Jag önskar mig en "stadsmissionen"

I Storstockholm (kanske i andra svenska städer också, jag vet inte) finns det två olika second hand affärer som heter Stadsmissionen och Myrorna. Vårt besök i Stockholm hade självklart dem på schemat. Snygga affärer med second hand varor av alla de slag, som folk har tröttnat på och gett bort och som nu säljs vidare för ett andra liv. Ingen hafs och slafs och halväckligt, utan faktiskt sånt som man kan tänka sig att äga. Om man läser svenska tidningar om mode och inredning, så ser man ofta att en del är från ovannämnda affärer och många handlar gärna där för att få en personlig stil.

Sommarresor

Hemma igen från Stockholm.
Får man resa om man vill leva miljövänligt? Läste en artikel om resande, där man fick till och med en tvåveckors Thailandsresa att verka miljövänlig. Allting är ju relativt. I artikeln utgick man nämligen från att alternativet skulle vara typ tre kortare södernresor på en vecka var under ett år. Om man då istället väljer att resa bara en gång per år och stannar lite längre, så kan man till och med få en lång flygresa att bli miljövänlig(are) i jämförelse. Har också läst en annan artikel, där skribenten eller intervjuobjektet (kommer inte ihåg vilket) argumenterade för stora, trivsamma hus som ett miljövänligt alternativ. Om man bor så att man trivs vill man ju helst stanna hemma och åker alltså följaktligen inte på resor, som är dåliga för miljön.

Nej, tillbaka till vår resa. Vi ville åka till Stockholm. Därför åkte vi. Med den stora färjan, som är en enda stor konsumtionsfest. Köp mer, spara mer, tutas det ut i alla lurar. Egentligen kostar allting mera där, för de flesta äter mer, dricker mer och köper hem mer än de skulle ha gjort i vanliga fall.

De vi besökte bor i Stockholmstrakten. För närvarande har de en liten etta på ca 25 m2. Jämfört med dem är vi verkligen eko-light, ett litet skrap på ytan bara. Det mesta de äger (det vill säga det som nödvändigtvis behövs och ryms in) har de skaffat second hand, de äter ekologiskt och sgs vegetariskt, har ingen bil och inget annat stort och energiförbrukande, utom sina datorer, som de behöver för sin försörjning. Deras dagliga liv lämnar inga stora ekologiska fotspår efter sig. Men de reser gärna och mycket. Visserligen billigt och enkelt, men ändå.

Vi däremot, reser inte så gärna. Mest beror det på att vissa av våra ungar kan vara SÅ hopplösa på resor. Vi har en som bara MÅSTE få i sig mat regelbundet, annars blir han helt outhärdligt sur och grinig. Har hört andra föräldrar som försöker trösta med att deras barn också lever på luft på resor, men de verkar ju kunna stå på benen ändå. Det kan inte vår stjärna. Men han är också misstänksam och nervig på resor och vägrar äta det mesta som bjuds (utom hamburgare och godis) och det brukar sällan sluta väl. För att inte behöva byta namn och tema på denna blogg till något med förleden "spy", eftersom jag skriver så mycket om det, så ska jag inte utveckla temat längre. Kan bara nämna att vår bil inte luktar "ny" längre, snarare något som rimmar på ordet.

Så jag kan inte säga att vi har skurit ner på resandet av miljöskäl, eftersom det redan har varit nerskuret till ett minimi. Det här var andra utlandsresan på typ fem år och den gick över potten denna gång. Men det var roligt på Junibacken. Och det var roligt att komma hem och gå vilse i vårt hus, som kändes helt enormt (vi sov i ovannämnda etta hela bunten, nämligen) och andas den friska luften på landet och lyssna på tystnaden. Jag som trodde att jag var en stadsflicka i själ och hjärta.

Regnväder och kladdkaka

Idag har vi en riktigt, riktigt tråkig dag, som segar sig fram, ingen har något att göra, efter att vi läst alla böcker och tidningar och tittat på alla DVD-skivor som vi lånat på biblioteket. Det bara regnar och är ruggigt ute och ingen ringer till oss. Min andra semesterdag. Alla barnen är hemma, medan deras far arbetar sista veckan före ledigheten. Minsteman, som absolut inte tänkte sova dagssömn och inte heller vila, slocknade direkt. Unga fröken och jag blev alldeles förfärligt sötsugna, men alla skåp är redan länsade. Så nu har vi bakat en kladdkaka, som är i ugnen för tillfället. Det var länge sen jag ens haft tid att ha tråkigt senast, så detta ska absolut inte uppfattas som ett klagomål! Nej, jag känner på mig att jag snart kommer att kläcka världens ide' om något alldeles speciellt! Eller möblera om något rum.

Här är receptet till kladdkakan:

2 ekoägg
3 dl ekosocker
1 dl ekovetemjöl
3 msk ekokakao
en liten nypa ekovanilj (eller 1 tsk vaniljsocker)
½ tsk salt
1 dl smält smör (glöm margarinet!)

Vispa ägg och socker pösigt. Blanda alla torra ingredienser och rör ner det torra i äggsmeten. Tillsätt det något avsvalnade smöret och rör ihop till en slät smet. Häll smeten i en smörjd och mjölad form med löstagbar botten. Grädda mitt i ugnen i 175 grader ca 25 min. Låt svalna och njut!

"Maa ilmasta" på Jim ikväll

Idag läste jag TV-spalten i misstag, eftersom jag inte kom ihåg att vi inte har någon TV för tillfället. Råkade se att en repris på programserien "Maa ilmasta" börjar ikväll kl. 21 på Jim-kanalen. Det är ett fransk-kanadensiskt program med finsk text, så det gäller att man förstår endera språket, men klarar man det så är det verkligen en dokumentärserie jag rekommenderar. Åtminstone var den en riktig ögonöppnare för oss, hur allt hänger ihop - människors välmående med naturens och djurens välmående och hur många försöker pressa så mycket pengar som det bara är möjligt ur allting på bekostnad av allas välmående. En välgjord, vacker och tankeväckande serie!
http://www.jimtv.fi/dokumentit.asp

Utan TV en regnig sommarvecka

Vår TV är på reparation sen snart en vecka tillbaka, och blir kanske inte färdig förrän om en vecka till. Ibland hör och läser man om familjer som har valt att leva utan TV och oftast har det de SÅ fantastiskt tillsammans. Föräldrarna för djupa samtal med varandra på kvällarna, efter att barnen somnat sött i sina sängar, utan att kräva att få se på alla möjliga ouppbyggliga program. Före det har hela familjen samlats runt bordet och spelat spel tillsammans och pratat om dagens händelser. Under dagen har de alla varit ute i skog och mark, eftersom det är ett gemensamt fritidsintresse. Gemenskapen är TOTAL! Och precis sådär har vi också levt vårt liv denna underbara, TV-fria vecka!

Ha, ha, haa! Nää, snarare har jag knappast märkt någon skillnad alls. Jag trodde faktiskt att det skulle märkas på något sätt att vi inte har TV, hade lite sett fram emot vad det skulle kunna få för spännande konsekvenser, men inte något revolutionerande här, inte. Mannen har läst tidningar i stället och somnat ännu tidigare än vanligt. Internet finns ju också - undertecknad trivs där. De mindre ungarna fick ju ganska snart reda på att det går bra att se på DVD-filmer på laptopen också, så den har snurrat het här mellan varven! (Det har ju bara regnat!) men jo, när jag tänker efter, så har vi kanske gått och lagt oss lite tidigare, sovit mer, kanske? Inte för att TV:n brukar stå på här annars heller från morgon till kväll. Jag avskyr att ha TV:n som bakgrundsbrus hela dagen och jag avskyr TV-reklam. Kanske vi tittar ganska lite på TV annars också, eftersom avvänjningen gick så lätt? Om jag tittar på ett program på en reklamkanal brukar jag alltid ha med mig en tidning eller bok att läsa i reklampauserna. Men att avstå från TV:n helt och hållet? Njaee... kanske ändå inte...

Vatten

Vi har läst av årsförbrukningen på vattenmätaren och det senaste årets förbrukning är 24 kubikmeter mindre än året innan. Jeee! En grej som jag medvetet har ändrat på det senaste året är att jag duschar så snabbt jag kan. Tidigare kunde jag stå i duschen länge och väl och låta vattnet strila. Jag tänkte nog på att det gick mycket vatten, men jag unnade mig själv det. Jag tänkte ofta att det här är en lyx jag unnar mig, ungefär den enda... Numera, när jag har börjat se över de fotspår jag lämnar efter mig, så har jag insett att obegränsad användning av vatten definitivt inte är den enda lyx jag har unnat mig, och numera känns det inte ens särskilt lyxigt att stå och låta litervis med rent vatten rinna rakt ner i golvbrunnen. Får väl också erkänna att det här är något som min man fattat redan för länge sedan och nog påpekat tidigare också. Men jag behövde visst lite tid på mig...

Nå, det är väl inte mitt duschande som är hela förklaringen, men visst verkar det löna sig att fundera på hur man använder vattnet. Men det är förstås bara vår synliga vattenförbrukning. Råkade en dag läsa att till tillverkningen av ett par jeans krävs det kanske 10 000 liter vatten. En t-skjorta kräver kanske 7000 liter vatten. Ännu en orsak att verkligen fundera på vad man behöver, bara köpa sånt man verkligen vill ha och kommer att använda och som är av god kvalitet, så att det håller länge.
http://www.wwf.se/source.php/1119894/bomull%20avtryck%20s9.pdf

http://www.wwf.se/press/1188169-varje-svensk-konsumerar-74-badkar-vatten-varje-dag

Inget att ha på mig!

Vårfest på dagis och i skolan och så studentfest dessutom den här veckan. Och jag som på förhand hade bestämt att jag inte ska köpa några nya kläder. Men inte förvandlas ju ens gamla trasor till fantastiska outfits bara för att man vill leva miljövänligt, om nu någon trodde det. (Jag själv hade kanske hoppats något i den stilen...) Det var nog både en och två gånger som jag tänkte hoppa i bilen och åka till stan och köpa något, för trots en full garderob hade jag ju INGET att ta på mig. Det enda som "räddade mig", faktiskt, var det faktum att veckan har varit fullspäckad med program och vi, som sagt, har bara en bil, som då inte stod på gården just precis då jag kände att nu behöver jag faktiskt något nytt.
Nej, det var bara att försöka en gång till, bläddra, bläddra, pröva, kombinera på nya sätt och nog hittade jag till sist något att ha på mig i en ny kombination, som jag var riktigt nöjd med.

Dessutom kom jag på igår morse att jag ju fyndat en mer eller mindre oanvänd Marimekko-sommarklänning second hand för ett par euro tidigare i våras, som passade perfekt till en solig studentfest.

"Kan" man gå på fest i en tvåeuros klänning, undrade min pappa.

Svar: ja, det gick bra. Jag blev inte utkastad i alla fall.