Matprat

Här om veckan var det en näringsterapeut som påstod att den fabrikslagade maten är lika bra som hemlagad mat och att hon inte skulle känna någon skillnad mellan många färdigportioner och hemlagad mat om hon åt med förbundna ögon. Undrar vem hon blir sponsrad av. Eller om hon brukar laga mat överhuvudtaget.

Jag är i alla fall rätt säker på att jag skulle känna skillnaden tex. mellan en färdig köttsoppa (som för övrigt är nästan den enda färdigrätt jag kan tänka mig att köpa om jag snabbt behöver köpa lunch på jobbet någon gång, det finns åtminstone en sort utan tillsatsämnen och med inhemska ingredienser) och en köttsoppa kokad på kött med ben (eller utan) och ekologiska grönsaker och färska örtkryddor. För att inte tala om en färdig eller hemlagad makaronilåda eller hemlagat potatismos jämfört med pulvermos. Eller köttbullar. Eller fiskpinnar jämfört med panerade fiskfileer (okej, där är formen också olika, men om man tog bara små bitar). Förra veckan lagade jag ångkokta morötter, gula morötter, palsternacka och kålrot från Kodials (istället för potatis) och fick en helt fantastisk smakupplevelse. Såna upplevelser har jag aldrig haft med frysdiskens alternativ.

En sak som jag faktiskt testat är skillnaden mellan en brasiliansk grisfile' och en inhemsk sädesgrisfile'. Jag kände definitivt skillnaden, till den inhemskas fördel. Hörde förresten på radion i morse att importen av utländskt kött har ökat, var det kanske med 20 % eller en femtedel. Det är inte så mycket som säljs direkt som kött i butikshyllorna, men mycket går till livsmedelsindustrin och storkökena sades det. Det finns nog också flera som säljer utländskt kött under märken som verkar väldigt inhemska. Pouttu är ett exempel, de verkar inte ha något inhemskt kött överhuvudtaget. Snellmans kalkon- och kycklingfileer är inte heller det. Det mesta verkar komma från Brasilien. Jag har lite fobi för brasilianskt kött, för jag har nämligen sett i programmet Eart from Above hur massproduktion av kött går till och att de utfordras med soja. Sen har jag också sett i samma program, att den allra största delen av sojan odlas just i Sydamerika och att den till största delen är genmanipulerad. Dessutom används stora mängder antibiotika.

Och vill man köpa korv så får man också vara uppmärksam på varifrån det s.k. köttet härstammar. Fårkött får man också se upp med. Tyvärr är en stor del av fårköttet som säljs från Nya Zeeland, fårkött skulle ju annars vara ett ekologiskt alternativ, men knappast om fåren är uppfödda som massproduktion (vad har de ätit?) och köttet har åkt över halva jordklotet.

Jag brukar försöka köpa så myckt ekokött som bara går, men i affären där jag hittat ekokött (Prisma) så finns det inte så många alternativ att välja på. Mest är det köttfärs. Ekokorv finns det också några varianter på. På CM brukar de ibland sälja fårkött från Vörå, och också i saluhallen och det räknar jag nog som ekologiskt. Kyckling (höna) finns det vad jag förstått än så länge inte som ekologiskt alternativ i Finland. Kariniemi kanske ligger närmast då och nu har de till min glädje börjat sälja hela, omarinerade kycklingar också. När man köper kyckling så lönar det sig förresten att läsa noga på förpackningarna om man inte vill betala extra för vatten (marinader kommer inte över min tröskel). S.k naturell kyckling kan innehålla salt och upp till 20-30 % vatten och ett och annat E, något stabiliserande, eller vad det var. De krymper ihop till den 70-80 %-iga kycklingbit som de ursprungligen varit när man steker dem. Det är inget annat en rent och skärt lurendrejeri, om ni frågar mig.

Jag önskar att vi hade tillgång till älgkött och annat vilt, men tyvärr har vi inte det...