söndag 28 juni 2009

Sommarresor


Hemma igen från Stockholm.
Får man resa om man vill leva miljövänligt? Läste en artikel om resande, där man fick till och med en tvåveckors Thailandsresa att verka miljövänlig. Allting är ju relativt. I artikeln utgick man nämligen från att alternativet skulle vara typ tre kortare södernresor på en vecka var under ett år. Om man då istället väljer att resa bara en gång per år och stannar lite längre, så kan man till och med få en lång flygresa att bli miljövänlig(are) i jämförelse. Har också läst en annan artikel, där skribenten eller intervjuobjektet (kommer inte ihåg vilket) argumenterade för stora, trivsamma hus som ett miljövänligt alternativ. Om man bor så att man trivs vill man ju helst stanna hemma och åker alltså följaktligen inte på resor, som är dåliga för miljön.

Nej, tillbaka till vår resa. Vi ville åka till Stockholm. Därför åkte vi. Med den stora färjan, som är en enda stor konsumtionsfest. Köp mer, spara mer, tutas det ut i alla lurar. Egentligen kostar allting mera där, för de flesta äter mer, dricker mer och köper hem mer än de skulle ha gjort i vanliga fall.

De vi besökte bor i Stockholmstrakten. För närvarande har de en liten etta på ca 25 m2. Jämfört med dem är vi verkligen eko-light, ett litet skrap på ytan bara. Det mesta de äger (det vill säga det som nödvändigtvis behövs och ryms in) har de skaffat second hand, de äter ekologiskt och sgs vegetariskt, har ingen bil och inget annat stort och energiförbrukande, utom sina datorer, som de behöver för sin försörjning. Deras dagliga liv lämnar inga stora ekologiska fotspår efter sig. Men de reser gärna och mycket. Visserligen billigt och enkelt, men ändå.

Vi däremot, reser inte så gärna. Mest beror det på att vissa av våra ungar kan vara SÅ hopplösa på resor. Vi har en som bara MÅSTE få i sig mat regelbundet, annars blir han helt outhärdligt sur och grinig. Har hört andra föräldrar som försöker trösta med att deras barn också lever på luft på resor, men de verkar ju kunna stå på benen ändå. Det kan inte vår stjärna. Men han är också misstänksam och nervig på resor och vägrar äta det mesta som bjuds (utom hamburgare och godis) och det brukar sällan sluta väl. För att inte behöva byta namn och tema på denna blogg till något med förleden "spy", eftersom jag skriver så mycket om det, så ska jag inte utveckla temat längre. Kan bara nämna att vår bil inte luktar "ny" längre, snarare något som rimmar på ordet.

Så jag kan inte säga att vi har skurit ner på resandet av miljöskäl, eftersom det redan har varit nerskuret till ett minimi. Det här var andra utlandsresan på typ fem år och den gick över potten denna gång. Men det var roligt på Junibacken. Och det var roligt att komma hem och gå vilse i vårt hus, som kändes helt enormt (vi sov i ovannämnda etta hela bunten, nämligen) och andas den friska luften på landet och lyssna på tystnaden. Jag som trodde att jag var en stadsflicka i själ och hjärta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar