Mina tandkrämsfunderingar fortsätter

Jag tror att jag skrivit om tandkräm tidigare också, men jag har inte blivit klokare ännu. Är det bra med fluor eller inte? Är det så att med denna enorma sockerkonsumtion som de flesta sysselsätter sig med i dagens läge så är fluor ett måste för att bekämpa karies? Men om man inte äter socker och inte vitt mjöl så kanske fluor inte är så livsnödvändigt? Finns det ingen som har satt sig in i dessa frågor. Och nu menar jag ur flera perspektiv, alltså inte bara ur ett strikt kariesperspektiv utan också vad som händer med kroppen i övrigt om man använder fluor två gånger varje dag.

Här kan man lyssna på när radioprogrammet Sissi har testat ekologiska tandkrämer. Inte för att man får några svar där, men de förundrar sig över smaken och att tandkrämen inte löddrar. Just de frågorna betyder ingenting för mig - det är nästan alltid annorlunda smak på ekologiska alternativ jämfört med konventionella. Man vänjer sig. Och med löddret är det samma sak. Jag vet inte varför alla älskar lödder. Tex ekologiska schampon, tvålar och tvättmedel osv löddrar oftast mindre. De saknar "lödderkemikalierna" och det ser jag enbart som en fördel nuförtiden. Men inslaget slutar med att de konstaterar att de inte vågar använda tandkräm utan fluor.

Nu har jag hittat en ekologisk och dessutom, glädjanden nog, inhemsk tandkräm som innehåller fluor och xylitol, nämligen Fratsilas fluortandkräm (Frantsilan Fluorhammastahna). Jag kan inte säga att jag nu hittat den ultimata tandkrämen, för jag vet inte hur det är, men än så länge väljer jag att borsta MED fluor och då gör jag det gärna utan de övriga obligatoriska kemikalierna som de multinationella tillverkarna gärna använder. Glädjande är också att slippa de multinationella helt och hållet.