Vår alternativa julgodishylla

Idag har jag lagat alternativt julgodis. Det är för första gången ever som jag över huvud taget lagat julgodis och i år gick jag rakt på alternativt, dvs utan socker och vetemjöl. Det blev kokostoppar, ischoklad, Ernsts nyttiga julgodis, chokladrussin och så torkade frukter och nötter. De torkade frukterna innehåller visserligen sitt eget socker, men det tycker jag är ett okej alternativ ändå.

Min man pratade något kryptiskt om att han skulle laga en godishylla och när jag kom hem idag så stod denna "hylla" färdig på bordet. Han hade spikat ihop den av björkvedsklabbar. Ekologiskt och bra. När godiset är uppätet är det bara att kasta in hyllan i öppna spisen!

Fjärde Advent

Idag har jag pyntat med enkvistar, lingonblad, grankvistar och kvistar från höstens ljung.

Mat slängs bort

http://svenska.yle.fi/nyheter/artikel.php?id=203492

Varje finländare kastar bort i medeltal 23 kg mat per år, kvinnor mer än män. Det blir mycket pengar och energi det...

Mera pyttipannor i husen! I dag samlade jag de senaste dagarnas rester och värmde upp dem och satte dem i fina skålar på bordet, så att var och en fick plocka åt sig vad de ville. Igår gick det inte riktigt lika bra, jag hittade ett köttfärspaket i kylskåpet som hade blivit lite grått och när jag tittade på det så hade sista förbrukningsdagen varit dagen innan. Så jag var tvungen att kasta det... Det sved riktigt mycket, men köttet hade redan börjat lukta illa! Men planering är A och O och ibland måste man äta något fast man inte "känner för det". Men gårdagens mat smakar för det mesta bra till lunch på jobbet.

Jag kan inte för mitt liv tro att vår familj kastar bort 115 kg mat i året, det skulle vara mer än två kg i veckan. Vi fyller en hink med kompost i veckan, men där är mest fruktskal, potatisskal, äggskal, tepåsar, ben och jo, bortskrapade matrester från tallrikarna, inte ätbar mat.

Det hjälper ju inte att köpa ekologiskt producerad mat om man inte äter upp den. Men jag tror att man har större respekt för och faktiskt ser till att äta upp mat som man vet att har bra kvalitet och som kostat en del.

Intressanta tankar om tiden och ljuset

Lise-Lotte Wallin skrev intressant i gårdagens VBL om innovativitet och tid. Hon förundrade sig över att vi här i Finland - vi som är så innovativa - helt kritiklöst håller fast vid jordbrukssamhällets gamla dygns- och årsrytm och kastar bort de få timmarna med ljus vi har här i norr den här tiden på året, genom att sitta inne på kontor och skolor. Det är mörkt när man går hemifrån och det är mörkt när man kommer hem. Varför inte förlägga arbetstiden till någon annan tid på dygnet då det ändå är mörkt ca 18-20 h och istället kunna vara ute de få timmarna som man ser dagsljuset? Här är en som tänker utanför boxen, om ni frågar mig!

Alternativ ostkaka

Idag har jag experimenterat med en ostkaka (cheesecake) som inte innehåller vetemjöl och socker, eftersom jag inte hittade något färdigt recept som föll mig i smaken. Den blev riktigt lyckad, om jag får säga det själv, särskilt med tanke på att jag hittade på receptet till pajskalet själv. Pajen är också glutenfri. Fyllningen är en modifiering av ostkaksreceptet som jag tidigare brukade använda till vanlig ostkaka.

Pajskalet:

1 ½ dl bovetemjöl (knappt)

½ dl ekokokosflingor

1 msk ekolinkrossfrö

1 ekoägg

125 gr smör (använde inte eko, för att det skulle bli en laktosfri paj)

Hacka ihop de torra ingredienserna med ägget och smöret. Forma en pajdeg och tryck ut den i en pajform. Man kan börja med drygt en dl bovetemjöl och fylla på mera för torrare konsistens, om den känns för geggig. Alternativt kan man kanske öka på kokosflingorna, men då blir det säkert starkare kokossmak, vilket inte är meningen. Jag hade också bovetemjöl på fingertopparna när jag tryckte ut degen i formen, för att den inte skulle fastna i fingrarna.

Det här pajskalet tänker jag prova till andra pajer också. Det borde ju gå att göra goda salta pajer med samma recept.

Fyllningen:

200 gr naturell färskost, absolut ingen lightversion för det funkar inte ens (har inte hittat någon ekofärskost)

2 msk smält smör

1 dl ekomjölk

2 msk ekohonung

2 msk citronsaft (man kan pressa en ekocitron, men jag hade färdig citronsaft)

2 nypor äkta ekovaniljpulver

3 ekoägg

Blanda alla ingredienserna till en slät smet och häll den i pajskalet.

Grädda ostkakan i nedre delen av ugnen i 160 grader ca en timme.

Kakan är godast kall! På sommaren kan man äta den med smultron, men den är också god som den är också!

Julbordsmeny

Idag har jag planerat menyn för julbordet. Jag är inte så överförtjust i det traditionella julbordet och skinkan hoppar vi antagligen över helt och hållet. Maten ska vara så ekologisk som möjligt och dessutom gärna så lchf som möjligt och ingen av oss vill äta oss sjuka av för mycket mat. Så här ser den ut för tillfället:

Kalkon (inte eko, men närproducerad, beställd i saluhallen)

Köttbullar av lammfärs (närproducerad) och eventuellt ekonötfärs, enligt LCHF recept

Nötfile' (återstår att se vad jag hittar)

Sill (2-3 sorter)

Lax (svårt att få vild, troligtvis odlad)

Anjovis

Brysselkål (eko och närproducerade)

Kokta ärtor (tror inte jag hittar eko, men inhemska)

Kokta ägghalvor (eko)

Ångkokta rotsaker (inte helt LCHF, men jag brukar äta det ändå, eko och närproducerade)

Potatis (till barnen och andra som vill ha, eko och närproducerade)

Morotslåda (till dem som vill, inte LCHF, men eko om jag lagar den själv)

Sås (enligt LCHF med ekogrädde)

Lingonsylt (lingon från skogen)

Smetana (har inte hittat eko)

Saltgurka ''

Majonnäs (eko)

Grönsallad och örter/sallad till dekoration (eko och närproducerad sallad och örter, övriga ingredienser också eko så långt som möjligt)

Mineralvatten (inte så eko, men julen till ära, 364 dagar i året blir det kranvatten)

Mjölk (eko)

Surmjölk (eko)

Ev. rödvin (eko)

Ostbricka

Get- och fårost (eko, om det finns i saluhallen, annars konventionell)

Brie (eko)

Blåmögelost (eko)

Gräddost (eko)

Vindruvor (hoppas det finns eko, annars antagligen inte alls)

Nötter (eko, det som finns i Ekosoppi)

Efterrätt

Kaffe eller te (eko)

Saft (farfars hemlagade till barnen)

Chokladmousse (ekoingrediensen, LCHF-recept)

Vårt land, vårt land, vårt fosterland!

"Nya" kläder

En tunika från Huutonet och ett par leggings i ekologisk bomull från Ellen & Elvira till mellanflickan.

Vit skjorta, stickad väst och manchesterbyxor till lillebror. Allt från Folkhälsans loppis som hölls i Smedsby i slutet av veckan.

Nya för dem i alla fall.

Ekoanvisningar för storkök

EkoCentria (Savon ammatti- ja aikuisopisto) har gjort en flerstegsmodell för hur storkök kan övergå till ekologisk mat (på finska).

http://www.portaatluomuun.fi/index.asp?menu_id=55

Kött

När man pratar om att äta ekologiskt och miljövänligt så fokuserar man ofta på köttet. Köttet ska man minska på är ett mantra som jag också trott på. Nu har jag börjat fundera om. Jo, visst är det så att konventionell köttproduktion och köttransport från ena halvan av jordklotet till den andra är stora miljöbovar. Men som jag ser det behöver man inte av varken miljö- eller hälsoskäl undvika kött till vilket pris som helst, man måste inte bli vegetarian för att kunna leva miljövänligt. Men man ska fundera noga på vilket kött man äter och hur mycket man "måste" äta. Här gäller nog också att det som är bäst för miljön väldigt starkt hänger ihop med vad som är bra för människan.

I miljösammanhang pratar man väldigt mycket om att man ska undvika nötkött eftersom den köttproduktionen kräver väldigt mycket energi (i form av foderproduktion) och kossorna släpper ut väldigt mycket metangas. Det här gäller ju framför allt när nötkött massproduceras på ett konventionellt sätt och djuren lever och äter på ett artfrämmande sätt. Kor som får vara de gräsätare de är och får gå ute så mycket som möjligt är inte lika stora miljöbovar. Och deras kött blir bättre, med mera Omega3 och mindre Omega6, vilket gör att den som äter av köttet mår bättre. Att man sen inte behöver vräka i sig enorma mängder kött utan kan nöja sig med en lite mindre, men nyttigare och mera välsmakande bit är en annan sak. Dessutom behöver vi också återta vanan att äta alla delar av djuret (själv har jag lite svårt med hjärna och tunga, eller allt som är ovanför nacken) istället för att bara sikta in oss på file'erna. Då finns det ju mycket mer att äta på varje djur och dessutom får man olika slags näringsämnen från olika delar av djuret.

Det är ju tråkigt om allt annat går till charkproduktion eller t.o.m. tillbaka som djurfoder (kommer någon ihåg galna kosjukan ?).

Med andra ord så är det inte kött i sig man behöver undvika utan kött av djur som är uppfödda på ett artfrämmande sätt eller som transporterats väldigt långa sträckor. Det är lättare sagt än gjort i Finland idag, men det går.

Det samma gäller fisk, fågel, gris... Odlat fisk är tex. långt mindre nyttig och miljövänlig än vild fisk.

Och att köpa billigt kött från Brasilien bidrar indirekt till att regnskogen förstörs. Se länkad artikel

Här är Valviras (Livsmedelsverkets) anvisningar om hur man ska producera ekokött! Inte lite att tänka på, men samtidigt djupt tragiskt att köttproduktionen har gått så långt att man måste lagstadga om att alla djur ska kunna ligga ner samtidigt eller att de ska få leva enligt vad som är naturligt för deras art.

Allt hänger ihop

Var och en äter som den vill, men jag tror i alla fall att människans välmående och djurens välmående och jordens välmående hänger starkt ihop. Det ena kan inte fås utan det andra och om något i kedjan inte är bra så påverkar det resten av kedjan också.

När vi började med våra första trevande steg med ekologisk mat så tänkte jag mest på miljöfrågor, faktiskt. Men ju mer jag har satt mig in i matfrågor, desto mer har jag kommit fram till att ekologisk mat (riktig mat) inte bara är bra för miljön (man använder inte giftiga bekämpningsmedel, man värnar om mångfalden, man växelbrukar jorden osv) utan det är mat som får oss att må bra. För det första ett psykiskt välmående: maten smakar gott, man känner sig nöjd när man ätit den, men också för det andra och ännu viktigare ett fysiskt välmående: man får inte i sig suspekta tillsatsämnen, det man ätit är inte skadligt för kroppen på kort eller lång sikt, det man äter innehåller näring som är bra för kroppen och inte ersättningar som livsmedelsindustrin har tillverkat. Samma sak gäller djuren. Djur som äter artfrämmande föda blir sjukare och måste få mera antibiotika och deras kött blir inte lika nyttigt. När de kommit så långt som till matbordet påverkar detta förstås människan, som äter köttet. Förutom att djuren inte heller har haft ett särskilt bra liv så länge det begav sig. Fodret som de äter måste dessutom odlas på stora arealer och där är det sällan frågan om något växelbruk utan snarare utarmning av jorden, vilket leder till att man måste ta till bekämpningsmedel för att förhindra att ogräsen tar över. Jag blev väldigt glad när jag läste att den där arbetsgruppen som funderat på Finlands brand och framtid tycker att den ekologiska odlingen behöver öka märkbart i vårt land under de närmaste åren.