En rättvis påsk

Idag stod det i tidningarna att de stora chokladfabrikerna i Norden inte kan garantera att den choklad vi äter i påsk inte härstammar från kakao-odlingar där man använder barnarbetskraft. Det här är något som påtalats redan för flera år sedan, men ingenting verkar ha hänt... Antagligen händer det inget förrän konsumenterna röstar med sitt köpbeteende.

Men det är inte bara kakaon det handlar om. Det handlar om kläderna, den övriga importerade maten, möblerna, elektroniken, you name it. Om vi fortsätter att välja bara enligt pris eller modeväxlingar så kommer det att fortsätta att vara så.

Jag kommer ihåg när jag i gymnasiet, tror jag att det var, läste om industrialismens början i Europa och under vilka fasansfulla förhållanden särskilt de unga kvinnorna som flyttat från landet till fabriksarbete var tvungna att leva. Det var sotigt, giftigt, ruggigt, farliga arbetsförhållanden, allsmäktiga förmän, lönerna var under existensminimum och ledig tid och betald semester kunde man inte ens drömma om där man slet ut sig och dog i förtid, allt för att brukspatronen eller fabriksägaren och hans familj skulle kunna leva sitt liv i sus och dus. Jag minns att jag förfasade mig och tänkte för mig själv att tack och lov att den tiden är förbi, vi lever inte på 1800-talet mera och det här skulle aldrig få hända i vår tid.

Det värsta är att det är just det som händer i vår tid. Det händer JUST NU! Skillnaden är bara den, att fabrikerna inte längre finns i Västeuropa. De har flyttat till Asien och andra områden med låglöneländer. Och brukspatronen eller fabriksägaren och hans familj bor inte längre så att de kan se de smutsiga skorstenspiporna från sitt fönster och på kvällarna de trötta kvinnorna och barnen som går hem till sin barack för att sova. Nej, för fabriksägaren är det numera rika Västeuropa och Nordamerika och hans familj, som lever gott på de fattiga arbetarna, det är VI - du och jag. För det finns inga billiga varor som kan produceras med naturresurser som kan ta slut och sedan skeppas från ena sidan jordklotet till den andra. Det är inte billigt, vare sig ur mänsklig eller naturens synvinkel. Det är bara det att det är inte vi som betalar priset för dem, priset betalas ju av de fattiga fabriksarbetarna och deras miljö.

Tex klädindustrin: En miljard människor globalt är sysselsatta direkt eller indirekt med klädindustrin på ett eller annat sätt. På alla ställen där kläder produceras finns det en potentiell risk att man använder barnarbetskraft på ca 85 %. Att arbetarna är lågavlönade är väl nästan en självklarhet. Bomullsproduktionen står för 2 % av den globala varuproduktionen, men för hela 22 % av alla giftutsläpp. Arbetarna är med andra ord inte bara lågavlönade, de jobbar också under hemska förhållanden. Att vi dessutom har korta modesäsonger i väst, och förväntar oss att det ska finnas nya kläder i affärerna hela tiden gör också att fabrikerna ofta har väldigt korta kontrakt. Alltså kan de inte alls utveckla arbetsförhållandena, för de vet inte ens om fabriken får några beställningar efter två månader när nästa säsong tar vid. Inga stora klädföretag har egna fabriker, de har underleverantörer som har underleverantörer och ingen behöver ta ansvar...

Jag vill inte vara med i den här stora, globala orättvisan. Kan helt enkelt inte blunda längre, sen jag började fatta. För mig måste det betyda att jag skär ner på min konsumtion, att jag funderar noga på vad jag köper och varför jag behöver det och att jag alltid försöker hitta alternativ som är mänskligt rättvisa, ekologiskt hållbara. Vare sig det gäller choklad, kläder, mat, elektronik...vad som helst... Det är inte lätt och ibland glömmer jag bort att tänka kritiskt. Ibland kommer det stunder när jag medvetet förtränger det här, men de kommer mer och mer sällan. Emellanåt känns det som om man borde dra på sig en gammal säck och flytta ut i skogen, för att inte bidra till alla globala orättvisor som finns. Men ibland känns det som att vi trots allt tar något steg framåt tillsammans, alla som tänker som jag och vill sluta leva på andra människors och jordens bekostnad.