad jag blir trött på att läsa om område efter område där människor och miljö offras på pengarnas heliga altare! Det enda som räknas är att det är billigt att producera och köpa.

Jag har just läst i Forskning& Framsteg nr 6/2010 om hur fabriker i låglöneländer tillverkar allt mer av de mediciner som inte är skyddade av patent. Målet är ju förstås att de ska produceras så billigt som möjligt och alla är glada när en billigare medicin har samma verksamma ämnen som en dyrare. Eller?

Att läkemedelsindustrin har flyttat till låglöneländer och producerar medicinerna till ett till synes lågt pris har - som vanligt - ändå ett högt pris. Det släpps nämligen ut enorma mängder aktiva substanser i naturen. Forskarna har hittat antibiotika, mediciner för högt blodtryck, allergier, depressioner, magbesvär och mycket mera till exempel i Indien. De högsta halterna i proverna var till och med högre än i blodet hos en människa som tar medicinen. Det är billigare att släppa ut aktiva ämnen än att investera i reningsverk. Det leder till att kemikalierna sprider sig till grundvattnet. Utsläppen kan till exempel leda till att varje gång bakterier utsätts för antibiotika gynnas de mest motståndskraftiga och med tiden har man på detta sätt bidragit till att vaska fram antibiotikaresistenta bakterier. Utsläppen skadar också vattenlevande ryggradsdjur.

Raka rör!

2011-07-19T13:59:00.003+03:00

Idag hade nöden ingen lag. Jag var helt enkelt tvungen att raka benen, med eller utan rakkräm, för att kunna visa mig barbent bland folk längre. Kanske man inte ska raka benen om man försöker leva miljövänligt? Men jag känner i alla fall att det känns bättre utan, än med lurv tills vidare. Jag har hittills, sen jag slutade med konventionella produkter bara prövat på en enda rakkräm, för den har räckt så länge. Då jag köpte den, för ganska länge sen, fanns det inget annat alternativ på Ekosoppi, så jag tänkte att jag provar på fast produkten egentligen var tänkt för män (Weleda Shaving Creme). Den har en svagt, svagt manlig doft, men inte så det stör, så jag har använt den till slut. Som vanligt, med ekoprodukter, så löddrar den inte alls, men det har jag ju som sagt inget problem med längre. Men nu är den definitivt slut och jag har inte fått ändan ur vagnen och lyckats ta reda på vad jag kunde köpa i stället.

Idag hotade alltså snårskogen att växa igen helt och hållet, så jag tog helt enkelt en fuktighetskräm och gned på benen och rakade. Till min stora förvåning gick det hur bra som helst. Särskilt då när man inte annars är van med lödder längre. Det här ska jag testa ett tag till och se om jag fortsätter att vara nöjd, för det betyder ju en burk mindre i badrummet, vilket alltid är hemåt i min värld! Är det här ytterligare ett område där vi blivit lurade till att man måste ha specialprodukter? Vet inte vad mera insatta säger... Benen är rakade i alla fall!

Det var förresten min favorit bodylotion som jag använde, Lavera Naturkosmetiks Body Spa Coconut Dream, som för mig doftar härligt av sommar! Den innehåller kokosnöt och vanilj. Numera beställer jag ett helt gäng burkar från Tyskland på nätet och klarar mig ett halvår eller mer på det. Oftast till nästan halva priset jämfört med i Finland (om man är flera som beställer eller om man beställer mycket på en gång blir det portofritt).

2011-07-17T16:45:00.000+03:00

Majas klimatmat av Maja Söderberg

Majas klimatmat

2011-07-17T16:31:00.002+03:00

Här om dagen var det lite mulet och regningt och vi passade på att åka till biblioteket. Där hittade jag en bok som heter Majas klimatmat och är skriven av Maja Söderberg. Det är en riktigt bra bok om hur man kan äta klimatsmart och ekologiskt under hela året genom att följa säsongens mat. Lite kanske man märker av att Maja tydligen bor i södra Sverige och jag själv ganska mycket längre norrut. Det är inte så tidigt på våren man man börja njuta av primörer här, inte, tyvärr. Men annars är den lätt skriven och recepten är inte heller oöverkomliga. Jag blev genast inspirerad av hennes grillade strömmingsfileer i folie (folie är inte min favorit, men jag har inte kommit på något bättre alternativ och jag försöker alltid sätta folierna i metallinsamlingen sen, om de inte är alldeles för geggiga), men det blev ändå enligt eget "recept". Strömming är ju billig och bra mat på alla sätt och vis, men inte så lätt att hitta på vad man ska göra med den. Det här blev gott! Man ska alltså grilla strömmingsfileer (som man kan skära i två delar) tillsammans med säsongens grönsaker. Jag tyckte det blev hur gott som helst!

Torkade jordgubbar

2011-07-17T16:11:00.003+03:00

Igår fick jag för mig att jag skulle prova på att torka jordgubbar. Det har jag aldrig gjort förut. Enligt lite googlande så skulle det inte heller lyckas så bra, men jag gjorde det i alla fall. Jag skar jordgubbarna i tunna skivor och la på en plåt. Sen hade jag på varmluftsfunktionen över natten. På kvällen hade jag på ca 50 grader (det minsta man kan ha på vår ugn) och över natten bara varmluftsfläkten, men ingen värme. På morgonen var de lagom torra. Jag tänker ha dem till min "mysli" ibland. Barnen smakade och sa att de inte tyckte om dem, kanske de var lite sura om man förväntar sig godissmak... Någonstans läste jag att man kan vända jordgubbsskivorna i socker om man vill ha sötare smak, men det vill inte jag... Nästa gång, om jag gör det här flera gånger, så ska jag skära jordgubbarna i små kuber i stället för skivor, för ändorna, som jag trodde skulle misslyckas blev bästa av alla och passar bäst i mysli också.

Samlar för vintern...

2011-07-14T22:40:00.003+03:00

Persilja och dill har jag fryst in och mynta har jag på tork för tillfället, liksom lite libsticka. Betänk att personen som gör detta inte tänkte ha en köksträdgård över huvud taget för fem år sen då hon satte första spadtaget i den blivande trädgården.

Man kan ändra sig och tur är väl det!

Jordgubbar!

2011-07-14T22:26:00.002+03:00

Naturenligt och närproducerade jordgubbar från Sunds i Kuni, Korsholm!

Härligt med jordgubbssäsong. Det här ska vi njuta av i vinter...

Svamppaj utan vetemjöl

2011-06-25T20:51:00.004+03:00

Idag lyckades jag över förväntan med en svamppaj utan vetemjöl.

Pajdegen gjorde jag av 3/4 dl bovetemjöl, 3/4 dl kokosmjöl, ca 100 gr smör, lite salt och två msk vatten.

Själva innehållet i pajen tillkom enligt man-tager-vad-man-haver-metoden. Jag blandade några matskedar ekologisk turkisk jogurt, det sista vi hade kvar av en bit fetaost, det sista vi hade kvar av chevreost och två ekologiska ägg och rörde om. Sen hackade jag ett gäng egenodlade rucolablad och ett par basilikablad och lite ekologisk shitakesvamp och rörde i det. Hela röran la jag i pajformen. Röran kändes lite torr, så jag hällde över lite grädde också och pepprade lite och sen rev jag ost över pajen. Jag gräddade den en stund i ca 200 grader tills den hade fått lagom färg. Den avnjöts på terrassen, precis som frukosten och lunchen och eftermiddagsteet denna dag. Idag hade jag bara en försöksperson, men han och jag åt upp nästan hela pajen på en gång.

Det bästa med sommaren...

2011-06-25T20:38:00.003+03:00

Något av det bästa med sommaren är att kunna gå ut och skörda färska grönsaker i trädgårdslandet... Men det tog mig nästan 40 år att inse det! :)

Här är en av mina lådor som den såg ut i april...

... och nu är det lite grönare...

Vattenfotspår

2011-06-23T21:29:00.004+03:00

The Water Footprint Network har räknat ut hur mycket vatten det går åt under några produkters hela livscykel. Har du tänkt på detta:

Produkt Liter vatten

1 ark A4 papper 10

1 skiva vitt bröd 40

1 äpple 70

1 kopp kaffe 140

1 liter mjölk 1000

1 kg ris 3000

1 kg kyckling 3900

1 kg ost 5000

1 kg griskött 5000

1 kg bomull 11000

1 kg nötkött 16000

1 kg läder 16000

I medeltal använder varje invånare på jorden 1240 m3/år. I USA använder man i medeltal 2500 m3/år och i Kina i medeltal 700 m3/år. Själv testade jag mitt vattenfotspår på waterfootprint.com. Tyvärr låg jag lite över medeltalet för varje jordinvånare, vilket ju inte är något jag är nöjd med. Enligt mätningen så är det till maten jag äter som nästan hälften av vattnet behövs och den andra hälften till industrin. Kanske min vattenförbrukning ändå är lite mindre än så, eftersom jag inte konsumerar särskilt mycket nya saker och kläder. Till äggen och köttet som jag äter gick det åt en hel del vatten och så räknade den med att det gick åt hela 3 m3 till socker, men jag äter inte socker i någon form längre, varken synligt eller osynligt, så där sparar jag ju lite vatten! :)

Källa: ethical consumer och www.waterfootprint.org

Regeringens mål för miljön

2011-06-17T21:10:00.004+03:00

Äntligen har vi fått en regering idag.

Så här sammanfattar den färska regeringen miljömålen:

"Ympäristö jätetään tuleville sukupolville paremmassa kunnossa. Suomea rakennetaan luonnon monimuotoisuuden vaalimisen ja ilmastonmuutoksen torjunnan edelläkävijämaaksi. Hallituksen tavoitteena on tehdä tulevaisuuden Suomesta hiilineutraali yhteiskunta, nostaa Suomi ympäristöteknologian ykkösmaaksi ja kehittää Suomesta maailman ympäristötietoisin kansakunta. "

"Miljön överlåts till kommande generationer i bättre skick. Finland ska bli ett föregångarland när det gäller att ta hand om mångfalden i naturen och att bekämpa klimatförändringen. Regeringens mål är att göra framtidens Finland till ett koldioxidneutralt samhälle, nummer ett inom miljöteknologi och utveckla Finland till världens mest miljömedvetna folk." (Min egen snabba översättning).

Det låter ju fint, på pappret i alla fall!

Mina första stapplande steg i naturens skafferi

2011-06-13T18:27:00.003+03:00

Igår, när solen ännu sken och det var riktigt fint väder blev jag inspirerad att gå ut i naturen och plocka mat. Jag kände mig så ekologisk och gick runt där och nästan kände hur jag fick kontakt med mina förfäder. De hade säkert också gått runt och letat efter blad och rötter att äta.

Skillnaden var nu bara att jag hade bilder med mig i högsta hugg och kollade och kikade och försökte desperat känna igen någon växt. Till sist, när jag inte hade hittat något annat än ett jättestort snår med hallonbuskar, som jag ska återkomma till när hallonen är mogna, så började jag plocka mjölkört (rallarros/duntrav) för jag hade läst att unga skott som är under 25 cm långa ska kunna plockas och kokas som sparris och ätas med smör. Det lät ju gott.

Väl hemma igen hade resten av familjen redan blivit så hungriga att de gått och plockat åt sig mat redan (i kylskåpet alltså, inte ute i naturen). Så jag fick koka mina läckra mjölkörtsskott i lugn och ro. När de kändes mjuka så klickade jag på rejält med smör och satte mig ner för att äta mina läckerheter. Trodde jag. Men nej, fy, de gick ju inte att äta!!! Jag fick liksom inget ur dem, bara smöret, resten var bara, ja, strimlor av sega rötter, eller något. Jag försökte gnaga och febrilt hitta något att äta på dem. Kanske man i krigs- och kristid hade kunnat gnaga i sig något av dem, men så här i fredstid måste jag erkänna att hela härligheten åkte i komposten. Hmmm...

Välfärd utan tillväxt

2011-06-12T21:47:00.008+03:00

"Välfärd utan tillväxt Så skapar vi ett hållbart samhälle" av Tim Jackson är definitivt den bästa fackbok jag har läst på riktigt, riktigt länge. Boken baserar sig till stora delar på en rapport om hållbar utveckling som han skrev som chefsekonom och det han kommit fram till som chef för forskningsgruppen om livsstilar, värderingar och miljö på Surrey universitetet.

I boken går Jackson kritiskt igenom dagens ekonomiska system, eller ekonomismen. Han kallar det också för "oansvarighetens tidevarv". "

För att försvara den ekonomiska tillväxten har vi varit beredda att tolerera - och har rentav uppmuntrat till - betungande finansiella och ekologiska skulder, i tron att dessa är nödvändiga för vår trygghet och ska rädda oss från sammanbrott. Men detta har aldrig varit hållbart på sikt. Finanskrisen har visat att det inte ens är hållbart på kort sikt."

Plötsligt när jag läser boken förstår jag, att även om jag aldrig aktivt studerat ekonomi eller satt mig in i makroekonomiska frågor (eller kanske just därför?) så har jag svalt hela biten med "det enda rätta sättet" att förstå hur ekonomi fungerar. Alltså allt det som följer med tanken med ekonomisk tillväxt för att trygga välfärden (även om jag varit kritisk till delar av den).

Jackson vill med boken visa att det kan finnas andra sätt att tänka, leva och handla. Väldstånd behöver inte innebära en ständig ekonomisk tillväxt, i själva verket har tillväxten gått så långt på många håll att den inte ens mera ger välstånd utan snarare konsumtionssamhällets ökade missnöje. Dessutom har tillväxten gått ut över nästan alla miljömässiga gränser redan, samtidigt som det finns andra som betalar priset för tillväxten (bland annat arbetarna i låglöneländerna).

Vad är välstånd då enligt Jackson? Jo, det är en något som gör det möjligt för människor att blomstra, att öka sammanhållningen i samhället, att finna högre nivåer av välmående och ändå minska sin materiella inverkan på miljön. Tanken är att det ska vara tillgängligt för alla jordens invånare, inte bara för en rik elit. Det som är viktigt för att ha välstånd är visserligen en viss materiell nivå (man behöver mat, kläder, tak över huvudet och en viss ekonomisk trygghet), men inte oändliga rikedomar och möjligheter att konsumera. Lika viktigt är familj, vänner, gemenskap, andligt liv, meningsfullt arbete, hälsa och andra ickemateriella värden. Det här är ju inget nytt, men hittills har inte detta räknats in och tagits hänsyn till i ekonomiska beräkningar och modeller som tex BNP, som mäter strikt ekonomiska värden och inte säger något om människors faktiska välmående.

Det är länge sedan livstillfredsställelsen har ökat i de länder där BNP har ökat mest, den kan till och med ha minskat . För också till exempel bilolyckor och vapenhandel ger ökad BNP. Vad ska man med ständig tillväxt till, undrar Jackson, när den inte får människorna att känna livstillfredsställelse? Varorna vi köper, köper vi inte längre för att vi behöver dem materiellt. Men vi köper inte bara för att vi är så giriga, utan för att vi är delar av ett stort, strukturellt system. Jakten på tillväxt drivs fram av den tvingande nödvändigheten att sälja mera varor, förnya produktionen regelbundet och stimulera ständigt högre konsumentefterfrågan. Alla (nästan alla) är med i det allt snabbare hjulet som snurrar på och det välsignas till och med av staten. Den som slutar konsumera blir då en förrädare som inte vill ha ekonomisk tillväxt och välfärd, för det leder ju till arbetslöshet, ekonomisk nedgång och elände.

Men, säger Jackson:

"I en värld av gränser är vissa friheter antingen omöjliga eller omoraliska. Friheten att ändlöst konsumera produkter är en av dem. Friheten att uppnå socialt erkännande på bekostnad av barnarbete i leveranskedjan, att finna meningsfullt arbete på bekostnad av ett sammanbrott i den ekologiska mångfalden eller att delta i samhällslivet på bekostnad av framtida generationer kan vara andra."

Problemet är att de flesta inte vill sluta konsumera, för det finns andra orsaker till konsumtionen också. Man konsumerar inte bara som en del av systemet och inte för att man faktiskt behöver sakerna, utan för att dessa har ett socialt eller ett psykologiskt värde. De ger identitet, tillhörighet, mening och hopp. De visar vem vi är och vilken grupp vi vill tillhöra eller inte tillhöra. De är förlängningar av oss själva och det är med hjälp av sakerna som vi visar att vi bryr oss om varandra, älskar varandra och med dem kan vi köpa social status. Vem skulle vilja ge upp dessa friheter? Och vem, som saknar dem, men ser andra ha dem, skulle inte sträva till dem? De som frivilligt väljer bort dessa sociala och psykologiska statusmarkörer måste vara väldigt starka eller ha någon annan form av status eller mål och mening med sitt liv.

Men denna identifikation med konsumtion är "det tomma jaget", som med sina rastlösa lustar (mera, mera, nytt, nytt) är det perfekta komplemtet till företagens rastlösa innovationer (mera, mera, nytt, nytt). Vi blir inlåsta i konsumismens bur, säger Jackson. Och den är inte ekologiskt och mänskligt hållbar även om den kanske fungerar ekonomiskt enligt marknasekonomin. För att komma ut ur den här buren så behövs det en helt ny sorts ekonomi, skriver Jackson och ett nytt sätt att leva. Det gäller både värderingar, livsstil och samhällsstrukturer.

Jackson skriver om ekologiska investeringar. Alltså att samhället går in och styr investeringar mot energisäkerhet, infrastrukturer som stöder låga kolutsläpp, hållbart jordbruk och ekologiskt skydd och riktar sina stöd särskilt mot de svagaste, för att få ett jämlikare samhälle, vilket betyder ett tryggare och bättre samhälle för alla. Dessutom måste det utvecklas ekonomiska modeller som systematiskt tar hänsyn till ekologiska variabler som resursanvändning, ekologiska tjänster och jämlikhet. Man måste också ändra kravet på ständigt ökande produktivitet och inse att det viktigaste ändå är en meningsfull sysselsättning för varje människa, inte att några nästan jobbar ihjäl sig och andra är helt utan jobb, eller att några få kapar åt sig enorma vinster. Kanske en minskad arbetstid för alla och en omfördelning av jobben. Grunden måste vara att människor kan blomsta. Exempel finns redan: sociala företag, lokala energiprojekt, bondens marknad, kooperativ, sportklubbar, bibliotek, musik- och dramagrupper, lokala studiecirklar osv, osv. De ger längt större väldmående och tillfredsställelse än någon stressig, materialistisk supermarknadsideologi, men ingen av dessa räknas överhuvudtaget när man idag ser på dem ur ekonomisk synvinkel, det är bara en "askungeekonomi".

När man kräver att den makroekonomiska arbetsproduktiviteten hela tiden ska öka så är det egentligen bara ett sätt att fint säga att man underminerar allt det som egentligen är viktigt: meningsfullt arbete, samhälle och miljö. Om det behövs en människa för att göra något, så kan det inte bli mera produktivt än så, människan kan inte ersättas, för själva verksamheten är fullständigt beroende av att det är just en människa som utför dem. Personligen så kommer jag att tänka på många lågavlönade, ofta nedprioriterade jobb, som ofta utförs av kvinnor. I denna nya ekologiska ekonomi som Jackson visionerar om så skulle dessa arbetsinsatser uppskattas och prioriteras därför att de föder välfärd.

När det gäller den personliga konsumtionen, som upprätthålls för att man kunna känna delaktighet och uttrycka sitt jag, så skriver Jackson att det inte verkar finnas någon punkt där vi kommer att kunna säga: "Nu räcker det!" om man fortsätter enligt samma mönster som hittills. Man behöver fortsätta konsumera för att kunna fortsätta markera sin sociala status gentemot andra som också fortsätter att konsumera. Detta trots att materialismen nu aktivt minskar människornas välmående, enligt vissa forskare. Nu skulle det behövas en förskjutning mot alternativ njutning som skulle leda till ett ekologiskt mera hållbart liv. Det har visat sig i undersökningar att folk med högre intre värden (självacceptans, tillhörighet, en känsla av gemenskap) är både lyckligare och tar större ansvar för miljön än folk med mera materialistiska värderingar (populäritet, image, ekonomisk framgång). Här är enkelhetsrörelsen, frivillig enkelhet, ett exempel på s.k. alternativ njutning. Tvärt emot den konventionella modellen så kan ett enklare liv förbättra det subjektiva välbefinnandet.

Men förändringen av konsumtionens sociala logik kan inte överlåtas bara på individuella val, skriver Jackson. Även för starkt motiverade personer kan det vara svårt ibland. Han menar att det måste ske strukturförändringar. Den ohållbara statustävlan måste monteras ner och man måste skapa nya modeller för hur man kan blomstra på mindre materialistiska sätt. Till exempel så måste lönsamhet räknas i hur bra möjligheter den har att erbjuda människor välmående, inte materialsm. Den sociala ojämlikheten måste också minskas, för ojämlikhet föder statusjakt och otrygghet. Den materialistiska visionen av välstånd måste nedmonteras. Större vikt på gemenskap och deltagande i samhällslivet kommer också att minska ensamhet och normlöshet. Allt det som konsumismen och marknadsekonomin har monterat ner måste monteras upp igen. Tanken är att vi avstår från en del av våra individuella friheter (vi som har såna). Men i utbyte vinner vi trygghet och andra som saknar våra individuella friheter (tex mycket fattiga människor) får möjlighet till samma som vi. Individuella friheter balanseras mot allmännyttan. Kortsiktiga välbehag byts ut mot långsiktigt välbefinnande. Samhället och vi behöver balans mellan själviskhet och altruism och mellan nymodigheter och traditioner. Konsumtionssamhället uppmuntrar bara till själviskhet och hänsynslös jakt på nymodigheter på bekostnad av mänskligt välmående och miljön.

2011-06-08T21:13:00.000+03:00

Om bomull

2011-06-06T20:46:00.005+03:00

Jag har nyligen läst ut boken Bomull En solkig historia av Gunilla Ander. Den kom ut i fjol och fick då en del uppmärksamhet, minns jag, men jag läste den först nu när jag råkade hitta den på biblioteket.

Gunilla Ander beskriver bomullens historia, nutid och förhoppningsvis framtid. Det är verkligen ingen skön läsning, för bomullen började massproduceras tack vare de afrikanska slavarna. Numera finns ju ingen officiell slavhandel, men tyvärr så är det miljontals människor som fortfarande jobbar med bomull under slavliknande förhållanden. Inte längre i USA, men till exempel i Uzbekistan, Kazakstan och många länder i Afrika. I USA har staten gått in och betalat ut enorma stöd till bomullsodlarna, vilket gör att priserna dumpats i övriga världen och väldigt få odlare får ut en dräglig lön för sin möda. Många bomullsodlande länder styrs dessutom av diktatorliknande ledare som ser till att eliten får ut vinsten och folket, både vuxna och barn tvångsjobbar för svältlöner. Också de som odlar bomull som "privatföretagare" står många gånger i djupa beroendeförhållanden till leverantörer, för kolonialmakternas gamla mönster finns kvar, om än i förklädnad. De har tvingats in i ett system där de måste köpa dyra bekämpningsmedel och använda sanslösa mängder med vatten, så att jorden utarmas och det inte finns utrymme för att odla mat och det de får i vinst går till att betala av på skulder. Förutom de sociala orättvisorna så är bomullsodlingen (på onaturliga platser med konventionella odlingsmetoder) en fruktansvärd katastrof för naturen. Till exempel Aralsjön har torkat bort nästan helt och hållet pga bomullsodlingarna och bomullsodlingen står för en märkbar del av alla miljögifter som sprutas ut i naturen.

Det finns helt enkelt ingenting som är bra, rättvist, miljövänligt, naturligt eller vackert med konventionell bomullsodling och de billiga bomullskläder som vi har tillgång till här har någon annan bokstavligen betalat priset för. Den konventionella bomullsodlingen är en enorm världsmarknad där några rika blir ännu rikare och de flesta fattiga arbetare fortsätter i en oändlig cirkel av hårt arbete.

Boken handlar ganska mycket om författarens olika resor i bomullsodlande länder, men jag tycker att den verkligen är läsvärd och viktig. Egentligen är det ofattbart att hela misären och orättvisan finns dokumenterad, men ändå är det väldigt lite som görs för att ändra på situationen. I slutet av boken skriver hon om de stora inköparna, som börjat kräva rättvisare villkor (bland annat förbud mot barnarbete) och samarbetet för att övergå till ekologiskt odlad och rättvisemärkt bomull. Men arbetet går långsamt och det är bara en liten del av all bomull som odlas på ett miljövänligt sätt idag.

Men att läsa den här boken ger mig ytterligare respekt för bomullen. Jag tycker att vi inte har rätt att konsumera kläder i den mängd och den takt vi gör, för det ligger så mycket hårt arbete och så stora miljöuppoffringar bakom varje plagg. Det känns hemskt att tänka på hela den resa som en t-shirt har gjort, för att sen kanske användas några gånger, snabbt bli urtvättad och oformlig och sen kasseras. Som jag skrev tidigare så skulle jag egentligen aldrig mer vilja köpa bomullsplagg gjorda av konventionell bomull (som nya), men än så länge händer det i alla fall, särskilt när barnen ska ha nya kläder. För min egen del undviker jag det så långt jag bara kan, för det är sällan jag absolut måste ha nya kläder. Jag har möjlighet att gå och leta efter kläder i rättvisemärkt och /eller ekologisk bomull och jag har möjlighet att låta bli att köpa om jag inte just då hittar något. Och har man ingen annan möjlighet än att köpa kläder av konventionellt odlad bomull så är det ju i alla fall bättre att köpa kvalitet som håller länge.

Här finns en intervju med bland annat Gunilla Ander från Sveriges TV4 Nyhetsmorgon.

Gäddbiffar

2011-06-03T18:40:00.006+03:00

Idag blev det också närmat. Sonen fångade en gädda igår. Först hade jag tänkt tillaga den i ugn, men ingen brukar riktigt gilla det. Istället kom jag på att jag kunde laga biffar av fileerna. Mitt sätt att filea passar inte i den högre kokkonsten, men någotslags filebitar lyckades jag ändå åstadkomma till sist. Det är ju inte så stor skillnad hur de ser ut, om man ändå kör dem i mixern. Ett skuret finger fick jag också.

Jag körde alltså gäddfileerna i mixern. Sen rörde jag ihop geggan med ett ägg, lite smörstekt lök, salt och peppar. Det blev lite löst, men när jag körde det en liten stund till i mixern blev det till en lagom kletig massa som det gick lätt att forma biffar av att steka i smör några minuter på var sida.

"Gräddfilssåsen" är gjord av 1 dl turkisk jogurt, ½ dl äkta majonnäs, ½ dl hackad dill och lite salt.

Räkorna är vild fångst från Norra Ishavet, vilket inte är något man ska fundera noga på om man ska köpa eller inte, enligt WWF:s fisktabell. Jag har inte köpt räkor på ett par år, tror jag, men i våras gjorde jag det. Idag gjorde vi slag i saken och åt dem också...

Minsteman hade redan av principskäl bestämt sig för att vägra äta gädda, men jag fick honom att smaka på en liten bit och då tyckte också han att det var riktigt gott.

Resten av gäddan kokade jag upp. Det skulle säkert också ha dugit som människomat, men det blev två skrovmål till katten istället...

Närodlade teblad

2011-06-02T19:42:00.004+03:00

Idag har jag plockat svartvinbärsblad, hallonblad, små granskott, lite äppelblad och smultronblad och så la jag till lite mynta från Kodials grönsaker. Nu är allting i ugnen på 50 grader ett par timmar och sen ska det ännu torka på något torrt ställe i ett par dagar, så har jag förhoppningsvis goda teblad att ta fram och brygga te på när höststormarna viner.

Enligt min mamma funkar granskotten bra som hostmedicin. Enligt henne ska man också passa på att plocka allt man ska ha före midsommar.

Det doftar fantastiskt gott när man öppnar ugnsluckan och rör om lite. Aahh!

Leva som man lär???

2011-06-01T21:18:00.003+03:00

Igår läste jag ut boken "Bomull - en solkig historia" och tänkte att jag ska aldrig ens titta åt ett bomullsplagg igen, som inte är rättvisemärkt eller gjort av ekobomull, för konventionellt odlad bomull är verkligen en riktigt, riktigt smutsig historia. Jag ska återkomma till boken i ett annat inlägg senare.

Idag har jag varit med tonåringen till stan och inhandlat kläder till våravslutningen. Tror ni det blev eko och rättvist? Ha, ha, haa! Inte ens den mest inbitna ekofantast hade klarat den utmaningen i Vasa, det kan jag lova!

Smultronodling

2011-06-01T21:05:00.003+03:00

Det började med en liten smultronplanta som jag hittade i sluttningen på vår gård...

Livet på landet och i stan

2011-05-29T14:49:00.002+03:00

En undersökning om hur stor miljöpåverkan det innebär att bo på mindre tätt bebyggda områden eller i stan har nyligen kommit ut. Tidigare har det ju sagts att det är bättre att bo i ett tätt bebyggt område nära service, för då blir den genomsnittliga miljöpåverkan per person mindre. I deras undersökning har det visat sig att det ändå är stadsborna som har den största miljöpåverkan per person. Det hänger ihop med bland annat det att de som bor i stan ofta konsumerar mera, eftersom de har större utbud omkring sig hela tiden och tydligen mera pengar. Det att bo på landet eller i stan är i sig alltså inte avgörande, utan vilken livsstil man har och hur man konsumerar. Inte ens landsbornas bilkörande kom upp i samma nivåer som stadsbornas konsumtion... Intressant...

Undersökningen heter

Implications of urban structure on carbon consumption

in metropolitan areas

och är gjord av Jukka Heinonen och Seppo Junnila på Aalto universitetet.

Här kan man läsa hela artikeln.

Glassen igen

2011-05-29T14:16:00.004+03:00

Idag fångade jag den hemlagade glassen på bild innan den försvann. Här är vaniljglass, chokolate chipglass och grädde och en bit choklad.

Och här är ingredienserna. Jag glömde att sätta med vaniljpulvret på bilden. Chokladen är 70 %-ig, men varken eko eller rättvisemärkt och innehåller ju en del socker, men till en sats chokladglass använde min man 3 chokladbitar, så i glassen blir det inte mycket socker. Nu när jag läste noggrannare så innehåller den dessutom sojalecitin, vilket verkar vara svårt att undvika i choklad, tyvärr. Till och med ekochoklad kan komma undan med icke-ekologisk sojalecitin, eftersom mänderna (tack och lov) är så små.

Sen kan man ju - när man hetsat upp sig tillräckligt mycket för att ens rena, hemlagade glass innehåller både algslem och genmanipulerad soja - ändå komma ihåg att köpeglassen tävlar i en helt annan kategori när det gäller både tillsatsämnen, socker, märkliga ingredienser och spår av både det ena och det andra.

Finlands första ekolifestyle tidskrift

2011-05-29T10:46:00.004+03:00

Bolaget Kraft & Kultur har börjat ge ut Finlands första lifestyle tidning om ekologisk livsstil. Den är ju förstås på finska och heter Huili (ung. Vila) och handlar om tex resor, kultur, tidsanvändning och annat som får en att tänka efter. Man ska läsa Huili när man vill ta det lugnt, vila och tanka ny energi, skriver de på hemsidan. Om man är kund i Kraft & Kultur får man den på köpet, annars kostar den 24 € för 5 nummer.

Tillsatsämnen i ekoprodukter

2011-05-28T20:16:00.004+03:00

I kölvattnet av bland annat Den hemlige kocken och Äkta vara av Mats-Eric Nilsson är det många som undviker alla slags tillsatsämnen till vilket pris som helst, också dem som är tillåtna i ekologisk mat.

I ekologisk mat är det bara vissa tillsatsämnen som är tillåtna och de ska vara av naturligt ursprung. I och för sig är inte allt som finns i naturen bra för människan heller, men åtminstone kan man lita på att de inte är av konstgjort ursprung och inte tex genmanipulerade. Målet för mig också är förstås så lite tillsatsämnen i maten som möjligt, men jag har tills vidare i alla fall valt att lita på att de tillsatsämnen som finns i ekologisk mat är okej.

Ibland, men inte särskilt ofta, finns det ekologisk mat som innehåller tillsatsämnen, medan det går att hitta motsvarande konventionella produkt utan tillsatsämnen. Den som jagar tillsatsämnen väljer då kanske hellre den konventionella produkten. Ett bra exempel är ekologisk grädde, som innehåller tillsatsämnet karragenan, medan det finns konventionell grädde som inte innehåller några tillsatsämnen alls.

Jag väljer nästan konsekvent den ekologiska versionen, oberoende av eventuella tillsatsämnen som inte finns i den motsvarande konventionella (men som sagt det är inte så väldigt ofta detta är fallet). Låt mig förklara hur jag tänker med grädden som exempel:

Ekologisk grädde innehåller 99,8 % grädde och 0,2 % tillsatsämnen i form av karragenan. Kossan som har gett mjölken har fått leva ett någorlunda drägligt koliv, enligt reglerna för hur en ko i ekologisk produktion ska leva. Hon har fått äta ekofoder och varit ute och tuggat i sig gräs och haft tillräckligt med svängrum. Inget genmanipulerat foder eller artfrämmande dito har idisslats där inte. Sen har det tillverkats grädde enligt reglerna för hur ekogrädde ska tillverkas. Tyvärr har inte tillverkaren sen trixat lite med grädden och satt till karragenan, vilket är väldigt synd, för roligare skulle det ju ha varit att få 100 % ekogrädde.

Men om jag nu inte vill ha karragenan i min grädde till något som helst pris, så måste jag alltså välja konventionell grädde. Nu får jag inte längre 99,8 % ekologisk grädde, utan 0% ekologisk grädde. Den innehåller visserligen inga tillsatta ämnen men nu vet jag inte längre hur det har gått för min kossa och vad hon riktigt stått och idisslat för foder. Kanske något bra, kanske något genmanipulerat, eller andra underligheter, som jag också så småningom får i mig i någon form med grädden, för här gäller inte samma stränga regler som i ekologiskt jordbruk.

Vad är då karragenan? Det är en algväxt, som ursprungligen hittades/upptäcktes på den irländska kusten. Där finns flera orter som heter Carrageen. Man upptäckte för över 150 år sen att den innehåller ett gele'bildande ämne. Den användes redan då som bland annat föda, gödningsmedel och medicin. Numera odlas algen kommersiellt.

Själv känner jag att jag tills vidare hellre äter ekologisk grädde med lite algrester i än konventionell grädde med vem vet vad i (eller helt okej konventionell grädde, men det är inte garanterat).

Karragenan låter lite skrämmande, lite som cancerogen. Kanske det inte skulle låta så farligt om den hade ett annat namn?

Här finns en länk till en irländsk sida om alger.

Om någon känner till någon forskning som visat att karragenan är cancerframkallande, så kommentera gärna. Jag har försökt googla, men inte hittat något, annat än väldigt många ekobloggar där man skriver att den är cancerogen, utan att hänvisa till någon forskning.

Det här är bara som jag tänker.

Snabb, enkel och god ekoglass utan socker!

2011-05-25T22:02:00.003+03:00

Vi har snöat in oss på hemmagjord glass. Vi äter det till efterrätt nästan varje veckoslut. Åtminstone för oss som inte äter socker nästan alls längre så är den hur god som helst. Men också sockerätare brukar gilla glassen.

Vispa två äggvitor, två äggulor och 2 dl grädde i tre skilda skålar och rör ihop försiktigt. I grädden kan man sätta i lite honung enligt smak om man vill ha glassen lite söt. I grädden kan man också sätta i eventuella andra smaktillsatser, som till exempel äkta vaniljpulver och/eller kakao och/eller riva i lite mörk choklad med potatisskalare. Sylt eller bär kan man också röra ner i den färdiga blandningen för att få nya smaker. Eller andra smaker efter vad man själv vill. Sen fryser man röran några timmar eller över natten och sen har man glass. Det här basreceptet fyller en större turkisk jogurtburk nästan (är den 1 liter eller mindre?). Vi använder ju förstås alltid ekologisk grädde och ekologiska ägg, särskilt ekoäggen gör glassen godare, tycker jag i alla fall.

Servera med en klick vispgrädde, valfria bär, frukter, hackad choklad, nötter eller vad du vill.

Titel: Professionell röjare

2011-05-23T20:57:00.003+03:00

Det kom en bilaga till dagstidningen här om dagen, där det var en intervju med en "professional organizer" som det heter på engelska eller "ammattiraivaaja" som det heter på finska. På svenska kanske det heter professionell organiserare, men jag tycker att det direktöversatta ordet "röjare" från finska är lite roligt. Inte för att det här inlägget skulle handla om ord, utan om tankar kring hennes jobb, men i alla fall.

Maria Laitinen heter hon och hon säger att orsaken till det kaos, som många människor lever i idag är överflödet. Dagens överflöd i kombination med den gamla tanken att allt ska sparas utifallatt... Hon säger att kaoset till och med kan leda till att man drar sig undan socialt och börjar skämmas, men att man inte längre klarar av att göra något åt sitt kaos. Då kan hon komma in och röja upp och hjälpa till att avgöra vad som lönar sig att spara och vad man kan ge bort eller sälja eller slänga. Sen hittar man tillsammans på en egen plats åt varenda en grej som finns kvar. Hon säger att många känner sig lättade och fria när inte sakerna styr längre utan de kan styra över sakerna.

Jag har i alla fall turen (?) att vara gift med en, om inte professionell, så i alla fall fritidsorganiserare. "En in en ut" är alltid hans motto så här samlas inte mycket på hög. Och skulle det råka bildas början till högar så får man försvara dem noga om man vill ha kvar dem! Men jag har nog påverkats av honom och kanske håller på att bli värre själv, börjar smått fascineras av mottot "en in, två ut". Fast på något sätt verkar det inte funka i barnens rum...

En gång har jag flyttat utomlands med det som rymdes i en liten tvådörrarsbil och jag saknade inget. En flytt nu skulle kräva betydligt större fordon (men så är vi ju betydligt fler nu). På något sätt fascineras jag av det enkla livet. Kanske jag romantiserar - man gör ju ofta det med det man inte har - men jag önskar mig nog ett lite mera minimalistiskt liv.

För vad behöver man egentligen? Inte en massa saker som ska skötas och underhållas och betalas för och som ska förvaras någonstans... och särskilt inte en massa saker som varken blir skötta eller underhållna och som inte har någon ordentlig plats utan bara dräller runt och stjäl energi.

Man kan låna böcker och tidningar på biblioteket, hyra filmer på nätet, köpa färre, men bättre kläder som man verkligen tycker om, sälja eller ge bort barnens kläder och leksaker genast när de har vuxit ur/ifrån dem, ta väl hand om och reparera/fixa upp det man redan har i stället för att köpa nytt, tacka nej till gratis varor som man inte har önskat sig, nöja sig med ett eller två exemplar av något istället för sju eller femton, hyra maskiner som man bara behöver ibland, äga tillsammans med någon och allt möjligt annat.

Eller varför inte sälja allt utom några klädesplagg, ett par kastruller och tandborsten och flytta till en husvagn, he, he!

Ekotoalett

2011-05-11T20:45:00.002+03:00

Undrar hur det skulle vara att ha en sån här ekologisk toalett hemma... Den skiljer på ettan och tvåan och urinen får stå några månader och kan sedan användas som gödsel. Bajset komposteras och flyttas sen över till en trädgårdskompost och blir så småning om till jord. Inget vatten går åt och ingen el behövs.

Nässelpesto!

2011-05-10T19:20:00.007+03:00

Idag vågade jag mig äntligen på att göra något med nässlor. Valet föll på pesto, faktiskt. Det var säkert ren och skär nybörjartur, men den blev riktigt bra. Turen berodde delvis på att min nässelodling - den som växer under barnens studsmatta och den samma som jag hatade hela sommaren ifjol - inte hade blivit så stor ännu, så råvaran nässla fick spädas ut lite med andra örter som jag råkade ha hemma. Knappast såna som man traditionellt sätter i pesto.

Receptet som jag utgick från hittade jag i PS Leva, men det blev ganska många omändringar, för man tager ju vad man haver.

Nässelpesto utgående från följande Rucolapestorecept (jag lagade halv sats på grund av råvarubrist)

1 dl solrosfrön eller pinjenötter (jag hade solrosfrön och lite cashewnötter)

100 g rucola eller persilja (jag hade i nässlor, lite persilja, lite koriander, lite någonting som jag inte kommer ihåg vad den heter. Basilika skulle säkert också gå bra.)

1,5 dl olivolja

1 dl finriven lagrad ost (jag använde bara vanlig edamost, den ekologiska varianten, som har mycket bättre smak än konventionella och lite äkta fetaost)

1 vitlöksklyfta

salt

svartpeppar

Det kanske inte lönar sig att göra peston BARA på nässlor, men den här blandningen blev bra. Tonåringen tog till och med mera.

Och så kan jag ju berätta att den övriga familjen inte har någon aning om att det var nässelpesto som det bjöds på idag. Så säg ingenting!

Mer om underkastelse

2011-05-09T19:09:00.003+03:00

I mitt förra inlägg skrev jag om filmen Underkastelsen, som alltså handlar om alla kemikalier som vi ofrivilligt eller kanske frivilligt utsätter oss för. Samma kväll som jag tittade på filmen råkade jag läsa reportage i två olika tidningar som jag lånat på måfå om kvinnor som med hjälp av Botox och Restylane hade fixat till sina ålderstecken och var SÅ nöjda. Jag tycker att såna reportage blir bara vanligare och vanligare. Det blir mer och mer accepterat att ålderstecken är fel och fult och en person (kvinna) som bryr sig om sig själv och andra ser till att fixa till dem.

Själv tycker jag att det är skrämmande av två olika orsaker.

För det första: ingen kvinna duger längre som hon är. Det är en sanning som tutas i alla så mycket det går. Missnöjets kultur gäller inte längre bara kläder, inredning, bilar, elektronisk utrustning osv utan har tagit sig in i själva kroppen och själen.

För det andra: Ingen talar om att ämnena som sprutas in "under en lunchrast" och gör såna fantastiska underverk kan ha några biverkningar eller vara farliga på något sätt. Botox är ett gift som förlamar muskler. Jag kan inte för mitt liv tro att inte Botox skulle ha negativa följder på lång sikt. Och så nära hjärnan... Huu... Restylane är ett ämne som "finns naturligt i kroppen", men spelar det ingen roll i vilka mängder och sammansättningar? Jag vet inte och inte informerar någon om sånt heller.

Jag minns att jag i skolan förfasade mig över bilder på kvinnor från Afrika, som hade förlängt sina halsar så att de blev abnormt långa med ett metallband i gången och de skulle dö om de tog bort dem. Där fanns också bilder på förstorade läppar och örsnibbar. Allt för skönhetens skull. För alla som såg bilden var det helt uppenbart att skönhetsidealet var förvridet och handlade en hel del om förtryck och underkastelse. De kunde ju knappt leva med sina långa halsar.

Men handlar inte Botox och Restylane och på sin tid silikon (det är väl inte så inne längre?) också om förvridna skönhetsideal och en slags underkastelse? Underkastelse under en kultur där inte vanliga människor duger som de är längre och underkastelse under hälsovådliga ämnen som ingen vet vad de kan göra för skada i kroppen. Underkastelse under konsumtionshysterin, kanske när den är som värst. Man kan konsumera sitt snyggaste jag om och om igen och bli beroende av att fixa till sig själv. Om man inte gör det så räknas man inte, utan ratas som gammal och ful.

Jag fick förresten nästan 25 miljoner träffar på Botox och nästan 3 miljoner träffar på Restylane när jag googlade.

Som om det inte skulle finnas några andra värden i livet.

Underkastelsen

2011-05-09T18:38:00.002+03:00

Jag har inte haft tillfälle att se filmen Underkastelsen tidigare, men nu finns av någon anledning halva filmen på YouTube att se på. Den slutar lite tvärt, men jag tycker att den snutten som var där var helt sevärd, fast man inte fick se slutet.

Underkastelsen är en dokumentärfilm om alla kemikalier som vi och naturen blir utsatta för. Rena skräckfilmen, faktiskt, om man på riktigt tar till sig budskapet.

http://youtu.be/zTMRi0ElqTk

Ekotanternas nya hemsida

2011-05-09T18:31:00.001+03:00

Nu har Ekotanterna i Älvbyarna i Korsholm öppnat en egen hemsida.

Gå in och läs här:

http://www.ekotanterna.n.nu/

Ungas attityder är gröna

2011-05-07T11:13:00.002+03:00

Igår publicerades årets ungdomsenkät där man frågat ungdomar i åldern 15-30 om deras attityder. Unga människor vill att företagen ska ta ekologiskt och etiskt ansvar och tycker inte att enbart ekonomiska värden får styra företagen. De är också skeptiska till företagens gröntvätt, de tror inte att företagen i själva verket agerar så ekologiskt och etiskt som de ger sken av, men många tror ändå att företagen kan bli motorn till något bättre. Över hälften av de tillfrågade sa att de tänker på miljön när de konsumerar.

Här finns en kort artikel på svenska.

Och här finns en lite längre på finska.

Slutet på världen så som vi känner den

2011-05-05T22:13:00.005+03:00

Jag håller på och läser en bok som heter Slutet på världen så som vi känner den av Claus Leggewie och Harald Welzer. De är två samhällsvetare som granskar klimatkrisen ur sociologisk och kulturell synvinkel. Boken är inte särskilt lättläst, men väcker en hel del tankar i alla fall. De behandlar inte klimatfrågor så som man är van att läsa om dem i pressen och populärvetenskapen.

Till exempel skriver de om ett begrepp som de kallar kolonialisering av framtiden. Kolonialiseringen av till Afrika kan väl de flesta relatera till. Europerna kom till Afrika, tog åt sig av naturrikedomar, kulturella skatter, förslavade människor och ödelade existerande kulturer. Afrikanerna lever med konsekvenserna ännu. Kolonialiseringen av framtiden betyder att "europeerna", alltså västvärldens människor som lever över jordens resurser idag, tar åt sig av "afrikanernas" alltså framtidens människors resurser - kolonialiserar framtiden - vilket framtidens människor kommer att lida av i form av miljöförstörelse, resursbrist och vad det nu kan bli frågan om.

De talar också om kognitiv dissonans. Det betyder i det här fallet att man vet vilket beslut eller handling som skulle vara bra för miljön, men man handlar ändå inte enligt det. Man kör bil fast man vet att det skulle vara bättre att cykla eller gör en weekendresa med flyg till Milano eller äter fisk som hotas att utrotning eller vad som helst. Man plågas av dåligt samvete, men tänker att man ändå är medveten om vad man gör i motsats till alla de där andra som bara kör bil/flyger/äter fisk utan att tänka på miljön alls. Jämfört med dem har man ju ändå kommit lite längre. Dessutom hade man ju bråttom/var värd en liten semester/hade butiken inte någon bättre fisk just då. Man sysslar alltså med dissonansreduktion. Ens moral gör inte att man avstår från en dålig handling, utan att man får vetande och handlande att stämma lite bättre ihop för sig själv och minskar då på sitt eget dåliga samvete.

Sen skriver de om att vi måste göra oss av med försakelseideologin. De menar att vi har en del omtyckta beroendeförhållanden och tvång som vi tror att vi gillar. Att göra oss av med dem uppfattas som en försakelse som man inte vill göra. Men i själva verket kunde det vara en befrielse. Till exempel tvånget att jobba långa dagar, privatbilismen, långa pendlingsavstånd, centraliserade inköpsmöjligheter, övernäring (att äta för mycket), att äta säsongsprodukter hela året osv.

Det här är bara några axplock.

Naturens skafferi

2011-05-05T20:31:00.004+03:00

Nu är det tydligen dags att börja ta tillvara det som naturen ger - brännässlor, maskrosblad, kirskål och annat nyttigt. I år tror jag faktiskt att jag ska göra ett försök i alla fall.

Så här skriver HBL om naturens superfood

Miljövänligt byggande

2011-05-04T20:52:00.002+03:00

För den som är intresserad av miljövänligt byggande och boende och kan finska så kan det löna sig att bekanta sig med föreningen Luomura ry. De har ett modellhus Villa Marjala som man kan få tips från. Nästa veckoslut ordnar de en mässa om ekologiskt byggande i Pälkäne som ligger nära Tammerfors.

På deras hemsidor hittar man mycket info och artiklar och bilder om miljövänligt byggande (på finska).

Sov gott!

2011-05-02T21:50:00.003+03:00

Det här är ett sövande inlägg. Gå lägg dig och sov i stället om du inte orkar läsa vidare!

Åtminstone sängförsäljarna brukar vara snabba med att hålla fram att man tillbringar en tredjedel av sitt liv i sängen. Men det verkar som det är allt färre som faktiskt gör det. Man hör ganska ofta larmrapporter om att barn, ungdomar och vuxna sover för lite. För ca 100 år sen sov man ca 1,5 h längre per natten än vad man gör i medeltal idag.

Men om man vill må bra fysiskt och psykiskt och om man vill minska risken för övervikt, hjärtproblem, stress och koncentrationssvårigheter så är det bara att gå och lägga sig. Helst tidigt och i ett tyst rum utan apparater som stör.

Det finns forskare som påstår att varje timme man sover före midnatt motsvarar två timmar efter midnatt.

Hur tråkigt och medelålders är det inte att konstatera att det är bra att sova.

Eller hur roligt och inspirerande är det inte att vara pigg och koncentrerad imorgon!

God natt!

Drömmen om en liten mataffär

2011-04-27T20:35:00.003+03:00

Jag drömmer om att det skulle finnas en lagom stor mataffär här i Vasatrakten där man kunde få i princip allt som behövs i matväg för dem som vill äta ekologiskt och närproducerat.

Jag är så trött på att vandra fem kilometer genom jättemarketarna varje gång jag ska handla mat. I de mindre affärerna finns det oftast ganska litet urval av ekoprodukter och närproducerat, så väljer jag en mindre affär så blir det oftast att kompromissa med de principerna. Sen finns ju Ekosoppi också, där jag handlar en del, men där finns ju inte allt vad man kan behöva.

Jag längtar inte efter en exklusiv, dyr affär med lyxprodukter utan helt enkelt någonstans där vanliga människor kan handla riktig mat till ett överkomligt pris (fast inte till lågpris).

I min drömaffär skulle det finnas så mycket närproducerat som möjligt och så lång som möjligt ekologiskt. De som går in där skulle inte behöva läsa allt finstilt på förpackningarna för att veta att maten innehåller så lite tillsatsämnen som möjligt. Förpackningar skulle det förresten finnas så lite som möjligt av, bara nödvändiga förpackningar. Där skulle finnas mycket rena basråvaror, men också förstås en del delikatesser. Samarbetet med lokala producenter och bagerier osv skulle vara viktigt.

Den skulle finnas lagom centralt, så att det går att komma dit med cykel eller buss, men ändå med tillräckligt med lättillgängliga parkeringsplatser utanför, för barnfamiljerna bor oftast inte i centrum och deras mat transporterar man inte så lätt hem med cykel.

odlingslådorna har fått mera jord

2011-04-25T20:18:00.004+03:00

Det varma vårvädret - nästan sommarväder - inspirerar till att börja gräva i jorden igen! Underbart att få börja jobba i trädgården igen! Inte för att jag kan skryta med att kunna något, men jag njuter i alla fall!

Idag har jag grävt runt i lådorna, tagit bort ogräsrötter, skyfflat bort matjorden och grundat med torkat gräs och sen har jag varit och hämtat hästgödsel från barnens kompisars gård och bättrat på jorden i mina odlingslådor, så nu hoppas jag att mina odlingsförsök ska lyckas bra i år...

Det var så soligt och varmt, så några rader salladsfrön var jag bara tvungen att så också...

2011-04-24T18:44:00.002+03:00

Grillsäsongen har börjat!

2011-04-18T22:14:00.005+03:00

Idag när vi kom hem från jobbet/skolan/dagis inledde vi grillsäsongen med Esse Highland ekokorv, som jag köpte på Österbottens stormässa igår direkt att producenterna. Jag har inte ens smakat förut, men gott var det! Jag vet inte om de har några återförsäljare, och nu ångrar jag att jag inte köpte mer. Köttbitar och framför allt färs av samma Highland ekokött köpte jag i alla fall så mycket att vi har för en tid framöver. (Mat köper jag gärna!) Den har en alldeles egen, mustig smak och enda problemet är väl att vi väl inte kommer att vilja ha någon annan köttfärs efter det här...

Bilden är från deras hemsida. Hoppas jag inte får böter nu.

Ekokläder till mellanflickan

2011-04-16T18:38:00.003+03:00

Det har blivit många inlägg det här veckoslutet om vad man kan köpa om man vill konsumera miljövänligt. I själva verket har jag inte köpt något alls av det jag skrivit om - nuförtiden funderar jag alltid jättelänge innan jag kommer så långt att jag faktiskt köper något. Förmågan att shoppa bara för shoppandets skull har jag nästan förlorat...

Men mellanflickan behövde i alla fall nya vårkläder och vi var till stan idag. Jag är riktigt nöjd med slutresultatet, för vi lyckades hitta sånt som hon tyckte om (det är inte svårt) och som dessutom var miljövänligt (det är svårare).

"Mamma, där är en butik med fina kläder!" sa hon när vi gick förbi HM. Vi gick inte in då, men lite senare gjorde vi det i alla fall. Där lyckades vi hitta några skjortor i ekobomull, som hon tyckte om. Det är ju inte så att hon tittar efter någon ecolabel, utan fina färger och bilder, men jag lyckades leta fram såna alternativ som hon var nöjd med. Hoppas utbudet har breddats tills det inte längre går att manipulera på det viset (läs tonåren). :) Sen hittade vi ännu ett par byxor på Polarn o Pyret, som passade fint till skjortorna och hade Eco-märkning. Så vi var båda nöjda!

HM har för övrigt en kampanj just nu som heter Conscious Collection med kläder i ekomaterial, ett led i deras strävan till att bli mera miljövänliga.

Matfesten i Österbotten

2011-04-16T18:28:00.002+03:00

När jag nu ändå håller på och gör gratisreklam för allt möjligt, så kan jag ju fortsätta. I september kommer det för första gången att ordnas något som kallas Matfesten i Österbotten på tre orter här, nämligen Vasa, Närpes och Jakobstad. Där är det tänkt att lokala producenter ska kunna sälja sina livsmedel, skördeprodukter och hantverk.

Det låter lite som bondens marknad, som finns i många länder och det är ju roligt att det tas såna initiativ här också!

Ny affär med miljövänliga kläder i Vasa

2011-04-16T18:20:00.003+03:00

Ännu en affär med ett mera miljövänligt koncept har öppnat i Vasa, nämligen The Earth Collection.

The Earth Collection säljer miljövänligt och socialt hållbart producerade kläder till ett vettigt pris. Butiken finns i Wasaborg-huset (i gränden) och där kan man, om jag förstått saken rätt få hela sortimentet.

För den som inte råkar bo nära någon butik (de finns på ganska många orter redan) så finns det också en nätbutik på TEC24h.fi

Nya affärer med ekoinriktning

2011-04-15T11:55:00.003+03:00

I dag har en ny hemelektronikaffär öppnat i Vasa. Den heter ecosto och finns i Stenhaga. Jag var in och tittade på deras hemsida, eftersom jag inte varit där själv ännu. Deras produkter kanske inte skiljer sig så mycket från vilken konventionell kedjas produkter som helst, men jag är i alla fall glad för initiativet, för man måste ju börja någonstans. "Mer ansvarsfull, grönare och mera omtänksam" står det. Jag tror och hoppas att ingen där tittar på en som om man kommer från yttre rymden om man frågar om det går att spåra var produkten är tillverkad och om tillverkaren har fått ordentligt betalt eller om man säger att man är villig att betala vad det kostar bara man kan vara säker på att varan faktiskt håller. Eller om man kommer in och vill ha sin apparat reparerad.

Vi får se om de lever upp till sina ord.

I dagens tidning läser jag också att en liten gårdsbutik har öppnat i Malakt i Oxkangar idag (Vörå hör det väl till nuförtiden). Ägarna heter Bengt och Monica Ek. Där säljer de lamm- och fårkött, kebab, getmjölk och ägg och annat från sin egen produktion. De har öppet på fredagar och lördagar. Jag hittade ingen hemsida. Jag skulle kunna tänka mig att köpa av dem om man var ett gäng som köper tillsammans, det är ju ändå en bra bit att köra.

Kristinestad är Finlands första Cittaslow

2011-04-10T10:51:00.003+03:00

Kristinestad har igår officiellt blivit en Cittaslow, alltså en stad stad där man tänker och handlar "långsamt" för det goda livet (jag har kopierat från Kristinestads hemsida):

DET GODA LIVET

– är det en intressant väg för Kristinestad?

v …Att leva utan brådska, att "skynda långsamt" ...

v ... att söka det unika, det speciella ...

v ... att respektera det lilla och lokala i en globaliserad värld ...

v ... att söka humana, miljövänliga och hållbara lösningar ...

Här kan man läsa mera om Cittaslow

Fisk med varierande framgång

2011-04-09T16:26:00.002+03:00

Jag fortsätter att införa fisk på vår meny. Inte så tacksamt alla gånger, men alltid är det någon som gillar det, så man får väl hålla ut. Känns fortfarande som fiskpinnar skulle göra större succe', men trägen vinner. Kanske.

Idag hade vi sikfile'er. Personligen tyckte jag att det var gott, men om man ser framför sig en harmonisk familj som sitter och samtalar och äter i lugn och ro och ger uppskattande kommentarer om den goda maten, så kan jag tala om att bilden skär sig lite.

"MÅSTE man äta? Vad är det här? Usch, bara en liten bit till mig!"

"Mamma, jag fick ett ben i halsen!"

Bluuäärp!!!

Hela dagens meny (den redan inmundigade alltså) befinner sig plötsligt på lillemans tallrik, bord, stol, kläder, golv.

Sikfile' till förrätt, en dusch, en tvättmaskinsfyllning, en golvtorkning och ett klädombyte till huvudrätt och så ytterligare lite kall sikfile' till efterrätt. Bon Appetit!

Bygga miljövänligt

2011-04-07T20:23:00.004+03:00

En av förra veckans intressanta grejer var seminariet om hållbar utveckling som jag var på. Där talade bland annat Erkki Hiltunen som är forskningsledare på Vasa energiinstitut, om hur man bygger energieffektivt. Byggande är ju definitivt inte min starka sida, men jag fastnade ändå för några saker som han sa, eftersom de inte i första hand handlade så mycket om byggnadsteknik (han pratade nog om det också, men det gick lite över huvudet på mig) utan mer om andra faktorer.

Till exempel så talade han om att det är viktigt redan när man planerar ett område att tomterna ritas ut så att man kan bygga hus som kan ta tillvara den passiva solenergin. Han sa att den idealiska platsen för ett hus är i en sydsluttning där det inte är blåsigt och att man helst ska placera stora fönster i sydriktning. Dessutom ska man tänka på husets form och rumsplaceringen, helst ett så fyrkantigt hus som möjligt. Enligt honom är de s.k. frontmannahusen, som byggdes i Finland efter andra världskriget fortfarande väldigt bra ur den synvinkeln, eftersom de inte har så mycket utsida jämfört med insida (det där var min tolkning av det han sa). Dessutom är det viktigt att isolera bra (men inte för bra), men lika viktigt är att tänka på hur man använder energi och varmt vatten. Vilket byggnadsmaterial man använder är också en viktig fråga. Dessutom är det bra att ha lövträd söder om huset, de skyddar mot solen på sommaren och släpper igenom allt ljus som finns på vintern. Förutom det är det bra att tänka på vad det finns för service i området (eller för planerare att planera in den). Han berättade också att enligt en undersökning som gjorts så svarar en stor del av dem som byggt hus att det de skulle göra annorlunda idag, om de byggde på nytt, är att de skulle bygga ett mindre hus än de har nu.

Det finns alltså många saker man kan tänka på för att öka energieffektiviteten utan att för den skull behöva vara byggnadsingenjör. Till min glädje insåg jag att vi har lyckats genomföra ganska många av de här sakerna fast vi inte var så strukturerade när det gäller energieffektivitet när vi byggde vårt hus för fem år sen. Men för oss var det i alla fall väldigt viktigt att hitta en tomt med söderläge och möjlighet att bygga huset så att alla stora fönster var vända mot söder. Mest för att jag ville ha så mycket solljus som möjligt till mina grönväxter, som jag sedermera inte orkade sköta om på grund av tre barn och krävande jobb. Men solen har vi njutit av i alla fall! :)

Att vi har ett nästan fyrkantigt hus berodde på att det också är det billigaste sättet att bygga. Att det inte är så superstort ( i förhållande till hur många som bor i det) beror på att vi hela tiden tänkt att vi inte vill ha några onödiga kvadratmetrar att värma upp. Det är visserligen inte lika effektivt som ett frontmannahus, men i alla fall... Där vill jag dessutom slå ett slag för tillgänglighet, vilket var orsaken till att vi byggde ett envåningshus. Om man bygger i två våningar så är det viktigt att komma ihåg att se till att alla viktiga funktioner finns i första våningen, alltså kök, badrum, vardagsrum, klädvårdsrum och åtminstone ett sovrum. Det är väldigt många som i något skede av sitt liv inte klarar av att komma upp för trapporna till andra våningen och då är det väldigt svårt om det tex inte finns något sovrum på första våningen. Det har inte med energieffektivitet att göra, men jag tycker av förekommen anledning att det är en viktig sak att tänka på.

Riktig energieffektivitet får inte öka utgifterna på något annat område, sa Hiltunen. Det var bra sagt, tycker jag.

Förra veckans karameller

2011-04-07T19:55:00.004+03:00

Förra veckan hade jag riktigt mycket program på kvällarna och veckoslutet. Det brukar jag inte ha nuförtiden, för jag har börjat gilla att hinna med själv i mitt liv och det gör man jag inte om kalendern är fullspäckad på fritiden, eftersom den redan är det på jobbet. Men förra veckan råkade allt hopa sig, både plikter och nöjen. Men den här veckan försöker jag suga på förra veckans karameller, så att säga, och minnas det jag upplevde och lärde mig förra veckan.

Försöker slow living...

Kanske det låter tråkigt... men jag har börjat tänka att det är bättre att uppleva/göra bara lite och verkligen njuta av/uppskatta det istället för att rusa från det ena till det andra. Och jag gillar verkligen inte känslan av stress längre (även om den övermannar mig ibland.)

Försöker...

Marthainspiration

2011-04-03T20:44:00.005+03:00

Är hemkommen från en Marthainspiratörsweekend i skärgården på Björkö Wärdshus. Jag har hoppat på en utbildning eller inspirationskurs där det är meningen att vi så småning om ska kunna hålla egna kurser om det eller de Marthateman som vi själva är mest intresserade av och inspirera andra kvinnor. Vi bygger också nätverk och lär känna varandra och utbyter tankar. Åtminstone under denna helg kändes det som om vi hade så mycket att prata om att det aldrig tänkte ta slut. Och till alla som nu har fördomar mot Marthaförbundet så kan jag påpeka att det inte var kaffedrickning och skvaller det handlade om. Nej, det var dryga 20 kvinnor i olika livssituationer, som har den gemensamma nämnaren att vi vill må bra psykiskt och fysiskt, värna om miljön och människor och relationer, vi är intresserade av mat på ett eller annat sätt och vi vill göra själv, vare sig det gäller konkret handarbete eller genom att kanske gå mot de rådande normerna och göra saker lite annorlunda.

Jag tror inte att jag är den enda som tyckte att helgen var SÅ KUL! Många av oss som var där känner ibland att vi är lite udda, eller har lite udda intressen när vi är intresserade av ekologiska frågor, försöker downshifta och göra saker och ting lite annorlunda än den rådande trenden. Då är det extra roligt att få träffa och lära känna likasinnade även om vi också sinsemellan är väldigt olika.

Vi kommer att ha några närstudiedagar till under sommaren och hösten. Dessutom börjar vi nu med att dela in oss i grupper och ha diskussionscirklar om att leva enklare utgående från Gisela Lindes bok Lev enklare - ide'er för en hållbar livsstil. Efter det är det också meningen att var och en av oss ska leda en egen diskussionscirkel med nya deltagare på samma tema någon gång i höst eller vinter. Anmäl dig om du är intresserad och bor i Vasa/Korsholmstrakten! :)

Blueberry Living

2011-04-02T10:21:00.002+03:00

Blueberry Living är en ny ekologisk kosmetikserie som till verkas i Finland. Återförsäljare i Vasa är Ekosoppi.

Goda grönsaker

2011-04-01T18:49:00.003+03:00

Måste bara sätta in en bild på Kodials goda, närproducerade (åtminstone om man bor här som jag bor), ekologiska sallader och örtkryddor.

Seminarium om hållbar utveckling

2011-03-31T21:59:00.005+03:00

Idag har jag varit på seminarium om hållbar utveckling i Vasa. Seminariet var en del av Hållbar utveckling- kursen som jag börjat på. Det var jätteintressant, precis som alla artiklar som publicerats i Pohjalainen de senaste veckorna.

Jag kommer säkert att blogga på några av de teman som togs upp, men just ikväll orkar jag inte mera. Tänkte bara säga att jag det finns hopp för energiförsörjningen i framtiden, så mycket som det forskas och testas inom förnyelsebar energi i Vasa!

Jag har fått en blogg utmärkelse

2011-03-30T21:38:00.008+03:00

Oj, jag har fått en blogg utmärkelse av Flo Food! Nina har valt min blogg som en av sina tre favoriter, tusen tack för det! :)

Så här skriver hon om varför hon har valt min blogg:

Ekologiska fotspår Bloggen som förutom maten även tar upp allt annat som har med helhetshälsan att göra, något jag själv är väldigt intresserad av men inte just nu har som fokus. T.ex. ekologiskt boende, återvinning och ekologiska kläder. En sakstinn blogg med personlig touch.

Intressant att hon tycker att min blogg handlar om helhetshälsa. Det kanske den gör, för jag har kommit fram till att ekologiska val, alltså sånt som är bra för miljön också är bra för människan och följaktligen för hälsan. Allt hänger ihop liksom. Lämnar jag bilen hemma och går eller cyklar i stället så mår både naturen och jag bättre. Äter jag äkta mat eller använder naturkosmetik är det samma sak. Låter jag bli att slänga bort rester utan äter upp dem så gillar min plånbok det och naturen också. Ja, ni vet...

Nu är det min uppgift att ge priset vidare till 3-5 andra bloggare som jag tycker om och som har mindre än 100 följare.

I det här skedet måste jag nu erkänna att trots att jag har en egen blogg och uppskattar att andra läser den så läser jag väldigt få bloggar själv regelbundet. Några faktabloggar följer jag men nu och då, men de har många läsare och uppfyller alltså inte kriterierna för Liebster Award (mindre än 100 följare). Så nu fick jag något att fundera på...

Den blogg jag helst skulle ge Liebster Award till och faktiskt den enda som jag läser riktigt regelbundet är den som har gett awarden till mig, alltså Flo Food själv. Jag vet inte om reglerna tillåter att man ger tillbaka, men jag gör det i alla fall. Orsaken är att jag har blivit väldigt inspirerad av Nina och lärt mig väldigt mycket av henne om riktig mat och matlagning. Och vi är inte bästisar som alltid väljer varandra, om någon nu misstänkte det! :)

Här på den här bloggen brukar jag hålla mig ganska stikt till mitt tema, men tro det eller ej, jag har också andra sidor och egenskaper och intressen och jag tänker inte alltid på ekologiska frågor.

Ibland kan det vara skönt att koppla av med lite igenkännande humor från vardagen. Då brukar jag titta in på Nickby rapporterar och läsa vad det händer på den "slutna avdelningen" där. Micaela skriver både om djupa och ytliga saker på ett underbart, humoristiskt sätt.

En annan blogg som jag upptäckt nyligen är caisa k. En inredningsblogg som är fantastiskt vacker och man kan njuta av att titta på alla fina bilder.

Så var så god, ni tre får min Liebster Award!

Reglerna för Liebster Blog Award:
Denna bloggaward lämnas över till 3-5 av dina favoritbloggar, som har mindre än 100 följare.

Awarden går vidare till de du valt ut, genom att du lämnar en kommentar på deras blogg. Berätta för dem att deras blogg är en av dina favoriter och att de har utvalts till Liebster award.

Den som får awarden länkar till den person som gav den till dem, och fem av hans/hennes favorit bloggar med mindre än 100 läsare.
_

Klassiska huskurer

2011-03-28T19:09:00.003+03:00

Hittade en liten bok om klassiska huskurer i bokbussen här om dagen. Dags att ta fram den kunskapen som har funnits förr om vad olika frukter, grönsaker, örter osv kan vara bra för. Inga konstigheter, bara små tips på hur man kan tillverka egna små huskurer och vilka egenskaper de olika örterna, frukterna, grönsakerna osv har.

Den västerländska dieten och sjukdomar

2011-03-27T21:17:00.003+03:00

Den som orkar och vill kan läsa denna medicinska artikel om hur den västerländska dieten påverkar människan och förorsakar de västerländska sjukdomarna.

The message couldn't be any clearer!

Vill du dra på dig alla slags sjukdomar så äter du den västerländska, processade, fabrikstillverkade "maten" kombinerat med mycket spannmål och processade oljor och socker och salt. Vill du hålla dig frisk så undviker du allt detta och försöker äta lågkolhydratkost som vilt, fisk, bär, grönsaker, frukter, nötter och liknande.

Här är bara ett citat. Hela artikeln finns att ladda ner under länken.

The western diet and lifestyle and diseases of civilization

Review

(33382) Article views

Authors: Pedro Carrera-Bastos, Maelan Fontes-Villalba, James H O’Keefe, et al

Published Date March 2011 , Volume 2011:2 Pages 15 - 35 DOI 10.2147/RRCC.S16919

Pedro Carrera-Bastos¹, Maelan Fontes-Villalba¹, James H O’Keefe², Staffan Lindeberg¹, Loren Cordain³
¹Center for Primary Health Care Research, Faculty of Medicine at Lund University, Malmö, Sweden; ²Mid America Heart and Vascular Institute/University of Missouri-Kansas City, Kansas City, Missouri, USA; ³Department of Health and Exercise Science, Colorado State University, Fort Collins, Colorado, USA

Glycemic load, fiber, and fructose

During the Paleolithic period, most of the carbohydrate

(CHO) sources were wild fruit, berries, vegetables (typically

presenting low glycemic index [GI]26), and sometimes tubers,

with cereal and honey intake being scarce.14,26,65

Today, most CHO come from processed foods such as

refined sugars and refined cereal grains.65 Even whole grains

possess a higher glycemic load (GL) than does most unprocessed

fruit and vegetables.65 The GL takes into account

both the GI and the amount of CHO in a given serving of

a food. It is estimated that the GL of Paleolithic diets was

significantly lower than the GL of western diets.65

This observation is relevant because chronic adoption

of a high-GL diet may lead to hyperglycemia and

hyperinsulinemia,266 which may contribute to dyslipidemia

(elevated serum triglycerides, small-dense LDL-C, and

reduced high-density lipoprotein [HDL]-C),266 hypertension,267

elevated plasma uric acid,267 and insulin resistance,266 the primary

metabolic defect in metabolic syndrome.266 Moreover, by

eliciting postprandial hyperglycemia, it may increase oxidative

stress, proinflammatory cytokines, protein glycation, and

procoagulant activity, thereby adversely affecting endothelial

function, among other pathophysiological effects.266,268–270

Indeed, a recent meta-analysis of 37 prospective cohort studies

suggests that diets with a high GI, high GL, or both may

increase the risk of type 2 diabetes, heart disease, and gallbladder

disease.270 Furthermore, intervention studies show that a

low GL diet may be an effective strategy for overweight and

obesity271,272 and confer better glucose, insulin, lipoprotein,

and inflammatory cytokine profiles in overweight and type

2 diabetes patients.268 Finally, the chronic adoption of a high

GL diet may lead to a number of hormonal changes (such

as elevated insulin-like growth factor-1 [IGF-1]/insulin-like

growth factor binding protein-3 [IGFBP-3] ratio and increased

ovarian and testicular androgen synthesis, coupled with

decreased sex hormone-binding globulin hepatic synthesis)

that ultimately may result in polycystic ovary syndrome,

epithelial cell cancers, acne, and juvenile myopia, among

other diseases.85,119,266,273

Another nutritional change is fiber intake. Most Paleolithic

diets had more fiber (.30 g/d), generally from fruit and

vegetables,65 than did the typical western diet, where most of

the fiber derives from cereal grains.65 Fruit and vegetables

have, on a calorie per calorie basis, two and eight times more

fiber than do whole grains.65 In addition, fruit and vegetables

typically contain soluble fiber, whereas much fiber in cereal

grains is of the insoluble type.26

This may all be relevant because dietary fiber, in particular

soluble fiber, increases satiety,274,275 reduces postprandial

free fatty acids,275 and contributes to better glycemic control

(perhaps through a glucagon-like peptide-1 effect).275

Furthermore,

dietary fiber appears to play an important

role in intestinal health, as suggested by Higginson and

Oettlé276 in the 1960s. They observed that in Africa, where

“a large amount of roughage is consumed”, colon cancer

and constipation were rare, whereas they were common

diseases in western countries. This was also observed by

Calder et al,277 who reported that a shift from rural to urban

living and at the same time from a traditional to a westerndiet

(containing a low amount of fiber) and lifestyle in Kenya

was associated with diverticulitis and colon carcinoma.

Today, there is an increasing recognition and understanding

of the complex role that fiber plays in maintaining intestinal

health that goes beyond the “traditional” increased bulk and

stool frequency effect. For instance, dietary fiber fermentation

in human intestine produces short-chain fatty acids,

mainly acetic acid, propionic acid, and butyric acid,278 which

exert several beneficial effects on the intestinal tract. For

instance, butyrate and propionate, by inhibition of histone

deacetylase, are able to block the generation of dendritic

cells (DCs) from bone marrow stem cells, thereby inhibiting

the inflammatory response mediated by DCs.279 Also,

butyrate controls the assembly of epithelial cell tight junctions,

leading to decreased intestinal permeability,280 which

may be central to many inflammatory diseases, as explained

previously. Even more relevant, butyrate reduces bacterial

translocation into peripheral circulation independently of

intestinal permeability,281 most likely through decreased

NF-kB activation.281

Although whole grains are increasingly being recommended,

in part to increase fiber intake, given its potential

adverse effects already discussed, it would perhaps be

prudent that most of the dietary fiber came from fruit and

vegetables.

Perhaps even more important, the introduction of refined

sugars and, more recently, of high fructose corn syrup

(HFCS), has increased fructose intake to unprecedented high

levels.65,135 Mounting evidence suggests that this dietary shift

may be an important player in obesity, insulin resistance, dyslipidemia,

gout, hypertension, kidney disease, and nonalcoholic

fatty liver disease.65,135,266,282,283

Bra artikel om slutförvaring av kärnkraftssopor

2011-03-27T11:35:00.002+03:00

Läs Tomas Lindblads artikel om Slutförvaring.

Den har publicerats i Allt om Vetenskap år 2009, men är lika aktuell nu.

Kärnavfallet ska kunna förvaras i 100 000 år så det gäller att inte fatta förhastade beslut.

Kan någon kunnig människa förklara för mig hur kärnkraft kan räknas som en billig och säker energiform? Jag citerar:

Hela tunnelsystemet vid Söderviken ska bli fyra kvadratkilometer stort. Nästan 2,5 miljoner kubikmeter berg ska borras bort. Kostnaden beräknas till cirka 24 miljarder kronor. De pengarna, plus alla kostnader för forskning och planering för slutförvaret, kommer från kärnavfallsfonden. Dit har kraftbolagen betalat en avgift för varje kilowattimme kärnkraftsel som producerats under åren. Enligt den senaste redovisningen hade fonden tillgångar på 43 miljarder kronor.

Innan SKB kan börja bygga anläggningen måste de få klartecken från myndigheter och regeringen. Ansökan om tillstånd ska enligt den senaste tidtabellen lämnas in i slutet av 2010.

En av de många experter som ska granska ansökan är Björn Dverstorp som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi räknar med att det kommer att kräva motsvarande 25 – 30 heltidsarbetande personer under flera år för att behandla ansökan. Det är ett jättearbete. Men vi har redan förberett oss på uppgiften under 25 års tid.

Myndigheten har redan krävt bättre och mer omfattande rapporter på flera områden.

– En av de absolut viktigaste punkterna är att förvaret ska kunna hantera de belastningar som en kommande istid innebär, säger Björn Dverstorp. Där finns det fortfarande många svåra frågor att lösa. Till exempel risken för att stora mängder smältvatten från den kilometertjocka inlandsisen sköljer bort leran som omsluter kapslarna.

Teknik, råvaror och hållbar utveckling

2011-03-27T10:45:00.003+03:00

Det är få saker som är riktigt enkla och självklara och den nya tekniken hör definitivt inte till de enkla. Och nu menar jag inte ur teknisk synvinkel i första hand, utan ur miljömässigt hållbar synvinkel. Gränsen för hur mycket tekniken kan utvecklas har vi absolut inte sett ännu, men de råvaror som används är definitivt begränsade. I väldigt snabb takt håller jorden på att uttömmas på alla möjliga slags grundämnen. I Allt om Vetenskap 01-2011 finns en intressant artikel som heter "Råvarorna kan ta slut" skriven av Tomas Lindblad.

Här är några exempel:

Batterierna i en (kanske litet miljövänligare) hybridbil innehåller idag ca 10 kg av den sällsynta metallen lantan och i framtida bilar kan det behövas upp till 30 kg av samma metall per bil. Metallen kommer helt enkelt inte att räcka till om efterfrågan på bilarna ökar.

Tekniken med bildskärmar och pekskärmar har slagit igenom stort, men för att skärmarna (kombinationen ljus med elektronik) med dagens teknik ska fungera behöves en sällsynt metall som heter indium. Nästan två tredjedelar av allt indium i världen bryts som en mindre biprodukt vid bly- och zinkgruvor i Kina. Med dagens konsumtion beräknas det att indium tar slut före 2030.

Fosfor är ett grundämne som används i konstgödsling. Där finns också tecken på att produktionen snart inte hinner med efterfrågan. Eller att risken är att fosfat måste utvinnas ur allt sämre metaller med lägre koncentration och som är förorenade med radioaktiva ämnen och tungmetaller. I artikeln talar man om att det här kommer att leda till en livsmedelskris. Min personliga åsikt är att detta är ännu en orsak att gå över till (eller tillbaka till) ekologisk odling och sluta kasta bort mat.

Om platinakonsumitonen fortsätter att öka, tex i bilarnas bränslekatalysatorer och varje människa skulle använda hälften så mycket platina som en medelamerikan, så kommer världens platina att ta slut om drygt 40 år.

Silver används i bakteriedödande teknik, tex i tvättmaskiner. Enligt vissa beräkningar tar silvret slut före 2040, med dagens konsumtionstakt.

De flesta har väl hört talas om peak oil och peak coal, alltså den punkt där olje och kolproduktionen når sitt maximum och sen planar ut.

I den vetenskapliga tidskriften Nature skriver man såhär:

"Vi betraktar det som osannoligt att världens energitillgångar kan motsvara efterfrågan bortom 2020. Därför blir det viktigt att införa begränsningar i energiförbrukningen i alla samhällssektorer, inklusive jordbruk, transporter och tillverkning. Även om sådana gränser inte sätts upp genom aktiva beslut kommer de ändå att uppstå på grund av brist och prisökning."

Det mesta talar för att återvinning är en av framtidens tillväxtsektorer.

2011-03-26T10:10:00.001+02:00

Det grönskar!

Allt fler köper ekologisk mat

2011-03-26T10:01:00.002+02:00

Enligt Luomuliitto (ung. Ekoförbundet) köper allt fler ekologisk mat. Särskilt vanligt är det bland unga och familjer med små barn. Hushållen som aktivt köper ekologisk mat har ökat från 5 till 7 % de senaste två åren. Antalet s.k. aktiva hushåll ärca 175.000 i Finland. Också de som inte aktivt, men i alla fall regelbundet köper en del ekologisk mat har stigit till 22 % av alla hushåll. Största delen av all ekologisk mat köps i stormarketar. Ca 18 % är sånt som köps utanför dagligvaruhandeln.

Att det är unga och familjer med små barn som ofta köper ekologisk mat måste ju betyda att ekologiska produkter har framtiden för sig. De unga bildar kanske också familj så småningom och börjar köpa till allt fler. De små barnen blir äldre och börjar äta mera. Och blir vana att äta ekologisk mat.

Vindkraft

2011-03-24T15:08:00.002+02:00

Kärnkraftsdebatten har lite grann vaknat till liv igen. Det är ju valtider men inte minst har diskussioner väckts på grund av händelserna i Japan. Många är skeptiska till kärnkraft, men de flesta låter det stanna där.

I dagens tidning läste jag (igen den finska lokala) att andelen vindkraftskunder inte har ökat alls i Vasa elektriska och att andelen som köper vindkraft är försvinnande liten.

Okej, det är precis samma ström som kommer i alla fall, men det är ändå ett ställningstagande för förnyelsebar energi att välja vindkraft i stället för kärnkraft att lysa upp och eventuellt värma huset med och surfa på nätet med. Vi har köpt vindkraft i ett par års tid. Här kan du läsa om hur jag resonerade då det blev aktuellt. När jag läste vad jag skrivit där märkte till min förvåning att jag är mer påläst om kärnkraft nuförtiden, men mina åsikter är fortfarande de samma.

Vi köper förresten vindkraft från Vasa Elektriska. Jag surfade runt då för ett par år sen och skaffade offerter från många olika elbolag innan cirkeln var sluten och jag insåg att den billigaste vindkraften finns här. Nu har jag inte kollat priserna sen dess, men jag kan bara tipsa om att det är hur enkelt som helst att byta till vindel, om man bara vill.

Klimat- och energistrategi i min hemkommun

2011-03-23T22:07:00.003+02:00

Läser i tidningen idag (den finska lokala) att min hemkommun Korsholm har godkänt en klimat- och energistrategi, vilket gör mig glad. Hoppas bara att den inte upplevs som så ouppnåelig att ingen ens gör något för att nå målen. Jag tycker ju inte det då, men risken finns alltid.

Några exempel: I strategin har man som mål att invånarna ska gå över från fossil uppvärmning till förnyelsebar energi. År 2020 ska alla nya hus värmas med förnyelsebar energi och fram till samma år så borde hälften av alla äldre hus övergå till förnyelsebar energi. I kommunala byggnader ska man börja använda solpaneler och vindkraftverk. Eventuellt ska kommunen starta ett ekoenergibolag... och områden som lämpar sig för vindkraft ska märkas ut. Senast år 2015 ska man börja servera ekologisk mat eller vegetarisk mat minst två gånger i veckan i kommunens matserveringar.

Hoppas detta inte bara är tomma ord!

Kurs i hållbar utveckling!

2011-03-20T15:57:00.002+02:00

För att livet inte ska alltför enkelt så väljer jag krävande fritidssysselsättningar! He, he!

Jag har anmält mig till en internetbaserad universitetskurs i i hållbar utveckling. Kursen hålls i samarbete med Vasa universitet och Sanomalehtiyliopisto (tidningen Pohjalainen). Pohjalainen har publicerat och publicerar en rad artiklar under några veckors tid under ämnet hållbar utveckling från olika synvinklar, socialt, kulturellt, ekonomiskt hållbar utveckling och hållbar utveckling i praktiken, skrivna av olika professorer vid Vasa universitet. Sen är det ett eftermiddagsseminarium som man ska delta i (det är öppet för alla) och en massa engelsk referenslitteratur att plöja igenom. Själva kursen är på finska. För att få sina studiepoäng ska man skriva en 10-15 sidors uppgift om hållbar utveckling utgående från ett område, kommun eller stad. Just den biten kanske jag inte ser så mycket fram emot, men jag vill gärna lära mig mer om hållbar utveckling!

Kliint

2011-03-18T11:11:00.002+02:00

Den här affären i Vasa centrum har gått mig helt förbi. Ska gå titta in när jag får möjlighet.

Kliint

Lättbakat

2011-03-16T21:04:00.007+02:00

Med Myllärin Luomus "Hurjan viljainen" ekologiska mjölblandning behöver man inte ha inspiration för att svänga ihop lite bröd. Allt man behöver utom vatten, jäst, salt och lite matolja finns i påsen och följer man receptet räcker mjölet precis till ca 18 goda semlor (rundstycken i Sverige).

Min unga trepersoners smakpanel har åtminstone godkännt dem och äter dem gärna. Själv har jag inte ens smakat (mest pga att mjölblandningen tyvärr innehåller vetemjöl och lite socker också). Blandningen innehåller också ett tillsatsämne (mjölförbättring). Men förutom dessa minus så vill jag ändå påstå att det här är ett riktigt bra och enkelt alternativ till att köpa färdigt bröd. En påse mjöl kostar ca 2,15 €. Med jäst och olja och salt och ugnsvärme till så håller man sig ändå långt under 3 € för ca 18 stora ekologiska semlor.

Gjord för att gå sönder

2011-03-15T17:33:00.002+02:00

I söndags kom det en dokumentär på ettan om som heter Hehkulamppuhuijaus eller kanske Light bulb conspiracy. Dokumentet handlade om att saker tillverkas i dag för att med akt och mening gå sönder efter ett tag. Detta för att hålla hjulen rullande och se till att alla fortsätter att köpa mera. Enligt programmet så började det med att en sammanslutning av glödlampstillverkare kom överens om att en glödlampa bara får ha en viss livslängd. Det var på 1920-talet och glödlamporna höll betydligt bättre än idag. Överenskommelsen var att de skulle få hålla max 1000 timmar. Det här hade öststaterna inte någon aning om och när Berlinmuren föll fanns det en firma i Östtyskland som tillverkade glödlampor som höll i 25000 timmar (om jag minns rätt). De visade lampan på en mässa, men den väckte ingen entusiasm, tvärt emot vad de hoppats. Fabriken lades ner sen.

Enligt programmet var glödlampan bara det första exemplet. Efter det har nästan alla tagit efter. Det finns till och med ett ord för fenomenet, nämligen "planned obsolecence", alltså en planerad, inbyggd egenskap hos den tillverkade varan, att den ska gå sönder efter en viss tid eller efter att den använts ett antal gånger. Programmet visade till exempel en gammal film där en bil blev bogserad med hjälp av ett par nylonstrumpbyxor, som bara höll och höll. Numera tillverkas ju inte nylonstrumpbyxor för att hålla. I programmet visade de också en lektion för blivande ingenjörer, där de fick lära sig - inte att tänka ut så bra lösningar som möjligt - utan att klara av att tänka ut lagom bra lösningar, såna som deras arbetsgivare ville ha. Alltså planera varor som bara höll en viss tid.

I programmet undersökte de också en printer som plötsligt hade slutat fungera. Enligt programmet så hade printern ett chip installerat som räknade antalet utprintade sidor och efter 25000 sidor slutade den fungera. Efter många om och men hade de hittat en rysk hemsida där man kunde ladda ner ett program gratis som nollade chipet. De testade, chipet blev tydligen nollat för printern började funka igen! Före detta hade ägaren till printern förresten gått runt till olika elektronikaffärer och frågat om de kunde reparera printern. Samtliga svarade att det inte lönade sig att reparera och rekommenderade en ny printer istället. Hur bekant låter inte det!

Programmets tes var att saker helt enkelt inte tillverkas för att hålla längre utan de tillverkas för att hålla en bestämd tid (ungefär så länge som garantin) och sen slutar de helt enkelt fungera på ett eller annat sätt, eller går sönder, blir sämre på ett eller annat sätt, för att man ska vilja byta ut dem till en nyare och bättre version. På något sätt verkar det här inte alls långsökt, för det är ju just precis så det går till för var och en av oss. Vem känner inte igen "Nyhet! NY! Nu med bättre xxx än någonsin, Nyare! NY! NY! NY! Jag har länge irriterat mig på varför saker inte håller och undrat varför tekniken är så dålig, så mycket som man ändå klarar av idag. Men det är ju helt med mening, för annars skulle inte vårt konsumtionssamhälle hållas på benen längre. Jag blir helt rabiat av sånt här!

Dessutom är det ju inte bara konsumtionen utan vad händer sen, men den kasserade printern och allt annat som man får rådet att byta ut? Jo, de skeppas till Afrika under täcknamnet "Second hand goods". Men med second hand borde man ju ändå mena något som fungerar. Det här skräpet fungerar ju inte. Tex i Ghana har de enorma problem med enorma områden fulla med elektroniskt skräp från Europa och USA, som har förts dit illegalt eller under falskt namn och förstört odlingsmark, vattendrag och bostadsområden. De som tillåter att skräpet förs in får säkert bra betalt för det (under bordet), men efter det handlar det om ren och skär miljökatastrof.

Jag äger en mobiltelefon, som jag köpte begagnad för ett par år sen när den fortfarande hade nästan två års garanti. Den funkade bra tills garantin gick ut, men sen tog batteriet plötsligt slut nästan genast. Jag köpte ett nytt batteri för telefonen var ju annars felfri och jag försäkrade mig om att det var ett äkta märkesbatteri, för att vara säker på att det skulle funka bra, men det hjälpte inte mycket. Jag har ändå fortsatt att ha kvar den här telefonen av principskäl - jag hade ju ändå satsat på ett nytt batteri. :) Nu har det gått ca ½-1 år sen jag köpte det nya batteriet och jag hade så smått börjat fundera på att skaffa ny telefon. Men nu blev jag riktigt, riktigt avtänd. Kanske min telefon också hade ett inprogrammerat bästföre datum? Det verkar ju inte som felet sitter i batteriet, eftersom ett nytt inte riktigt hjälpte upp problemet.

Programmet visas på yleareena.fi några dagar. Det är textat till finska och de talar engelska, franska, tyska och spanska.

Spelar det någon roll vad man äter?

2011-03-12T17:36:00.000+02:00

Det här inlägget kom långt ner, för jag hade börjat skriva på det redan 2 mars. Läs här.

http://fotspr.blogspot.com/2011/03/spelar-det-nagon-roll-vad-man-ater.html

Fiskelycka

2011-03-12T15:21:00.005+02:00

Mitt senaste mål inom matlagning är att vi ska börja äta mera fisk och att fisken helst ska vara vild. Fisk är kanske mitt svagaste område. Fiskpinnarna är det nog några år sen jag lämnade åt sitt öde, men sen har det mest blivit regnbågsforell om det över huvud taget vankats fisk.

På senare tid har jag också börjat köpa strömmingsfileer. Förut stekte jag dem i ägg och ströbröd, men sen min man (och jag) lämnade bort de inhemska sädesslagen så har jag upptäckt att man kan steka dem i bara smör och de blir hur goda som helst. Det är dessutom mycket enklare och snabbare.

Idag åkte jag till Inre hamnen i Vasa och köpte fisk direkt av en fiskare som säljer där på lördagarna. Jag blev riktigt förvånad över hur lång kö det var, men de allra flesta var äldre människor. Som nybörjare på området föll jag för mina två säkra kort, nämligen en hel, vild lax och strömmingfileer. Originellt, jag vet, men nästa gång tror jag att jag ska pröva på röding. Siken hade redan tagit slut när jag kom dit, så nästa gång ska jag också stå i kö redan vid öppningsdags. :)

När jag kom hem skar jag upp så många laxmedaljonger som fisken räckte till och av det som blev kvar i stjärtändan lagade jag färs, som jag ska använda till att laga fiskbiffar senare. Underbart blekt babyrosa fiskkött, istället för det där neonorange som odlad fisk har!

Vi åt laxmedaljongerna idag och det blev kvar så mycket att det räcker till tre lunchportioner att ta med till jobbet nästa vecka. Färsen kommer säkert att räcka till biffar för en middag för hela familjen och någon eller några lunchportioner också. Fiskhuvudet och den delen av ryggraden (säger man så om fisk?) som blev kvar kunde jag ha kokat till buljong, men nu har vi så mycket fiskbuljong i frysen redan att jag inte tyckte att vi behöver mera för tillfället, så istället kokade jag bara upp det till katten. Det blev två portioner, varav den ena redan är uppäten med mycket god aptit.

Billigt blev det inte, kan jag säga, 27 € kostade fisken. Så mycket har jag aldrig betalat för en fisk förut, men om man då tänker att fem personer får mat två gånger plus 4-5 lunchportioner, så kanske det inte blir SÅ dyrt i alla fall - mindre än 2 € per portion i medeltal, eller billigare än en mikroportion med färdig mat även om man räknar med allt det andra vi åt till. Och hur många gånger bättre än färdigmat? Barnen fick potatismos och riven morot och vi vuxna åt coleslaw och riven morot till, ekologiskt förstås.

Såhär gör vi för att undvika onödiga kemikalier

2011-03-11T14:38:00.004+02:00

Vi har förändrat våra vanor steg för steg, för att göra vardagen mer miljövänlig och för att undvika olika onödiga och/eller farliga kemikalier. Allt har inte hänt över en natt utan som en stegvis process, som knappast är färdig ännu. Det svåra är att förändra sina vanor och sitt sätt att tänka och köpa varor, att upprätthålla det nya är lätt och kräver ingen särskild ansträngning när man väl gjort det till en del av sina rutiner.

Städning:

Golven torkar vi med ljummet vatten, inget medel (efter dammsugning då)

Toaletten städar vi med ättika och tallsåpa eller någon annan enkel såpa, ibland citron till för doftens skull (låt ättikan ligga i vattnet en stund, så löser sig smutsen bättre).

Handfatet med såpa.

Kranar kan torkas med mikrofiberduk eller med en avlagt kökshandduk.

Ytor som ska torkas av går bra att torka med en fuktig trasa, är de riktigt hopplöst smutsiga så går det bra med såpa eller Universal Stone

Nytänk (nygammalt): man behöver inte medel som desinficerar och dödar bakterier, ättika har en sån verkan helt av naturen. Dödar man en slags bakterier med starka medel är risken stor att man tar livet att goda bakterier också.

Tvätt:

Tvättnötter eller Lummes tvättmedel (eller något annat) som är helt biologiskt nedbrytbart för kulörtvätt och samma tvättmedel för vittvätt. Aldrig någonsin sköljmedel. För svåra fläckar: galltvål.

Kläder som inte är smutsiga, men man använt lite, tex tröjor, kan man hänga ut och vädras, så blir de fräscha igen.

Disk:

För handdisk Ole Hyvä diskmedel eller något annat som är helt biologiskt nedbrytbart i naturen.

Maskindisk: Vårt svarta får: vi har provat på de biodiskmedel som finns här i Vasa, men alla är såna att det efter ett tag bildas en hinna på glassen och tallrikarna. Just nu använder vi svanenmärkt men inte biologiskt nedbrytbart diskmedel. Här är processen inte färdig ännu.

Personlig hygien:

Schampo, balsam, duschtvål, handtvål och ansiktsrengöring som är tillverkade av ekologiska råvaror och är biologiskt nedbrytbara. Tex Ole Hyvä, Sante, Weleda. Obs! Ekoschampon skummar inte som konventionella, men håret blir lika rent i alla fall. Man måste pröva sig fram för att hitta det som passar ens hår. Jag rekommenderar att man prövar mer än en gång innan man bestämmer sig för att något är bra eller dåligt, för det tar sin tid att gå över från konventionella produkter till ekoprodukter. Kroppen behöver också vänja sig...

Tandkräm: se mina tidigare inlägg. Processen fortsätter...

Vi hade tidigare ca en miljon burkar och flaskor i duschen. Numera har vi tre. Det känns väldigt skönt och vi använder slut på de vi har innan vi köper nya.

Övrig hårvård: Ekologiskt hårskum, hårspray osv. Undantag: tonåringen som köpt eget "ordentligt". De ekologiska produkterna är inte lika effektiva som konventionella, men där låter jag absolut naturen gå före. Hårfärg: Schwartzkopf Essensity. Inte helt 100 % eko, men innehåller betydligt mindre kemikalier och allergiframkallande ämnen än konventionella hårfärger.

Kosmetika, salvor osv: Ekologisk eller Lumenes serie Sensitive Touch, som inte är helt eko, men inte innehåller tex parabener och andra liknande ämnen. Antalet har minskat betydligt.

Mat: ingen färdigmat, så lite tillsatsämnen som möjligt, ekologisk så långt som möjligt, gärna närproducerat. Se många tidigare inlägg.

Kläder och textilier: Ekologiskt när det finns och är möjligt, begagnat om vi hittar sånt vi vill ha i gott skick, nytt bara när det är nödvändigt.

Elektronik: miljömärkt så långt det är möjligt. Använd det man har så länge det går.

Kommentera gärna med flera tips!

Familjen Kärnfrisk

2011-03-11T09:47:00.004+02:00

Titta på denna intervju med en dansk familj som lagt om sina kostvanor och lämnat bort snabbmat, socker, chips, mjölk (som de inte säger att alla ska lämna bort, bara de som misstänker att de kanske inte mår bra av mjölk) och blivit friskare, piggare, gått ner i vikt och slutat stressa. Dessutom har deras son, som hade svåra autistiska drag blivit frisk. De har också skrivit en bok som heter Familjen Kärnfrisk och har en blogg som heter http://www.kernesundfamilie.dk/

Se själv och dra egna slutsatser.

Marthainspiratör!

2011-03-10T20:25:00.001+02:00

Jag har tänkt bli Marthainspiratör! På Tessas ekoblogg berättar hon mera om vad det är.

Mina tandkrämsfunderingar fortsätter

2011-03-06T10:29:00.002+02:00

Jag tror att jag skrivit om tandkräm tidigare också, men jag har inte blivit klokare ännu. Är det bra med fluor eller inte? Är det så att med denna enorma sockerkonsumtion som de flesta sysselsätter sig med i dagens läge så är fluor ett måste för att bekämpa karies? Men om man inte äter socker och inte vitt mjöl så kanske fluor inte är så livsnödvändigt? Finns det ingen som har satt sig in i dessa frågor. Och nu menar jag ur flera perspektiv, alltså inte bara ur ett strikt kariesperspektiv utan också vad som händer med kroppen i övrigt om man använder fluor två gånger varje dag.

Här kan man lyssna på när radioprogrammet Sissi har testat ekologiska tandkrämer. Inte för att man får några svar där, men de förundrar sig över smaken och att tandkrämen inte löddrar. Just de frågorna betyder ingenting för mig - det är nästan alltid annorlunda smak på ekologiska alternativ jämfört med konventionella. Man vänjer sig. Och med löddret är det samma sak. Jag vet inte varför alla älskar lödder. Tex ekologiska schampon, tvålar och tvättmedel osv löddrar oftast mindre. De saknar "lödderkemikalierna" och det ser jag enbart som en fördel nuförtiden. Men inslaget slutar med att de konstaterar att de inte vågar använda tandkräm utan fluor.

Nu har jag hittat en ekologisk och dessutom, glädjanden nog, inhemsk tandkräm som innehåller fluor och xylitol, nämligen Fratsilas fluortandkräm (Frantsilan Fluorhammastahna). Jag kan inte säga att jag nu hittat den ultimata tandkrämen, för jag vet inte hur det är, men än så länge väljer jag att borsta MED fluor och då gör jag det gärna utan de övriga obligatoriska kemikalierna som de multinationella tillverkarna gärna använder. Glädjande är också att slippa de multinationella helt och hållet.

Råsmarta tips

2011-03-03T14:31:00.003+02:00

Råsmart är en hemsida och ett företag där man kan få tips för hela familjen om hur alla kan äta bra! Det finns också en bok som heter Råsmart familj av Ulrika Hoffer.

Planer på mera ekologiska matvaror

2011-03-03T14:16:00.003+02:00

Det är inte bara som jag fått för mig, det är faktiskt så att utbudet på ekologiska matvaror har ökat mycket på senare tid. I dagens Pohjalainen står det att Valio har 18 olika ekologiska matvaror på marknaden, varav hälften lanserades ifjol. Också tex Atria lanserade nya varor för ett år sen. Enligt artikeln så är det flera stora producenter som nu planerar att satsa mer på ekologiska matvaror. Efterfrågan har vuxit men tillgången till tex ekologiskt kött har varit dålig. Atria har inte gjort reklam alls för sitt ekokött, för efterfrågan har redan från början varit större än utbudet. I artikeln sägs det att Atria håller på och tar fram nya varor som ska komma ut på marknaden nästa år. Vad det är vill de inte avslöja ännu, men ger en vink om att det är frågan om råvaror som passar såna som absolut själv måste få krydda och steka sin mat.

Låter bra, tycker jag!

Trots det ökade utbudet verkar vår familj ändå höra till undantagen, för endast 1,2 procent av all mat som köps hem är ekologisk. Men nu siktar man alltså på en ökning.

I samma tidning är det dessutom en liten notis om att många storkök siktar på att öka andelen ekologiska matvaror i sin matlagning.

Vivisante'

2011-03-02T18:17:00.002+02:00

Vivisante' har en ny ekocertifierad hudvårdsserie Natural Skin som dessutom är tillverkad i Finland.

Spelar det någon roll vad man äter?

2011-03-02T13:27:00.012+02:00

Mat är den nya religionen, verkar det som. Aldrig har det talats och skrivits så mycket om mat som idag. Samtidigt bombaderas vi av matreklam i alla de former och mycket lanseras som nyttigt och viktigt för hälsan. Mat väcker starka känslor idag och många tycker sig veta hur man ska äta rätt och hur fel andra äter.

Några exempel: Många är upprörda över att man ens kan tänka sig att inte följa de officiella kostråden, med lämliga mängder fettfattigt kött och fisk, rikliga mängder kolhydrater i olika former, vegetabiliska fetter, bröd och mager mjölk, eller hur det nu går. Är det rätt? I Voi Hyvin nr 2/2011 är det 12 sidor äkta ekoval och den delen som handlar om mat är recept på helt vegetarisk mat, med mycket grönsaker och groddar och sädesslag. En riktig miljövän väljer bort köttet. Är det rätt? Nyligen har en föreläsare (Sten Sture Skalderman) som på Hälsans dag skulle berätta om hur han gick från dödsdom pga livsfarlig övervikt till frisk med hjälp av mat som innehöll mycket kött och fett stoppad av en miljöförening (Savetheplanet.ax), eftersom hans principer stred mot deras. Men han har ju fått livet tillbaka. Är det rätt? Familjen Kärnfrisk i Danmark har gått ut och berättat om hur deras liv förändrats på grund av skräpmaten som de lämnat bort och det andra de börjat äta i stället och provocerat många. Kostdoktorn jobbar hårt för ändrade kostvanor. Är det rätt? Varje dag får vi höra om fabrikstillverkad mat, som Becell och Actimell och allt vad de heter som ska främja vår hälsa. Är det rätt? För att inte tala om snabbmatskedjorna som går ut med budskapet om hur bra deras mat i själva verket är och inte fet alls osv. Är det rätt?

Kan en miljövän äta kött och smör överhuvudtaget? Eller borde en miljövän hålla sig till vegetarisk mat? Borde alla lita på de officiella kostråden och inte experimentera sig fram? Är socker farligt? Varför är det så många som är överviktiga och mår dåligt nuförtiden? Kan maten ha något med saken att göra? Vad ska man tro på? Det lär vara så att folk läser fler kokböcker och matböcker än någonsin men lagar mindre mat än någonsin. Och ovissheten är stor.

Jag har haft två utgångslägen: 1) Jag har aktivt försökt ta in miljöaspekten i mina vardagsval de senaste åren. 2) Jag har aldrig haft problem med övervikt eller hållit på med olika dieter, räknat kalorier eller bantat. Aldrig någonsin. Jag är egentligen helt ointresserad av dieter, åtminstone ur kalorisynvinkel eller viktsynvikel så det har inte styrt mina val.

Men i takt med att jag försökt börja köpa och äta mat som är så miljövänlig som möjligt har jag ju efter hand tagit reda på mer och mer om vad konventionell mat egentligen innehåller (se tex Den hemlige kocken) och vad den kan göra med kroppen. Efter hand har det också gått upp för mig hur mycket man kan påverka sin egen hälsa genom vad man äter eller låter bli att äta (även om det finns många andra faktorer som också påverkar). Efter hand har jag också börjat laga mer och mer mat själv, eftersom den färdiga eller halvfärdiga maten inte har uppfyllt mina krav på bra och ekologisk mat, tex på grund av tillsatsämnen, sötningsmedel osv. Så på sätt och vis har jag ju satt upp regler, inte så mycket på vad jag inte "får" äta utan vad jag inte "vill" äta.

Ifjol började jag läsa en bok som heter "Restoring Your Digestive Health" av Jordan Rubin. I och med den boken började vi så småning om fatta att den sjukdom som min man lidit av redan långt innan vi träffades går att påverka med matvanor. Tvärt emot vad alla läkare och sjukskötare och näringsterapeuter han träffat hittills har påstått. De har sagt åt honom att han kan fortsätta att äta "som vanligt".

Rubin är en av USA:s mest kända och kunniga förespråkare för naturlig mat, medicine doktor och själv f.d. "obotligt" sjuk, som skriver om hur man kan påverka sin hälsa genom mat och andra levnadsvanor. Jag har tidigare skrivit om en annan bok som han är författare till. Vad sa han? Lämna bort färdig mat, skräpmat, industritillverkat godis, kakor, kex, fetter som innehåller för mycket omega 6 i förhållande till omega 3 (tex palmolja, solrosolja som är de vanligaste oljorna i industrimat), socker och särskilt de snabba kolhydraterna (tex vetemjöl, många sädesslag, pasta, stärkelse, majs och potatis) och välj istället ekologiska grönsaker (de flesta), ekologiskt producerat kött eller vilt, fet fisk (vild) och eko ägg och väl valda ekologiska frukter och mycket bär och nötter (för dem som tål) och se till att man får i sig tillräckligt med livsnödvändiga fetter, men inte vilka som helst utan såna med mycket omega 3 för att omega 3/6 balansen ska vara jämn. En ojämn balans och för mycket snabba kolhydrater leder till hudsjukdomar, tarmsjukdomar, inflammationer, diabetes, övervikt, karies och alla möjliga andra västerländska sjukdomar. Han menade också att mjölkprodukter är sånt som många inte klarar av och som kan påverka en negativt. Och han avrådde med många argument för att försöka äta helt vegetarisk eller vegan kost. Bara sådär kort en lekmans sammanfattning av en enormt ingående bok. Och obs, nu talar jag alltså om kostråd för personer som inte är friska.

Okej, jag hade läst boken och vi hade nu eventuellt ett receptet för ett gott liv, men inte var det så enkelt. Hur gör man i praktiken? De flesta av våra ändrade matvanor pga miljöskäl var helt i linje med denna bok, men nu behövde vi ta allt ett steg längre. Sockret, i form av kex och frukostflingor och sånt, till exempel, skulle bort. Men hur gör man om man? Lunchen/Middagen gick helt bra, men vad ska man då äta till frukost, mellanmål och kvällsmat??? Googla, googla, googla.

Det var så jag kom i kontakt med det som brukar kallas för LCHF här i Norden, eller lågkolhydratkost. Jag märkte att alla deras tankar och recept egentligen väldigt långt gick ut på samma sak, som Rubins tankar, men med några skillnader. Förutom att väldigt många recept innehåller mycket mjölkprodukter så rekommenderar inte heller griskött, men är inte alls så strikt med frukt och grönsaker som lågkolhydratkosten. Han fokuserar inte heller lika mycket på kolhydrater som LCHF, utan framför allt på matens kvalitet. Med dessa reservationer så kan många LCHF recept vara riktigt användbara.

Okej, Rubins råd i bakhuvudet och LCHF-recepten framför mig, kombinerat med miljömedvetenhet (många inom LCHF rekommenderar också ekologisk mat, eftersom den är mest hälsosam och tillsatsfri, men många andra bryr sig väldigt lite om miljöfrågor) och sen var det bara att pröva på vår egen version. Jag trodde inte att jag skulle behöva sån här mat, men jag bestämde mig för att pröva för att vara som ett moraliskt stöd för

min man, som behövde se över sina matvanor på flera områden, trots ekologisk lunch och middag. Vad hände? Hur han reagerat är en historia, som han får berätta eller inte berätta själv. Det handlar om mycket allvarligare saker för honom än det jag skriver om mig själv. Han är en skeptiker, som vill se en längre tid först om det funkar innan han ropar hej. Här kommer bara mina iakttagelser hos mig själv. Men så mycket kan jag säga att vi är så positivt överraskade att vi har bestämt oss för att det här är en livsstil, som vi integrerar med vår ekologiska mat, inte en tillfällig grej eller en "diet". Ingen av oss äter så här för att banta, tex.

Jag som aldrig har känt mig sjuk, insåg att jag plötsligt började må fantastiskt bra när jag började äta mindre (snabba) kolhydrater. Jag FATTADE liksom plötsligt hur min kropp fungerar och plötsligt klarade jag av att sluta äta socker (godis) som jag aldrig hade trott att jag skulle göra.

De kilon som samlats kring höfterna, ett kg per år sen yngsta barnet föddes var plötsligt borta. Nu vet jag hur jag ska hålla dem borta.

Fast för mig var det inte viktigast.

Hela mitt liv har jag haft problem med fallande blodsocker, jag blev svag, irriterad och kunde inte tänka på annat än mat tills jag har fått något i mig och har inte klarat mig utan mer än några timmar i gången utan att riskera att få huvudvärk om jag inte äter. Jag minns att jag hade det som liten också. Nu är problemet borta! Jag har lärt känna min kropp och vet vad jag ska äta för att inte bli hungrig för fort eller få huvudvärk. Fantastiskt! Jag som trodde att det var något som jag vara var tvungen att leva med och nu kan jag styra det helt och hållet själv, när jag förstått mekanismerna.

Ända sen tonåren har jag haft problem med min hy. Problemen är borta, föutom ärren då, som inte går att äta bort. Men nu vet jag att om jag äter för mycket kolhydrater, särskilt i form av socker och vetemjöl, så kommer problemen tillbaka som ett brev på posten följande dag.

Ser jag reklam för något "gott" så känner jag inte längre mig sugen på det. Jag behöver inte längre godis och socker och sött för att känna mig tillfredsställd. Jag står inte längre under marknadens makt och kan inte längre bli styrd av vad reklammakarna tycker att jag ska äta. Och det är lätt att leva enligt devisen "Ät inget som de gör reklam för på TV". Den mat som vi äter nu är sånt som ingen gör sig besvär med att göra reklam för, nästan bara basvaror. Bara det redan är miljövänligt i sig, särkskilt med tanke på de senaste rönen om att också godis och chips och sånt belastar miljön väldigt mycket.

Men det är väldigt provocerande att säga att man inte längre äter som folk i allmänhet. Att man inte längre vill och behöver vara en del av stressmats- och sockerkulturen och att man känner sig nöjd med det. Familjen Kärnfrisk har tydligen provocerat många även om de är levande bevis på att det de säger är sant. Frågar man mig så svarar jag såhär: Jag tror på vartenda ord de säger, skräpmat, snabbmat, färdigmat, chips, godis, vitt mjöl och mjölk (för den som inte tål det), för stora mängder kolhydrater i olika former, det får människor att må väldigt dåligt. Det enda jag känner mig skeptisk till i deras matvanor är sojamjölken, som jag anser är ett livsmedel som man inte vet tillräckligt om. Livsmedelsindustrin har drivit vår matkultur så långt från det naturliga att det har börjat få riktigt allvarliga följder. Självklart finns det sjukdomar, sydrom och besvär som inte kan botas med bra mat, men varför fortsätta leva med en massa problem som man inte behöver ha, de som går att få bort?

Vad har det här med miljön att göra då? Varför blir vissa miljövänner provocerade också? Jo, på grund av köttet. Men det beror ju på hur man äter om det är bra eller dåligt för miljön. Här har jag skrivit om kött och naturbete. Jag anser att tex överkonsumtion av mat av alla de slag är ett hot mot miljön. Då kan man överkonsumera vad som helst och inte känna att man har koll på något längre, som personerna i nuvarande Familjen Kärnfrisk gjorde förr. När de fick koll på sina matvanor blev de friskare, mindre deprimerade och deras pojke blev av med sina autistiska symtom (de säger inte att alla blir det) och då fick de energi över att sluta stressa (jag tror förresten att dålig mat också kan stressa en) och börja leva ett långsammare och bättre liv på många andra sätt. Mycket provocerande för den som är mitt i smeten.

Säger jag att jag har rätt och vegetarianer och förespråkare för den traditionella kostcirkeln och såna som vill njuta av allt gott i livet har fel? Nej, det finns många vegetarianer som känner att det är precis rätt för dem och det är ju bra för miljön också. Det är bra för dem, men inte något tex jag klarar. Kostcirkeln är också bra för många. Vilken mat som helst, bara man själv trivs med den och sig själv och kan njuta av den. Strikt LCHF är inte nödvändig för friska människor och strikt LCHF kan också hamna i fel dike. Alla behöver inte vara superstrikta i sina matvanor, för vi reagerar olika på olika saker och mår bra och dåligt av olika saker. Och man måste absolut tillåta sig att njuta av mat! Men skräpmat, vetemjöl och socker tror jag faktiskt inte är bra för någon. Och naturlig mat är bra för alla , vågar jag påstå. Om man är frisk, normalviktig, inte har några som helst hudproblem, inte förhöjt blodtryck, inga bilringar som stör, ingen blodsockerfall, ingen diabetes, inga hjärt- och kärlproblem, inga hormonproblem, har lätt att få barn och inga tendenser till depression och inte tror att man kommer att få problem med åldern, då hör man till de lyckliga som kan äta hur som helst. För resten av oss kan det löna sig att fundera lite extra vad man stoppar i sig, för det har betydelse.

Godisets miljöpåverkan

2011-03-01T21:00:00.003+02:00

En ny infallsvinkel på miljöpåverkan: nu har man undersökt hur godis, chips och läsk påverkar miljön. Och kommit fram till att de påverkar miljön väldigt mycket, särskilt med tanke på att de innehåller tomma kalorier som inte har något näringsvärde. Chips påverkar miljön 20 gånger mer än vanlig potatis, tex, särskilt om oljan som används är palmolja. Mjölkchoklad har tre gånger så stor miljöpåverkan som mörk choklad. En påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött!

Här finns en sammanfattning av studien och här finns hela studien att ladda ner i PDF-format om man är intresserad.

Dåliga hushållsmaskiner del 4 - dammsugaren

2011-02-28T20:03:00.003+02:00

Jag skrev tidigare i februari om att vår centraldammsugare var "död". På grund av diskmaskinen som också krånglade lät vi centraldammsugaren stå och vänta. Diskberg stör på något sätt mer än dammråttor. Reparatören hade ju gärna erbjudit oss en ny genast för 500 €, men vi föredrog att köra med den gamla bildammsugaren så länge. Hutlöst!

Idag tog min kära make itu med dammsugaren, plockade bort allt från städskåpet, skruvade ner centralenheten från väggen och öppnade och tittade. Där hittade han en liten propp som hade gått, hoppades på det bästa och var och köpte en ny för 3,50 € och tadam vår dammsugare fungerar igen!

Huka er, dammråttor!

Och huka er hushållsmaskinsförsäljare!

Mera om spisluckor 2

2011-02-28T18:59:00.006+02:00

Fortsättning:

Sen fick jag ett annat tips om att man kan torka av luckorna med fuktat hushållspapper. Det testar jag här.

Det första lagret gick igen bort riktigt bra.

Och det fortsatte att gå bort bra, men ett hushållspapper räckte bara till några drag, så jag fick ta mera. Och mera.

Till sist hade allt gått bort utom den svarta randen där nere. Den fick jag gnugga länge och väl.

Sammanlagt gick det åt tio hushållspapper innan jag var nöjd, men då var jag också nöjd med resultatet, det svarta var borta.

Så vilken metod var bäst av dessa tre? Alla metoder var bra, men ingen metod ensam var den totala vinnaren:

Min egen metod gav blankaste luckorna på snabbaste tiden, men lite klottigt jämfört med de andra metoderna.

Tidningsmetoden var minst kladdig och gav okej reslutat, om man tolererar lite svart i hörnen och att använda gammalt tidningspapper är ju riktigt miljövänligt.

Hushållspappersmetoden gav bättre resultat, men lite bär det emot att jag skulle vara tvungen att använda tjugo hushållspapper för att få båda luckorna rena. Jag försökte nog använda dem så långt det gick men de blev svarta små klimpar till sist.

Så ingen av metoderna vinner, men jag tänker införa en ny vinnarmetod:

Jag låter tidningspappret göra det snabba grovjobbet och sen swischar jag av det mera envisa med Universal Stone utan att behöva kladda eller gnugga. Om vi inte har Universal hemma så låter jag igen tidningspappret göra grovjobbet och sen gnuggar jag det envisa med fuktat hushållspapper så går det inte åt så mycket!

Mera om spisluckor 1

2011-02-28T18:43:00.006+02:00

Jag fick två tips om hur man kan tvätta spisluckor lätt och miljövänligt efter mitt eget inlägg om hur man tvättar dem med Universal Stone.

Idag var de kanske inte riktigt, men nästan lika svarta (bakgrunden syns igenom) som för en dryg vecka sen så jag beslöt mig för att testa båda metoderna. Vi har två luckor på öppna spisen, så den ena torkade jag med tidningspapper och den andra med fuktat hushållspapper.

Här är den som jag torkade med tidningspapper.

Det första lagret sot gick bort jättelätt.

Sen fick jag ta i lite till för att få bort det tunnare bruna lagret och till sist fick jag gnugga riktigt ordentligt för att få bort det svarta i hörnen och några fläckar som inte tänkte ge med sig.

Så här blev resultatet efter att jag ännu polerat och gnuggat. Det fick godkänt av inspektören (min man) med förbehåll att det var mörkt ute. Själv var jag inte helt nöjd, eftersom jag tyckte att det blev en slags hinna kvar på glaset, som jag inte fick bort vare sig med svensk eller finsk lokaltidning. Men visst ser man elden, så jag ger metoden godkänt!

Min gula frukost

2011-02-27T17:11:00.005+02:00

Så här såg min söndagsfrukost ut idag. Den stod jag mig många timmar på!

Ett kokt ekologiskt ägg, en portion kokosfrukost och på den lite naturell ekojoghurt och hjortron som svärmor plockat och 3 ostskivor av ekologisk edamost.

Den såg så gul och fin ut att jag måste ta ett foto...

Så här gör man kokosfrukost:

man blandar 0,75 dl ekokokosflingor, ett ägg och 30 gr smält smör och kör det i mikron i en liten skål i 1,5 min.

Vanliga vardagsmorgnar brukar det räcka med en sån med lite bär på för att jag ska klara mig till lunch. Det är ju inte riktigt lika närproducerat som en tallrik havregrynsgröt, men tack vare den (alltså att jag inte äter kolhydrater till frukost) har jag inte problem med blodsockerfall 1 - ½ timme före lunch. Ekosoppi säljer ekologiska kokosflingor.