Miljövänlig(are) TV

Med anledning av att stativet till vår TV plötsligt bara brakade ihop och sa upp kontrakten så fick min man anledning att börja titta på nya TV-apparater. Nu ska vi inte köpa någon ny, utan förstås fixa den nuvarande med en reservdel som vi har beställt. Den kostar inte mer än 30 € vilket är förvånande i sig. Själva delen kostar väl knappast mer än några cent att tillverka, men att besvärlighetstillägget inte är mer än några tior är ju positivt. Reservdelar brukar ju kosta nästan hur mycket som helst eller inte finnas att tillgå. Ingen föreslog helller att vi ska köpa ny TV istället. Det är ju också positivt. I och för sig funkar själva TV:n utmärkt ännu, där den står lutad mot väggen, men erfarenheterna av reparatörer och reservdelsdistributörer har ju inte varit särskilt positiv hittills. Fattas bara annat förresten. Denna TV är bara två år gammal. Som jag skrev här så fick vi en ny TV på garantin för ca två år sen, eftersom den gamla (som inte var gammal utan mindre än två år) slutade fungera och de inte lyckads uppbåda den nödvändiga reservdelen). Är det här det berömnda inbyggda åldrandet, som finns i moderna TV-apparater? Är det så att en TV av en eller annan orsak börjar krångla efter ca 2 år, för att ge hugade köpare en "giltig" orsak att gå och skaffa en ny? Man behöver ju inte ens ha dåligt samvete, för den har ju faktiskt gått sönder!?!

Nu har jag lagt in veto gällande köp av nya TV-apparater, men om någon faktiskt skulle behöva en ny så har Philips nu en TV som har klassats som Europas mest miljövänliga. I dagens läge är det kanske inte SÅ svårt att få den utmärkelsen, de flesta ägnar ju inte miljövänligheten särskilt mycket omtanke. Det brukar vara bruksanvisning i returpapper typ. Min man har till och med varit till Ecosto och tittat på den. Philips Econova heter den och kostar där ca 800 €. Där har de tänkt på att återvinna, använda så lite material som möjligt, sänka strömförbrukningen så mycket som möjligt och så går fjärrkontrollen på solenergi. Inte så tokigt.

Hoppas bara jag kan stå emot övertalningskampanjen som jag känner att min man startat. För att behålla den gamla tv:n är ju ändå alla gånger bättre ur miljösynvinkel än att köpa en ny, hur miljövänlig den en är. Eller hur?

Roliga saker drar lite energi

Ett mångårigt projekt som leds av en israelisk-amerikans psykolog (Daniel Kahneman) undersöker vad 900 yrkesarbetande amerikanska kvinnor använder sin tid till och vad de tycker att är roligast. Ett slående biresultat av undersökningen är att man kunnat konstatera att det finns ett ungefärligt samband mellan hur rolig en aktivitet är och dess förbrukning av elektricitet och oljeprodukter.

JU ROLIGARE - DESTO ENERGISNÅLARE!

De fem roligaste aktiviteterna enligt kvinnorna i undersökningen var att ha sex, umgås, koppla av, äta och motionera.

Källa: Forskning & Framsteg 5/2010

Nya affärer med ekoinriktning

I dag har en ny hemelektronikaffär öppnat i Vasa. Den heter ecosto och finns i Stenhaga. Jag var in och tittade på deras hemsida, eftersom jag inte varit där själv ännu. Deras produkter kanske inte skiljer sig så mycket från vilken konventionell kedjas produkter som helst, men jag är i alla fall glad för initiativet, för man måste ju börja någonstans. "Mer ansvarsfull, grönare och mera omtänksam" står det. Jag tror och hoppas att ingen där tittar på en som om man kommer från yttre rymden om man frågar om det går att spåra var produkten är tillverkad och om tillverkaren har fått ordentligt betalt eller om man säger att man är villig att betala vad det kostar bara man kan vara säker på att varan faktiskt håller. Eller om man kommer in och vill ha sin apparat reparerad.

Vi får se om de lever upp till sina ord.

I dagens tidning läser jag också att en liten gårdsbutik har öppnat i Malakt i Oxkangar idag (Vörå hör det väl till nuförtiden). Ägarna heter Bengt och Monica Ek. Där säljer de lamm- och fårkött, kebab, getmjölk och ägg och annat från sin egen produktion. De har öppet på fredagar och lördagar. Jag hittade ingen hemsida. Jag skulle kunna tänka mig att köpa av dem om man var ett gäng som köper tillsammans, det är ju ändå en bra bit att köra.

Såhär gör vi för att undvika onödiga kemikalier

Vi har förändrat våra vanor steg för steg, för att göra vardagen mer miljövänlig och för att undvika olika onödiga och/eller farliga kemikalier. Allt har inte hänt över en natt utan som en stegvis process, som knappast är färdig ännu. Det svåra är att förändra sina vanor och sitt sätt att tänka och köpa varor, att upprätthålla det nya är lätt och kräver ingen särskild ansträngning när man väl gjort det till en del av sina rutiner.

Städning:

Golven torkar vi med ljummet vatten, inget medel (efter dammsugning då)

Toaletten städar vi med ättika och tallsåpa eller någon annan enkel såpa, ibland citron till för doftens skull (låt ättikan ligga i vattnet en stund, så löser sig smutsen bättre).

Handfatet med såpa.

Kranar kan torkas med mikrofiberduk eller med en avlagt kökshandduk.

Ytor som ska torkas av går bra att torka med en fuktig trasa, är de riktigt hopplöst smutsiga så går det bra med såpa eller Universal Stone

Nytänk (nygammalt): man behöver inte medel som desinficerar och dödar bakterier, ättika har en sån verkan helt av naturen. Dödar man en slags bakterier med starka medel är risken stor att man tar livet att goda bakterier också.

Tvätt:

Tvättnötter eller Lummes tvättmedel (eller något annat) som är helt biologiskt nedbrytbart för kulörtvätt och samma tvättmedel för vittvätt. Aldrig någonsin sköljmedel. För svåra fläckar: galltvål.

Kläder som inte är smutsiga, men man använt lite, tex tröjor, kan man hänga ut och vädras, så blir de fräscha igen.

Disk:

För handdisk Ole Hyvä diskmedel eller något annat som är helt biologiskt nedbrytbart i naturen.

Maskindisk: Vårt svarta får: vi har provat på de biodiskmedel som finns här i Vasa, men alla är såna att det efter ett tag bildas en hinna på glassen och tallrikarna. Just nu använder vi svanenmärkt men inte biologiskt nedbrytbart diskmedel. Här är processen inte färdig ännu.

Personlig hygien:

Schampo, balsam, duschtvål, handtvål och ansiktsrengöring som är tillverkade av ekologiska råvaror och är biologiskt nedbrytbara. Tex Ole Hyvä, Sante, Weleda. Obs! Ekoschampon skummar inte som konventionella, men håret blir lika rent i alla fall. Man måste pröva sig fram för att hitta det som passar ens hår. Jag rekommenderar att man prövar mer än en gång innan man bestämmer sig för att något är bra eller dåligt, för det tar sin tid att gå över från konventionella produkter till ekoprodukter. Kroppen behöver också vänja sig...

Tandkräm: se mina tidigare inlägg. Processen fortsätter...

Vi hade tidigare ca en miljon burkar och flaskor i duschen. Numera har vi tre. Det känns väldigt skönt och vi använder slut på de vi har innan vi köper nya.

Övrig hårvård: Ekologiskt hårskum, hårspray osv. Undantag: tonåringen som köpt eget "ordentligt". De ekologiska produkterna är inte lika effektiva som konventionella, men där låter jag absolut naturen gå före. Hårfärg: Schwartzkopf Essensity. Inte helt 100 % eko, men innehåller betydligt mindre kemikalier och allergiframkallande ämnen än konventionella hårfärger.

Kosmetika, salvor osv: Ekologisk eller Lumenes serie Sensitive Touch, som inte är helt eko, men inte innehåller tex parabener och andra liknande ämnen. Antalet har minskat betydligt.

Mat: ingen färdigmat, så lite tillsatsämnen som möjligt, ekologisk så långt som möjligt, gärna närproducerat. Se många tidigare inlägg.

Kläder och textilier: Ekologiskt när det finns och är möjligt, begagnat om vi hittar sånt vi vill ha i gott skick, nytt bara när det är nödvändigt.

Elektronik: miljömärkt så långt det är möjligt. Använd det man har så länge det går.

Kommentera gärna med flera tips!

Dåliga hushållsmaskiner del 4 - dammsugaren

Jag skrev tidigare i februari om att vår centraldammsugare var "död". På grund av diskmaskinen som också krånglade lät vi centraldammsugaren stå och vänta. Diskberg stör på något sätt mer än dammråttor. Reparatören hade ju gärna erbjudit oss en ny genast för 500 €, men vi föredrog att köra med den gamla bildammsugaren så länge. Hutlöst!

Idag tog min kära make itu med dammsugaren, plockade bort allt från städskåpet, skruvade ner centralenheten från väggen och öppnade och tittade. Där hittade han en liten propp som hade gått, hoppades på det bästa och var och köpte en ny för 3,50 € och tadam vår dammsugare fungerar igen!

Huka er, dammråttor!

Och huka er hushållsmaskinsförsäljare!

Dåliga hushållsmaskiner del 3

Diskmaskinen har återvänt hem! Dåliga hushållsmaskiner är åtminstone för tillfället lite fel rubrik, för nu diskar den på där alldeles tyst och försynt. Hoppas det fortsätter så! Om det lönade sig att reparera eller inte får räkningen (vi har inte fått den ännu...) och tiden utvisa, men just nu känns det som att det var ett bra val i alla fall att reparera och inte kassera!

I stället för en södernresa

Idag påminner lokala finska dagstidningen Pohjalainen oss om allt vad man kan få istället för en fyrapersoners resa till Kanarieöarna för 3000 € på sportlovet: Ett veckoslut på ett spa inklusive mat för 330 €, kläder för 300 €, en biokväll för föräldrarna inklusive barnvakt för 90 €, 3 h städning av hemmet 60 €, en slalomresa inkl. bilresa, biljetter och övernattning 600 €, en ishockeymatch för en vuxen och två barn 100 €, semesterromaner för hela familjen 90 €, massage och manikyr för en person 120 €, två restaurangkvällar för familjen 200 € och hela veckans mat 200 €. Dessutom blir det 900 € över att korta av bostadslånet med.

Att göra bara en eller två av ovanstående för att få ett avbrott i vardagen och njuta av sina lediga dagar gör att man kan koppla av lika bra. Och mycket miljövänligare blir det.

Miljövänliga val gynnar personlig hälsa

Vi har hamnat så långt borta från ett naturligt liv i vår 24/7 värld där allt är möjligt när som helst och allt ska gå så snabbt och enkelt som möjligt att man kan anses som udda om man inte vill vara med på allting.

Jag har just läst ut Jordan Rubins bok The Great Physisian's Rx for Health and Wellness och än en gång kommit fram till att allt hänger ihop. Han är inte någon miljökämpe, snarare intresserad av hälsa och andliga frågor, men ändå återkommer han också till miljön. Han rekommenderar tex alltid ekologisk, riktig mat, särskilt viltkött, eller kött av djur som fått leva i sin naturliga miljö, ekologiska frukter och grönsaker, ingen färdigmat och inga andra industritillverkade livsmedel och inga snabba kolhydrater (socker) för att man ska må bra, förebygga och bota fysiska och psykiska sjukdomar. Ät för att leva, lev inte för att äta. Ät inte för att du är nere eller trött eller något annat. Han rekommenderar också att man ska skala bort så mycket gifter i sin närmiljö som möjligt, och då talar han om hemmet. Det enda man ska smeta på sin hud är sånt som man kunde tänka sig att också äta, för huden tar upp nästan allting i kroppen på samma sätt som om man skulle ha ätit det. Skulle du kunna tänka att äta av allting i ditt badrumsskåp? Man ska städa och tvätta så miljövänligt som möjligt och vara noga med sin personliga hygien främst med hjälp av vatten. Frisk luft och promenader och träning som inte kräver en massa utrustning eller träningshallar är vad han rekommenderar. Och inte ska man vara rädd för solen, som är människans A och O genom att använda solkräm, som inte är bra för en (en annan sak är att inte ligga och steka sig) för solen ger livsnödvändig D-vitamin. Dessutom rekommenderar han att man ska ta en dag i veckan, som man använder till att vila, inte flänga runt, jobba, shoppa eller ha dagen fullbokad med en massa andra aktiviteter. För ens personliga hälsa "lönar det sig" också att ha en tro, att tänka positiva tankar i stället för negativa, inte bära på mycket ilska och förlåta dem som sårat en.

Detta är bara axplock ur en nästan 400 sidor tjock bok, kanske någon annan skulle sammanfatta annorlunda.

Men jag tycker att det är dags att på allvar ifrågasätta alla storindustrier; livsmedelsindustrin, läkemedelsindustrin, kosmetikaindustrin, stressiga 24/7-samhället, konsumtionsindustrin och så vidare. Om inte folk åt så mycket dåligt, hade så bråttom hela tiden, rörde sig så lite i vardagen, shoppade så mycket och använde och blev utsatta för så mycket kemikalier hela tiden så skulle det knappast behövas så mycket mediciner med så många biverkningar till så många välfärdssjukdomar och man skulle inte behöva förstöra naturresurserna i den takt som det görs nu och man skulle hinna med det som verkligen kändes viktigt, vilket skulle göra att fler mådde psykiskt bättre.

Idag ska jag ta en promenad i solskenet, imorgon ska jag göra mitt bästa för att inte springa i ekorrhjulet.

Dåliga hushållsmaskiner del 2

Nu har vår diskmaskin fått domen. Pumpsystemet är sönder. Det går att laga. Förhoppningsvis. Man måste bara vara målmedveten. Reparatören - alltså den reparatör i Vasatrakten som man förväntas vända sig till om man vill reparera diskmaskiner av just detta märke - ville igen sälja en ny diskmaskin till oss (borde han byta bransch och bli försäljare istället?). Men nu gick han då med på att reparera vår diskmaskin, provköra den två gånger och om den då funkar får vi tillbaka den utan någon som helst garanti på varken reservdelar eller jobb. Går den sönder igen så är det på eget ansvar. Ska det faktiskt vara så? Finns det ingen skyldighet att ge någon som helst garanti på sitt eget arbete eller på en splitterny reservdel? Man blir ju riktigt osäker här, om man i alla fall borde ha gått ut och köpt en ny diskmaskin...

Som om det inte skulle räcka med diskmaskinen, så sa vår centraldammsugare upp sig idag. Jag hade dammsugit i ett rum helt som vanligt och stängde av emellan, eftersom jag måste göra något annat. Sen skulle jag fortsätta och då sa det bara klick, klick, men inget hände. Hela systemet hade slocknat bort, provade i alla "hål", men helt dött överallt. Min man tog sig an uppgiften att ta reda på vem som är reparatör för centraldammsugare av detta märke och ringde dit. Gissa vem det var! Jo, vår kära diskmaskinsreparatör/wannabeförsäljare! Han kunde inte säga något om reparationen ännu, men upplyste oss om att en ny centraldammsugarenhet kostar si och så många euro. Suck!

Nu är vi ju hellre brödlösa än rådlösa, så vi tog in vår urgamla dammsugare från uteförrådet. Den tjänade många år i våra tidigare lägenheter, sen var den med om mycket under byggtiden, har sugit upp byggdamm och cementdamm och sågspån och allt möjligt och de senaste åren varit bildammsugare. Jag prövade inte själv, men dammfritt blev det efter mannens framfart.

Vad är det för fel??? Människan förbereder sig för en resa till Mars och det går inte att tillverka maskiner till hushållet som ens klarar fem år????

Dåliga hushållsmaskiner

Igår fick vi då till slut konstatera att nu måste vi göra något åt vår krånglande diskmaskin. Den har slutat fungera flera gånger, men kommit igång igen när den fått stå vila någon dag. De senaste gångerna har den börjat fungera först när min man sugit ut överblivet vatten ur slangen. Ingen kul fritidssysselsättning, vad jag kan förstå så här från sidan om. Diskmaskinen är 4,5 år gammal, precis som vårt hus och den är utvändigt och invändigt nästan som ny. Men funkar inte. Min man ringde till en reparatör och utan att han varit och tittat på den så gav han oss rådet att det inte lönar sig att reparera diskmaskiner och han hade dessutom ett fantastiskt erbjudande åt oss på en riktigt hållbar diskmaskin, som han kunde komma och installera samma dag, om vi slog till nu. Hmm... Vi funderade en stund, kände oss lite lockade, men sen påminde vi oss själva om att a) vi vill göra ekologiska val b) vi vill inte köpa en dyr diskmaskin sådär bara, utan att jämföra pris och kvalitet och tillverkningsfakta. Så nu ska samma person, som skulle ha haft tid att komma och installera en ny diskmaskin igår och föra bort den gamla, se om han har tid att komma och hämta vår gamla nästa vecka och sen se när han har tid att titta på den och sen beställa eventuella reservdelar från något annat land. Två veckor ska det ta. Och reservdelarna kan kosta hundratals euro. Han berättade förresten att i de flesta diskmaskiner så är över hälften av alla delar såna som INTE går att byta ut om de går sönder. Men vi ska åtminstone pröva om det går. Vi kollade förresten att en ny diskmaskin, som faktiskt är gjord för att hålla och har utbytbara delar skulle kosta 1300 €, så i ljuset av såna uppgifter så känns reparationskostnaderna inte SÅ farliga... Hoppas den går att reparera.

Matkostnaderna är analyserade

Januari är nästan slut och våra matkostnader är analyserade. Vi hade också kvar decembers kvitton och kostnaderna är ungefär likadana, om man räknar bort merkostnaderna för jul- och nyårsmaten i december, när vi var 10 kring bordet. Det är idag och imorgon kvar, men vi planerar inte att köpa någon mat på de två kommande dagarna, idag kommer vi antagligen inte i närheten av någon affär och imorgon tänkte min man och jag ta med matlåda till jobbet, så kostnaderna borde inte ändra.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det olika instanser som räknat ut vad en fyrapersonersfamilj lägger ut på mat per månad. Minimibudgeten (815 €) är utarbetad av konsumentforskningscentralen år 2010 . Enligt statistikcentralens uppgifter från år 2006, med uppdatareade uppgifter om matkostnaderna använder normfamiljen 721 € per månad. Det sista alternativet kommer från Ruokatieto, som påstår att ett fyrapersonersfamilj använder 1160 € under en månad. Då har man räknat in allt man äter hemma, alla restaurangbesök, alkohol, lunchmat osv. Eftersom vi inte är en fyrapersoners familj, utan en fempersoners familj, så har jag tänkt mig att det tredje barnet kanske medför merkostnader på 10-15 % sådär statistiskt sett. Ovanstående siffror för en fempersonersfamilj skulle då vara följande: Minimibudget: 896-937 €/mån, statistisk budget: 793-829 €/mån och enligt Ruokatietos system: 1276-1334 €/mån. Sen kan jag inte låta bli att jämföra med vad en fempersonersfamilj som är beroende av utkomststöd förväntas klara sina matutgifter på: 738 €/mån.

Okej, hur går det då om man är noga med maten och principerna? Klarar man sig inom de statistiska gränserna?

När januari är nästan slut kan jag konstatera att följande mat köper vi ekologisk (eller rättvisemärkt) nästan utan undantag: mjölk, ost, jogurt, grädde, matfett, ägg, frukt, grönsaker, te/kaffe, kryddor, kethcup, majonnäs, mjöl, ris och pasta. Av köttet är kanske hälften ekologiskt (och inhemskt) och resten inhemskt. Fisken är inte så vild som jag önskar och inte så värst inhemsk heller - här behöver vi ta oss en funderare. Brödet är inhemskt (men inte nödvändigtvis ingredienserna) och delvis ekologiskt i den mån vi alls köper bröd. Godiset vi köper är lite varierande till barnen. Något annat med sockerinnehåll köper vi sällan numera. Till oss vuxna enbart minst 70%-ig choklad.

Mest pengar har det gått till mjölkprodukter, inkl. ost, grädde och jogurt (150 €, ekologiskt och laktosfritt är INTE billigt!!! Men gemjölksprodukterna som vi köper, eftersom min man inte just tål annan mjölk just nu höjer priset mest och de är sällan ens ekologiska), kött och fisk (över 230 €), ägg (nästan 100 €!!!) och matfett och majonnäs(över 50 €!). Följande stora grupp är grönsaker, frukt (120-130 €), kokos i olika former, nötter och kryddor och te (inte alltid närproducerat men nästan alltid ekologiskt). Vi äter ju mat med lågt kolhydratinnehåll och mera fett. Pengarna går till 75-80 % till denna mat. Ca 700 € per månad.

Den övriga 20-25 % (ca 200 €) består av bröd, mjöl, flingor, pasta, ris, ketchup, senap, andra drycker än mjölk, godis, choklad, restaurangmat, färdigmat och kattmat (vet inte om den räknas med i de statistiska uppgifterna, men den finns med i våra utgifter i alla fall, något över 20 €/mån). Färdigmat har vi köpt för hela 6,35 € och inte ett enda kex eller bulle eller liknande på hela månaden. Bröd för lite över 20 € (bara till barnen) och flingor och pasta, ris och sånt för bara 13 € (går också bara till barnen, och det mesta finns kvar ännu). Däremot har det gått mycket pengar till mörk choklad (fast vi inte ätit så stora mängder, ett litet paket kostar ju jättemycket...), 40 €, vilket är en femtedel av våra övriga matkostnader... Hmmm...

Saldo 915 € för januari. 100 € mer än den statistiska familjen, nästan på pricken vad man behöver enligt minimibudgeten och betydligt mindre än vad Ruokatieto menar att vår mat borde kosta. Och då väljer vi nästan aldrig mat enligt prislappen. Vore vi däremot beroende av utkomststöd, så skulle vi nog få se om våra kostnader lite.

Av den mat som jag har grupperat i övrigt (vi äter annorlunda än den finländska normen, jag vet) skulle vi kunna dra ner på kanske med en fjärdedel utan att någon blev lidande.

Av den maten som vi äter mest av (kött, fisk, grönsaker, matfett osv) skulle vi också kunna få bort kanske lika stor andel av priset genom att äta likadant, men låta bli att välja ekologiskt och/eller inhemskt, men det vill vi inte. Tex ekoägg kostar dubbelt så mycket som de billigaste konventionella. Men maten får kosta hos oss, för vi tycker att vi mår bra att att äta just precis så här och vi tror att ekologisk mat är det enda hållbara för framtiden och för personlig hälsa. Att vi dessutom väljer att äta mat med låg kolhydrathalt och mera omega3 tror jag bara gör att kostnaderna fördelar sig på ett annat sätt än i normfamiljen. Vi sparar hellre in på annat, om det behövs. Tex genom att inte köpa onödiga saker.

Man vänjer sig

Det börjar närma sig två år med bara en bil om några månader och det har blivit en livsstil för oss, trots avsaknaden av ordentlig back up med fungerande busstrafik. Härom kvällen hade vi det lite tight med flera program och vi funderade och planerade hur vi skulle få allt att gå ihop. Man är ju inte så pigg på att cykla i värsta snön. Det blev en del pusslande, men vi fick det att funka. När vi kom hem "märkte vi" att vi ju hade en till bil stående i garaget, som vi ju hade kunnat låna. Mina föräldrar hade bilen hos oss under sin semesterresa. De hade säkert inte blivit sura om vi hade kört några kilometer extra med den. Men ingen av oss hade överhuvudtaget kommit att tänka på något sådant alternativ när vi funderade på lösningar! Intressant att märka att allting blir en vanesak, när man hållit på tillräckligt länge med det!

Operation återuppliva komposten

I år frös komposten med samma när det blev kallt. Den hade en lite dålig period just före kölden kom och puttrade inte på som vanligt, så den var ett lätt byte för herr Frost. Igår upptäckte jag att temperaturen plötsligt hade stigit till 10 grader, vilket var ca lika många grader högre än utetemperaturen. Min man fick genast i uppdrag att röra runt lite i komposten (sånt kräver muskelkrafter, förstår ni!) och så hällde jag i sånt där "pulver" som ska väcka upp den igen (vad heter det riktigt på svenska?) mellan varven. Sen täckte jag in komposten med snö så mycket det gick för att den ska hålla värmen lite bättre. Hoppas att den inte fryser igen.

Välja en etiskt bra och miljövänlig kamera

Vi har gått i kameraköpstankar en längre tid, men kommer inte riktigt till skott. Kanske man kan klämma det sista ur den gamla kameran ännu, trots att den är så långsam att det kräver barn och djur med en ängels tålamod för att fånga på bild. Och sådana finns det ju inte många av, som bekant. De förekommer inte i vår familj och bekantskapskrets i alla fall, så det blir många bortsvängda ansikten och bortsprungna djur på fotona. Efter senaste skolavslutningen var det nog nära att jag hade kört raka vägen till en kameraaffär och köpt första bästa SNABBA kamera, för jag lyckades inte ens fånga sonen på bild när han tog emot sitt betyg. Han var redan på väg bort när kameran insåg att den skulle agera. Tur att den är digital i alla fall, så det är lätt att radera fotona.

Några gånger har vi varit och tittat på kameror och lite halvhjärtat har jag också följt med på huutonet vad de säljer för bättre begagnade kameror där, men lite svårt att veta vad man ska satsa på.

Nu har jag hittat en internationell undersökning som publicerats i konsumenttidningen Kuluttaja nummer 2/2010 där de har undersökt vilka kameratillverkare som tar mest miljöhänsyn och socialt ansvar. Så nu kommer mitt val att bli snäppet lättare. Enligt undersökningen, som är gjord i samarbete med flera internationella konsumentorganisationer och -myndigheter så har man kommit fram till att Nikon får högst betyg både när det gäller etiska principer, miljöskydd och hur de lever upp till detta i praktiken. Casio kom på andra plats och Samsung på tredje. Bottenplaceringen tog Pentax och de övriga placerade sig där emellan. De hade undersökt hela produktionskedjan och gjort besök i fabrikerna. Alla hade inte ens berättat namn och placeringsort för sina fabriker än mindre släppt in granskningsgruppen någonstans. Nikon fick inte heller absolut toppbetyg, men hade genast börjat arbeta på de missförhållanden som påpekades, men hela produktionskedjan var "genomskinlig" och man höll vad man hade lovat i fråga om miljö och socialt ansvar.

Dessutom påpekade de i artikeln att det ur miljösynvinkel lönar sig att välja en kamera med litiumbatteri och en som är gjord av metall och inte plast, för metallen är lättare att återvinna. Dessutom ska man ju undvika överstora förpackningar och stora färggranna bruksanvisningar.

Okej, så nu ska jag gå och fråga efter en snabb och bra Nikonkamera gjord i metall med litiumbatteri och liten förpackning med en liten bruksansvisning där resten finns att ladda ner på nätet. Hmm... osökt kommer jag att tänka på en bekant som sökte en bra, röd bil med roligt registernummer. Vänner av teknik skulle säkert inte nöja sig med dessa kriterier, men jag vill nu påpeka att när kameran väl uppfyllt dessa kriterier så kräver jag ju naturligtvis också av den att den ska uppfylla mina förväntningar beträffande sina egenskaper som KAMERA också.

Tvätta, tvätta...

Familjens yngsta, men mesta tvättproducent (4-åringen) ligger inte på latsidan. Stackarn har lätt för att få näsblod, för att kasta upp och någon liten trudelutt kan det också hinna komma i kalsingarna ibland innan han hinner iväg till toaletten. För att inte tala om gräsfläckar, jordfläckar, mjölkfläckar och dagens matsedel. Så att tvätta hans kläder (och nalle) mindre än jag gör nu, skulle helt enkelt vara hälsovådligt. Men annars lär det vara så att vi alla tvättar våra kläder för mycket, om man får tro Mathilda Tham, som är forskare i design och hållbarhetsfrågor. Hon menar att enligt en studie som man gjort, så var endast 7 % av innehållet i tvättkorgen hos folk ordentligt smutsigt. Vi tvättar istället för att vi inte orkar hänga upp, för att kläderna tappat formen och framför allt för att vi är så väldigt rädda för att uppfattas som ofräscha. (Källa Råd & Rön 4/2010)

Intressanta iakttagelser, tycker jag. Kanske det är just så? Jag har i alla fall börjat hänga ut och vädras mycket mer än tidigare, men antagligen inte tillräckligt, för tvättberget hos oss har inte minskat.

På tal om tvätt så märkte jag att det s.k. ekoprogrammet på vår tvättmaskinen inte drar mindre el och vatten än de vanliga 40 graders programmen, bara lite mindre än 60 graders programmet. Hrmpf!

Och ännu på tal om tvätt så har jag hittat ett nytt (för mig) tvättmedel som heter Lumme, som är helt biologiskt nedbrytbart. Det har fått "Bra miljöval" märkning och rekommenderas också av Astma- och allergiförbundet. Finns åtminstone på CM. Det är bra, för jag har fått lite "problem" med tvättnötterna, som jag tidigare har rekommenderat till höger och vänster. De tvättar helt bra och i kombination med galltvål får man bra bort även ingrodda fläckar, så på det viset är jag helt nöjd. Problemet är att jag tycker att färggranna kläder rätt fort tappar färgen och blir bleka eller lite grådaskiga om man alltid bara tvättar dem med tvättnötter. Och det är ju inte särskilt miljövänligt, för det leder nog till att kläderna får kortare livslängd, för de börjar fortare se slitna och gamla ut... Så numera brukar jag varva tvättnötter och tvättpulver...

Julklappsberg

Jag lovade återkomma till våra julklappar. Min tanke var ju att vara lite alternativ i år och lite mer återhållsam, men det blev nog mest en tanke, dessvärre. Barnen behöver nog inte gå lottlösa i år heller... Jo, jag fick igenom mina förslag på hållbara, pedagogiska spel och hållbara träleksaker, och pyjamasar i ekobomull blir det också. Hållbart har nog varit ett ledord i år. Men nog slank det med en och annan plastleksak också och en del elektronik, där vi glömde bort att checka upp miljömärkning, ursprung och etik... URK! Men i år har vi alla fall FÖRSÖKT lite... Yngsta sonen ska få en julklapp som kommer att hålla till hans egna barn också, om han så vill. Nästa år kanske det går ännu bättre. I fjol började jag reflektera först efter att allting redan var köpt. Det tar länge att göra sig av med gamla vanor...

Bilfria dagen

Jag fick ha bilen idag på jobbet- mycket ovanligt (okej, jag har inte behövt den heller). Orsak: Det lär vara bilfria dagen idag och min man har marknadsfört den på jobbet och uppmuntrat alla att komma till jobbet med cykel eller buss eller samåka. Då tyckte han inte att han själv kunde parkera bilen på gården, så jag fick därmed äran att parkera utanför mitt jobb. Påminde honom om att vi kanske ändå drar vårt strå till stacken, eftersom vi ju faktiskt redan samåker varje dag nuförtiden. Jag tror det var först idag som han riktigt insåg att vi faktiskt gör det, eftersom det är han som nästan alltid tar bilen till sitt jobb och kör dit han behöver, medan jag tar cykeln bak på bilen och cyklar dit jag eventuellt behöver. under arbetsdagen. Men på bilfria dagen, DÅ får JAG minsann ha bilen!?! Snällt, va!?!

Mannens arbetskamrater kom förresten med bil till jobbet idag också, som vanligt...

Sommarens största händelser

Vår färska förskoleflicka skulle traditionsenligt berätta vad hon gjort under sommarlovet. Döm om min förvåning när en av sommarens mest minnesvärda händelser var att vi hade åkt buss till Jakobstad! Det enkla kan vara det stora!

För några år sedan när äldsta barnet hade fått bekanta sig med korna på en bondgård och ge lite mat till dem och fått åka traktor ville han inte hem därifrån längre. På hemvägen konstaterade han i alla fall nöjt att det hade varit det roligaste på hela sommaren. Då hade vi nyligen varit både på nöjesfält, badanläggning och djurpark och andra (dyra) familjefällor.

Webinarserie: Miljömässigt hållbar livsstil och konsumtion i praktiken

Nu kan man delta på nätet i en webinarserie om hållbar livsstil och konsumtion där man får praktiska tips om vad man kan göra i sin egen vardag.

http://notbuying.blogspot.com/2009/08/webinarserie-miljomassigt-hallbar.html

Visste du det här... om miljövänliga val?

Högt och lågt...
Det finns en bank, Merkur, som förutom bankservice, stöder miljövänlig produktion, alternativa energiformer, ekologiskt byggande, ekologisk odling, skolor och utbildning och konst och kultur. www.merkurpankki.net

Ekotomaterna som odlas i Finland odlas i växthus som är uppvärmda med biobränsle, så man behöver inte tveka på vintern om de faktiskt är miljövänliga...

Man kan studera ekokunskap på Helsingfors universitet www.helsinki.fi/ruralia

Det finns ekoskor att köpa http://www.idunsapple.fi/

Man behöver använda en bomullspåse minst 53 gånger för att den ska vara mera miljövänlig än att köpa plastpåsar. Jag använder alltid tygväskor och inte plastpåsar, för jag har fått en massa påsar här och där och det allra sämsta alternativet måste ju vara att ha sina väskor liggande i en låda (då har det redan gått åt en massa energi och vatten till att tillverka dem, men de används inte) och istället köpa plastpåsar (så att det går åt ytterligare energi). Sen är det ju annat om påsen är tillverkad av returmaterial tex.

Nästa gång man behöver nya lakan eller handdukar kan man ta en titt här: http://www.netikka.net/yvonnenybo/