Hela tunnelsystemet vid Söderviken ska bli fyra kvadratkilometer stort. Nästan 2,5 miljoner kubikmeter berg ska borras bort. Kostnaden beräknas till cirka 24 miljarder kronor. De pengarna, plus alla kostnader för forskning och planering för slutförvaret, kommer från kärnavfallsfonden. Dit har kraftbolagen betalat en avgift för varje kilowattimme kärnkraftsel som producerats under åren. Enligt den senaste redovisningen hade fonden tillgångar på 43 miljarder kronor.
Innan SKB kan börja bygga anläggningen måste de få klartecken från myndigheter och regeringen. Ansökan om tillstånd ska enligt den senaste tidtabellen lämnas in i slutet av 2010.
En av de många experter som ska granska ansökan är Björn Dverstorp som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten.
– Vi räknar med att det kommer att kräva motsvarande 25 – 30 heltidsarbetande personer under flera år för att behandla ansökan. Det är ett jättearbete. Men vi har redan förberett oss på uppgiften under 25 års tid.
Myndigheten har redan krävt bättre och mer omfattande rapporter på flera områden.
– En av de absolut viktigaste punkterna är att förvaret ska kunna hantera de belastningar som en kommande istid innebär, säger Björn Dverstorp. Där finns det fortfarande många svåra frågor att lösa. Till exempel risken för att stora mängder smältvatten från den kilometertjocka inlandsisen sköljer bort leran som omsluter kapslarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar