Matkostnaderna är analyserade

Januari är nästan slut och våra matkostnader är analyserade. Vi hade också kvar decembers kvitton och kostnaderna är ungefär likadana, om man räknar bort merkostnaderna för jul- och nyårsmaten i december, när vi var 10 kring bordet. Det är idag och imorgon kvar, men vi planerar inte att köpa någon mat på de två kommande dagarna, idag kommer vi antagligen inte i närheten av någon affär och imorgon tänkte min man och jag ta med matlåda till jobbet, så kostnaderna borde inte ändra.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det olika instanser som räknat ut vad en fyrapersonersfamilj lägger ut på mat per månad. Minimibudgeten (815 €) är utarbetad av konsumentforskningscentralen år 2010 . Enligt statistikcentralens uppgifter från år 2006, med uppdatareade uppgifter om matkostnaderna använder normfamiljen 721 € per månad. Det sista alternativet kommer från Ruokatieto, som påstår att ett fyrapersonersfamilj använder 1160 € under en månad. Då har man räknat in allt man äter hemma, alla restaurangbesök, alkohol, lunchmat osv. Eftersom vi inte är en fyrapersoners familj, utan en fempersoners familj, så har jag tänkt mig att det tredje barnet kanske medför merkostnader på 10-15 % sådär statistiskt sett. Ovanstående siffror för en fempersonersfamilj skulle då vara följande: Minimibudget: 896-937 €/mån, statistisk budget: 793-829 €/mån och enligt Ruokatietos system: 1276-1334 €/mån. Sen kan jag inte låta bli att jämföra med vad en fempersonersfamilj som är beroende av utkomststöd förväntas klara sina matutgifter på: 738 €/mån.

Okej, hur går det då om man är noga med maten och principerna? Klarar man sig inom de statistiska gränserna?

När januari är nästan slut kan jag konstatera att följande mat köper vi ekologisk (eller rättvisemärkt) nästan utan undantag: mjölk, ost, jogurt, grädde, matfett, ägg, frukt, grönsaker, te/kaffe, kryddor, kethcup, majonnäs, mjöl, ris och pasta. Av köttet är kanske hälften ekologiskt (och inhemskt) och resten inhemskt. Fisken är inte så vild som jag önskar och inte så värst inhemsk heller - här behöver vi ta oss en funderare. Brödet är inhemskt (men inte nödvändigtvis ingredienserna) och delvis ekologiskt i den mån vi alls köper bröd. Godiset vi köper är lite varierande till barnen. Något annat med sockerinnehåll köper vi sällan numera. Till oss vuxna enbart minst 70%-ig choklad.

Mest pengar har det gått till mjölkprodukter, inkl. ost, grädde och jogurt (150 €, ekologiskt och laktosfritt är INTE billigt!!! Men gemjölksprodukterna som vi köper, eftersom min man inte just tål annan mjölk just nu höjer priset mest och de är sällan ens ekologiska), kött och fisk (över 230 €), ägg (nästan 100 €!!!) och matfett och majonnäs(över 50 €!). Följande stora grupp är grönsaker, frukt (120-130 €), kokos i olika former, nötter och kryddor och te (inte alltid närproducerat men nästan alltid ekologiskt). Vi äter ju mat med lågt kolhydratinnehåll och mera fett. Pengarna går till 75-80 % till denna mat. Ca 700 € per månad.

Den övriga 20-25 % (ca 200 €) består av bröd, mjöl, flingor, pasta, ris, ketchup, senap, andra drycker än mjölk, godis, choklad, restaurangmat, färdigmat och kattmat (vet inte om den räknas med i de statistiska uppgifterna, men den finns med i våra utgifter i alla fall, något över 20 €/mån). Färdigmat har vi köpt för hela 6,35 € och inte ett enda kex eller bulle eller liknande på hela månaden. Bröd för lite över 20 € (bara till barnen) och flingor och pasta, ris och sånt för bara 13 € (går också bara till barnen, och det mesta finns kvar ännu). Däremot har det gått mycket pengar till mörk choklad (fast vi inte ätit så stora mängder, ett litet paket kostar ju jättemycket...), 40 €, vilket är en femtedel av våra övriga matkostnader... Hmmm...

Saldo 915 € för januari. 100 € mer än den statistiska familjen, nästan på pricken vad man behöver enligt minimibudgeten och betydligt mindre än vad Ruokatieto menar att vår mat borde kosta. Och då väljer vi nästan aldrig mat enligt prislappen. Vore vi däremot beroende av utkomststöd, så skulle vi nog få se om våra kostnader lite.

Av den mat som jag har grupperat i övrigt (vi äter annorlunda än den finländska normen, jag vet) skulle vi kunna dra ner på kanske med en fjärdedel utan att någon blev lidande.

Av den maten som vi äter mest av (kött, fisk, grönsaker, matfett osv) skulle vi också kunna få bort kanske lika stor andel av priset genom att äta likadant, men låta bli att välja ekologiskt och/eller inhemskt, men det vill vi inte. Tex ekoägg kostar dubbelt så mycket som de billigaste konventionella. Men maten får kosta hos oss, för vi tycker att vi mår bra att att äta just precis så här och vi tror att ekologisk mat är det enda hållbara för framtiden och för personlig hälsa. Att vi dessutom väljer att äta mat med låg kolhydrathalt och mera omega3 tror jag bara gör att kostnaderna fördelar sig på ett annat sätt än i normfamiljen. Vi sparar hellre in på annat, om det behövs. Tex genom att inte köpa onödiga saker.