torsdag 28 juli 2011

Bilbekännelser






Vi har funderat på alla alternativ som vi kunnat komma på, men inte hittat något realistiskt som skulle funka hela året runt, också i novembermörkret och januarisnöstormen. Det går typ två bussar om dagen till och från detta jordens centrum där vi bor och de går antingen till kommuncentrum eller in till stan, inte dit där mitt nya jobb finns. Mitt nya jobb ligger 12 km från oss, inte ens i närheten av min mans jobb och mina nya arbetstider kommer inte att kunna synkas med min mans på samma sätt som hittills. Så hurtig är jag inte att jag skulle vara beredd att cykla 24 km om dagen under vintern. Så modig är jag inte att jag skulle vara beredd att köra scooter under vintern.

Så det är med viss sorg som jag konstaterar att det står två bilar även på vår gård igen. Visserligen har vi hittat en liten bil med låg förbrukning och låga utsläpp, men "låg" är ju ett relativt mått.




Sjukt med mediciner

Åh, vad jag blir trött på att läsa om område efter område där människor och miljö offras på pengarnas heliga altare! Det enda som räknas är att det är billigt att producera och köpa.

Jag har just läst i Forskning& Framsteg nr 6/2010 om hur fabriker i låglöneländer tillverkar allt mer av de mediciner som inte är skyddade av patent. Målet är ju förstås att de ska produceras så billigt som möjligt och alla är glada när en billigare medicin har samma verksamma ämnen som en dyrare. Eller?

Att läkemedelsindustrin har flyttat till låglöneländer och producerar medicinerna till ett till synes lågt pris har - som vanligt - ändå ett högt pris. Det släpps nämligen ut enorma mängder aktiva substanser i naturen. Forskarna har hittat antibiotika, mediciner för högt blodtryck, allergier, depressioner, magbesvär och mycket mera till exempel i Indien. De högsta halterna i proverna var till och med högre än i blodet hos en människa som tar medicinen. Det är billigare att släppa ut aktiva ämnen än att investera i reningsverk. Det leder till att kemikalierna sprider sig till grundvattnet. Utsläppen kan till exempel leda till att varje gång bakterier utsätts för antibiotika gynnas de mest motståndskraftiga och med tiden har man på detta sätt bidragit till att vaska fram antibiotikaresistenta bakterier. Utsläppen skadar också vattenlevande ryggradsdjur.


tisdag 19 juli 2011

Raka rör!

Idag hade nöden ingen lag. Jag var helt enkelt tvungen att raka benen, med eller utan rakkräm, för att kunna visa mig barbent bland folk längre. Kanske man inte ska raka benen om man försöker leva miljövänligt? Men jag känner i alla fall att det känns bättre utan, än med lurv tills vidare. Jag har hittills, sen jag slutade med konventionella produkter bara prövat på en enda rakkräm, för den har räckt så länge. Då jag köpte den, för ganska länge sen, fanns det inget annat alternativ på Ekosoppi, så jag tänkte att jag provar på fast produkten egentligen var tänkt för män (Weleda Shaving Creme). Den har en svagt, svagt manlig doft, men inte så det stör, så jag har använt den till slut. Som vanligt, med ekoprodukter, så löddrar den inte alls, men det har jag ju som sagt inget problem med längre. Men nu är den definitivt slut och jag har inte fått ändan ur vagnen och lyckats ta reda på vad jag kunde köpa i stället.

Idag hotade alltså snårskogen att växa igen helt och hållet, så jag tog helt enkelt en fuktighetskräm och gned på benen och rakade. Till min stora förvåning gick det hur bra som helst. Särskilt då när man inte annars är van med lödder längre. Det här ska jag testa ett tag till och se om jag fortsätter att vara nöjd, för det betyder ju en burk mindre i badrummet, vilket alltid är hemåt i min värld! Är det här ytterligare ett område där vi blivit lurade till att man måste ha specialprodukter? Vet inte vad mera insatta säger... Benen är rakade i alla fall!

Det var förresten min favorit bodylotion som jag använde, Lavera Naturkosmetiks Body Spa Coconut Dream, som för mig doftar härligt av sommar! Den innehåller kokosnöt och vanilj. Numera beställer jag ett helt gäng burkar från Tyskland på nätet och klarar mig ett halvår eller mer på det. Oftast till nästan halva priset jämfört med i Finland (om man är flera som beställer eller om man beställer mycket på en gång blir det portofritt).

söndag 17 juli 2011

Majas klimatmat av Maja Söderberg

Majas klimatmat

Här om dagen var det lite mulet och regningt och vi passade på att åka till biblioteket. Där hittade jag en bok som heter Majas klimatmat och är skriven av Maja Söderberg. Det är en riktigt bra bok om hur man kan äta klimatsmart och ekologiskt under hela året genom att följa säsongens mat. Lite kanske man märker av att Maja tydligen bor i södra Sverige och jag själv ganska mycket längre norrut. Det är inte så tidigt på våren man man börja njuta av primörer här, inte, tyvärr. Men annars är den lätt skriven och recepten är inte heller oöverkomliga. Jag blev genast inspirerad av hennes grillade strömmingsfileer i folie (folie är inte min favorit, men jag har inte kommit på något bättre alternativ och jag försöker alltid sätta folierna i metallinsamlingen sen, om de inte är alldeles för geggiga), men det blev ändå enligt eget "recept". Strömming är ju billig och bra mat på alla sätt och vis, men inte så lätt att hitta på vad man ska göra med den. Det här blev gott! Man ska alltså grilla strömmingsfileer (som man kan skära i två delar) tillsammans med säsongens grönsaker. Jag tyckte det blev hur gott som helst!

Torkade jordgubbar



Igår fick jag för mig att jag skulle prova på att torka jordgubbar. Det har jag aldrig gjort förut. Enligt lite googlande så skulle det inte heller lyckas så bra, men jag gjorde det i alla fall. Jag skar jordgubbarna i tunna skivor och la på en plåt. Sen hade jag på varmluftsfunktionen över natten. På kvällen hade jag på ca 50 grader (det minsta man kan ha på vår ugn) och över natten bara varmluftsfläkten, men ingen värme. På morgonen var de lagom torra. Jag tänker ha dem till min "mysli" ibland. Barnen smakade och sa att de inte tyckte om dem, kanske de var lite sura om man förväntar sig godissmak... Någonstans läste jag att man kan vända jordgubbsskivorna i socker om man vill ha sötare smak, men det vill inte jag... Nästa gång, om jag gör det här flera gånger, så ska jag skära jordgubbarna i små kuber i stället för skivor, för ändorna, som jag trodde skulle misslyckas blev bästa av alla och passar bäst i mysli också.

torsdag 14 juli 2011

Samlar för vintern...



Persilja och dill har jag fryst in och mynta har jag på tork för tillfället, liksom lite libsticka. Betänk att personen som gör detta inte tänkte ha en köksträdgård över huvud taget för fem år sen då hon satte första spadtaget i den blivande trädgården.

Man kan ändra sig och tur är väl det!

Jordgubbar!


Naturenligt och närproducerade jordgubbar från Sunds i Kuni, Korsholm!
Härligt med jordgubbssäsong. Det här ska vi njuta av i vinter...