Jag vek små paket till alla små gäster också, enligt samma metod som man kan vika tex kompostpåsar, fast mycket mindre förstås. De fick också var sin ögonlapp som jag hade satt på glasen, för att de skulle se lite roligare ut.
Min man undrade vad som hade hänt när JAG pysslade, jag är inte känd som den typiska pyssliga kalasfixarmamman, kan jag tala om. Men vad gör man inte för att slippa köpa allt möjligt engångsskräp, som ändå kastas bort sen...:)
Jag slog nog personlig rekord i bakning också, med ekoingredienser förstås (fast mannen i huset stod för tårtan garnerad med vanligt godis), för jag hade gett mig den på att inte bjuda på fabrikstillverkade kex och kakor. (Allt syns inte på bilden) Vårt oöppnade sockerpaket, som stått i skåpet ett tag nu kom till använding... Men på födelsedagsbarnets enträgna begäran blev det ändå köpta chokladkyssar - jag tror att en gick åt sist och slutligen - och chips. Fast chipsen innehöll inget annat än potatis, rapsolja och havssalt...
Sen råkade jag hitta finsktillverkad Cola med rättvisemärkta ingredienser. Rörsocker mest. Och sen ett par tillsatsämnen och ett färgämne. Men det var ju kalas... Och bättre än den multinationella varianten, kan man ju alltid intala sig.
Lakritsen innehöll inga tillsatsämnen, färgämnen eller annat mysko. Men mycket socker. Den delade definitivt meningarna bland de små gästerna. Man får ju alltid raka besked när gästerna inte har uppnått så hög ålder.
Lakritsen innehöll inga tillsatsämnen, färgämnen eller annat mysko. Men mycket socker. Den delade definitivt meningarna bland de små gästerna. Man får ju alltid raka besked när gästerna inte har uppnått så hög ålder.
Som om de skulle ha brytt sig om mina ekofunderingar eller sockervånda. De smällde i sig det som som godast ut och lämnade kvar det som inte var gott och sen var det bara full fart igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar