Det är upplopp i Bangladesh bland klädindustrins arbetare. De strejkar för att de vill ha högre löner än de regeringen lovat. Nu har de fått en löneförhöjning från ca 18 €/månad till ca 30 €/månad, men de kräver 55 €.
Vad har det med oss att göra? Mycket enligt mig. De syr ju kläder åt oss. Bland annat HM köper in mycket kläder från Bangladesh. Inte ens i ett av världens fattigaste och billigaste länder klarar man av att leva på den lönen som textilarbetarna lyfter i månaden.
HM:s kommentar är att det är positivt att lönerna höjs och att de länge utövat påtryckningar för höjda löner.
Först funderade jag varför HM inte bara betalar högre löner, men sen kom jag på att det är ju en mycket naiv tanke. HM (eller någon annan västerländsk kedja för den delen) äger ju inte några fabriker i låglöneländer, de bara köper in kläder från leverantörer. Då är det väldigt lätt att bara säga tack och adjö och börja köpa från fabriker i något annat ännu billigare land om inte priserna känns ok. Det är ju förstås industriägarna rädda för och håller därför sina fattiga arbetare i ett järngrepp. Klädindustrin är hård. Därför är det jätteviktigt att de som köper upp kläder signalerar att en löneförhöjning inte får dem att byta leverantör (som HM gjort). Och därför har det här med oss att göra också, vi måste välja klädleverantörer som inte pressar sista blodsdroppen ur ett låglöneland innan de flyttar över till nästa.
Alla mina sympatier till de hårt arbetande textilarbetarna i Bangladesh. De har så rätt, så rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar