Seminarium om hållbar utveckling

Idag har jag varit på seminarium om hållbar utveckling i Vasa. Seminariet var en del av Hållbar utveckling- kursen som jag börjat på. Det var jätteintressant, precis som alla artiklar som publicerats i Pohjalainen de senaste veckorna.

Jag kommer säkert att blogga på några av de teman som togs upp, men just ikväll orkar jag inte mera. Tänkte bara säga att jag det finns hopp för energiförsörjningen i framtiden, så mycket som det forskas och testas inom förnyelsebar energi i Vasa!

Jag har fått en blogg utmärkelse

Oj, jag har fått en blogg utmärkelse av Flo Food! Nina har valt min blogg som en av sina tre favoriter, tusen tack för det! :)

Så här skriver hon om varför hon har valt min blogg:

Ekologiska fotspår Bloggen som förutom maten även tar upp allt annat som har med helhetshälsan att göra, något jag själv är väldigt intresserad av men inte just nu har som fokus. T.ex. ekologiskt boende, återvinning och ekologiska kläder. En sakstinn blogg med personlig touch.

Intressant att hon tycker att min blogg handlar om helhetshälsa. Det kanske den gör, för jag har kommit fram till att ekologiska val, alltså sånt som är bra för miljön också är bra för människan och följaktligen för hälsan. Allt hänger ihop liksom. Lämnar jag bilen hemma och går eller cyklar i stället så mår både naturen och jag bättre. Äter jag äkta mat eller använder naturkosmetik är det samma sak. Låter jag bli att slänga bort rester utan äter upp dem så gillar min plånbok det och naturen också. Ja, ni vet...

Nu är det min uppgift att ge priset vidare till 3-5 andra bloggare som jag tycker om och som har mindre än 100 följare.

I det här skedet måste jag nu erkänna att trots att jag har en egen blogg och uppskattar att andra läser den så läser jag väldigt få bloggar själv regelbundet. Några faktabloggar följer jag men nu och då, men de har många läsare och uppfyller alltså inte kriterierna för Liebster Award (mindre än 100 följare). Så nu fick jag något att fundera på...

Den blogg jag helst skulle ge Liebster Award till och faktiskt den enda som jag läser riktigt regelbundet är den som har gett awarden till mig, alltså Flo Food själv. Jag vet inte om reglerna tillåter att man ger tillbaka, men jag gör det i alla fall. Orsaken är att jag har blivit väldigt inspirerad av Nina och lärt mig väldigt mycket av henne om riktig mat och matlagning. Och vi är inte bästisar som alltid väljer varandra, om någon nu misstänkte det! :)

Här på den här bloggen brukar jag hålla mig ganska stikt till mitt tema, men tro det eller ej, jag har också andra sidor och egenskaper och intressen och jag tänker inte alltid på ekologiska frågor.

Ibland kan det vara skönt att koppla av med lite igenkännande humor från vardagen. Då brukar jag titta in på Nickby rapporterar och läsa vad det händer på den "slutna avdelningen" där. Micaela skriver både om djupa och ytliga saker på ett underbart, humoristiskt sätt.

En annan blogg som jag upptäckt nyligen är caisa k. En inredningsblogg som är fantastiskt vacker och man kan njuta av att titta på alla fina bilder.

Så var så god, ni tre får min Liebster Award!

Reglerna för Liebster Blog Award:
Denna bloggaward lämnas över till 3-5 av dina favoritbloggar, som har mindre än 100 följare.

Awarden går vidare till de du valt ut, genom att du lämnar en kommentar på deras blogg. Berätta för dem att deras blogg är en av dina favoriter och att de har utvalts till Liebster award.

Den som får awarden länkar till den person som gav den till dem, och fem av hans/hennes favorit bloggar med mindre än 100 läsare.
_

Klassiska huskurer

Hittade en liten bok om klassiska huskurer i bokbussen här om dagen. Dags att ta fram den kunskapen som har funnits förr om vad olika frukter, grönsaker, örter osv kan vara bra för. Inga konstigheter, bara små tips på hur man kan tillverka egna små huskurer och vilka egenskaper de olika örterna, frukterna, grönsakerna osv har.

Den västerländska dieten och sjukdomar

Den som orkar och vill kan läsa denna medicinska artikel om hur den västerländska dieten påverkar människan och förorsakar de västerländska sjukdomarna.

The message couldn't be any clearer!

Vill du dra på dig alla slags sjukdomar så äter du den västerländska, processade, fabrikstillverkade "maten" kombinerat med mycket spannmål och processade oljor och socker och salt. Vill du hålla dig frisk så undviker du allt detta och försöker äta lågkolhydratkost som vilt, fisk, bär, grönsaker, frukter, nötter och liknande.

Här är bara ett citat. Hela artikeln finns att ladda ner under länken.

The western diet and lifestyle and diseases of civilization

Review

(33382) Article views

Authors: Pedro Carrera-Bastos, Maelan Fontes-Villalba, James H O’Keefe, et al

Published Date March 2011 , Volume 2011:2 Pages 15 - 35 DOI 10.2147/RRCC.S16919

Pedro Carrera-Bastos¹, Maelan Fontes-Villalba¹, James H O’Keefe², Staffan Lindeberg¹, Loren Cordain^3
1Center for Primary Health Care Research, Faculty of Medicine at Lund University, Malmö, Sweden; ²Mid America Heart and Vascular Institute/University of Missouri-Kansas City, Kansas City, Missouri, USA; ³Department of Health and Exercise Science, Colorado State University, Fort Collins, Colorado, USA

Glycemic load, fiber, and fructose

During the Paleolithic period, most of the carbohydrate

(CHO) sources were wild fruit, berries, vegetables (typically

presenting low glycemic index [GI]26), and sometimes tubers,

with cereal and honey intake being scarce.14,26,65

Today, most CHO come from processed foods such as

refined sugars and refined cereal grains.65 Even whole grains

possess a higher glycemic load (GL) than does most unprocessed

fruit and vegetables.65 The GL takes into account

both the GI and the amount of CHO in a given serving of

a food. It is estimated that the GL of Paleolithic diets was

significantly lower than the GL of western diets.65

This observation is relevant because chronic adoption

of a high-GL diet may lead to hyperglycemia and

hyperinsulinemia,266 which may contribute to dyslipidemia

(elevated serum triglycerides, small-dense LDL-C, and

reduced high-density lipoprotein [HDL]-C),266 hypertension,267

elevated plasma uric acid,267 and insulin resistance,266 the primary

metabolic defect in metabolic syndrome.266 Moreover, by

eliciting postprandial hyperglycemia, it may increase oxidative

stress, proinflammatory cytokines, protein glycation, and

procoagulant activity, thereby adversely affecting endothelial

function, among other pathophysiological effects.266,268–270

Indeed, a recent meta-analysis of 37 prospective cohort studies

suggests that diets with a high GI, high GL, or both may

increase the risk of type 2 diabetes, heart disease, and gallbladder

disease.270 Furthermore, intervention studies show that a

low GL diet may be an effective strategy for overweight and

obesity271,272 and confer better glucose, insulin, lipoprotein,

and inflammatory cytokine profiles in overweight and type

2 diabetes patients.268 Finally, the chronic adoption of a high

GL diet may lead to a number of hormonal changes (such

as elevated insulin-like growth factor-1 [IGF-1]/insulin-like

growth factor binding protein-3 [IGFBP-3] ratio and increased

ovarian and testicular androgen synthesis, coupled with

decreased sex hormone-binding globulin hepatic synthesis)

that ultimately may result in polycystic ovary syndrome,

epithelial cell cancers, acne, and juvenile myopia, among

other diseases.85,119,266,273

Another nutritional change is fiber intake. Most Paleolithic

diets had more fiber (.30 g/d), generally from fruit and

vegetables,65 than did the typical western diet, where most of

the fiber derives from cereal grains.65 Fruit and vegetables

have, on a calorie per calorie basis, two and eight times more

fiber than do whole grains.65 In addition, fruit and vegetables

typically contain soluble fiber, whereas much fiber in cereal

grains is of the insoluble type.26

This may all be relevant because dietary fiber, in particular

soluble fiber, increases satiety,274,275 reduces postprandial

free fatty acids,275 and contributes to better glycemic control

(perhaps through a glucagon-like peptide-1 effect).275

Furthermore,

dietary fiber appears to play an important

role in intestinal health, as suggested by Higginson and

Oettlé276 in the 1960s. They observed that in Africa, where

“a large amount of roughage is consumed”, colon cancer

and constipation were rare, whereas they were common

diseases in western countries. This was also observed by

Calder et al,277 who reported that a shift from rural to urban

living and at the same time from a traditional to a westerndiet

(containing a low amount of fiber) and lifestyle in Kenya

was associated with diverticulitis and colon carcinoma.

Today, there is an increasing recognition and understanding

of the complex role that fiber plays in maintaining intestinal

health that goes beyond the “traditional” increased bulk and

stool frequency effect. For instance, dietary fiber fermentation

in human intestine produces short-chain fatty acids,

mainly acetic acid, propionic acid, and butyric acid,278 which

exert several beneficial effects on the intestinal tract. For

instance, butyrate and propionate, by inhibition of histone

deacetylase, are able to block the generation of dendritic

cells (DCs) from bone marrow stem cells, thereby inhibiting

the inflammatory response mediated by DCs.279 Also,

butyrate controls the assembly of epithelial cell tight junctions,

leading to decreased intestinal permeability,280 which

may be central to many inflammatory diseases, as explained

previously. Even more relevant, butyrate reduces bacterial

translocation into peripheral circulation independently of

intestinal permeability,281 most likely through decreased

NF-kB activation.281

Although whole grains are increasingly being recommended,

in part to increase fiber intake, given its potential

adverse effects already discussed, it would perhaps be

prudent that most of the dietary fiber came from fruit and

vegetables.

Perhaps even more important, the introduction of refined

sugars and, more recently, of high fructose corn syrup

(HFCS), has increased fructose intake to unprecedented high

levels.65,135 Mounting evidence suggests that this dietary shift

may be an important player in obesity, insulin resistance, dyslipidemia,

gout, hypertension, kidney disease, and nonalcoholic

fatty liver disease.65,135,266,282,283

Bra artikel om slutförvaring av kärnkraftssopor

Läs Tomas Lindblads artikel om Slutförvaring.

Den har publicerats i Allt om Vetenskap år 2009, men är lika aktuell nu.

Kärnavfallet ska kunna förvaras i 100 000 år så det gäller att inte fatta förhastade beslut.

Kan någon kunnig människa förklara för mig hur kärnkraft kan räknas som en billig och säker energiform? Jag citerar:

Hela tunnelsystemet vid Söderviken ska bli fyra kvadratkilometer stort. Nästan 2,5 miljoner kubikmeter berg ska borras bort. Kostnaden beräknas till cirka 24 miljarder kronor. De pengarna, plus alla kostnader för forskning och planering för slutförvaret, kommer från kärnavfallsfonden. Dit har kraftbolagen betalat en avgift för varje kilowattimme kärnkraftsel som producerats under åren. Enligt den senaste redovisningen hade fonden tillgångar på 43 miljarder kronor.

Innan SKB kan börja bygga anläggningen måste de få klartecken från myndigheter och regeringen. Ansökan om tillstånd ska enligt den senaste tidtabellen lämnas in i slutet av 2010.

En av de många experter som ska granska ansökan är Björn Dverstorp som arbetar på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi räknar med att det kommer att kräva motsvarande 25 – 30 heltidsarbetande personer under flera år för att behandla ansökan. Det är ett jättearbete. Men vi har redan förberett oss på uppgiften under 25 års tid.

Myndigheten har redan krävt bättre och mer omfattande rapporter på flera områden.

– En av de absolut viktigaste punkterna är att förvaret ska kunna hantera de belastningar som en kommande istid innebär, säger Björn Dverstorp. Där finns det fortfarande många svåra frågor att lösa. Till exempel risken för att stora mängder smältvatten från den kilometertjocka inlandsisen sköljer bort leran som omsluter kapslarna.

Teknik, råvaror och hållbar utveckling

Det är få saker som är riktigt enkla och självklara och den nya tekniken hör definitivt inte till de enkla. Och nu menar jag inte ur teknisk synvinkel i första hand, utan ur miljömässigt hållbar synvinkel. Gränsen för hur mycket tekniken kan utvecklas har vi absolut inte sett ännu, men de råvaror som används är definitivt begränsade. I väldigt snabb takt håller jorden på att uttömmas på alla möjliga slags grundämnen. I Allt om Vetenskap 01-2011 finns en intressant artikel som heter "Råvarorna kan ta slut" skriven av Tomas Lindblad.

Här är några exempel:

Batterierna i en (kanske litet miljövänligare) hybridbil innehåller idag ca 10 kg av den sällsynta metallen lantan och i framtida bilar kan det behövas upp till 30 kg av samma metall per bil. Metallen kommer helt enkelt inte att räcka till om efterfrågan på bilarna ökar.

Tekniken med bildskärmar och pekskärmar har slagit igenom stort, men för att skärmarna (kombinationen ljus med elektronik) med dagens teknik ska fungera behöves en sällsynt metall som heter indium. Nästan två tredjedelar av allt indium i världen bryts som en mindre biprodukt vid bly- och zinkgruvor i Kina. Med dagens konsumtion beräknas det att indium tar slut före 2030.

Fosfor är ett grundämne som används i konstgödsling. Där finns också tecken på att produktionen snart inte hinner med efterfrågan. Eller att risken är att fosfat måste utvinnas ur allt sämre metaller med lägre koncentration och som är förorenade med radioaktiva ämnen och tungmetaller. I artikeln talar man om att det här kommer att leda till en livsmedelskris. Min personliga åsikt är att detta är ännu en orsak att gå över till (eller tillbaka till) ekologisk odling och sluta kasta bort mat.

Om platinakonsumitonen fortsätter att öka, tex i bilarnas bränslekatalysatorer och varje människa skulle använda hälften så mycket platina som en medelamerikan, så kommer världens platina att ta slut om drygt 40 år.

Silver används i bakteriedödande teknik, tex i tvättmaskiner. Enligt vissa beräkningar tar silvret slut före 2040, med dagens konsumtionstakt.

De flesta har väl hört talas om peak oil och peak coal, alltså den punkt där olje och kolproduktionen når sitt maximum och sen planar ut.

I den vetenskapliga tidskriften Nature skriver man såhär:

"Vi betraktar det som osannoligt att världens energitillgångar kan motsvara efterfrågan bortom 2020. Därför blir det viktigt att införa begränsningar i energiförbrukningen i alla samhällssektorer, inklusive jordbruk, transporter och tillverkning. Även om sådana gränser inte sätts upp genom aktiva beslut kommer de ändå att uppstå på grund av brist och prisökning."

Det mesta talar för att återvinning är en av framtidens tillväxtsektorer.

Det grönskar!

Allt fler köper ekologisk mat

Enligt Luomuliitto (ung. Ekoförbundet) köper allt fler ekologisk mat. Särskilt vanligt är det bland unga och familjer med små barn. Hushållen som aktivt köper ekologisk mat har ökat från 5 till 7 % de senaste två åren. Antalet s.k. aktiva hushåll ärca 175.000 i Finland. Också de som inte aktivt, men i alla fall regelbundet köper en del ekologisk mat har stigit till 22 % av alla hushåll. Största delen av all ekologisk mat köps i stormarketar. Ca 18 % är sånt som köps utanför dagligvaruhandeln.

Att det är unga och familjer med små barn som ofta köper ekologisk mat måste ju betyda att ekologiska produkter har framtiden för sig. De unga bildar kanske också familj så småningom och börjar köpa till allt fler. De små barnen blir äldre och börjar äta mera. Och blir vana att äta ekologisk mat.

Vindkraft

Kärnkraftsdebatten har lite grann vaknat till liv igen. Det är ju valtider men inte minst har diskussioner väckts på grund av händelserna i Japan. Många är skeptiska till kärnkraft, men de flesta låter det stanna där.

I dagens tidning läste jag (igen den finska lokala) att andelen vindkraftskunder inte har ökat alls i Vasa elektriska och att andelen som köper vindkraft är försvinnande liten.

Okej, det är precis samma ström som kommer i alla fall, men det är ändå ett ställningstagande för förnyelsebar energi att välja vindkraft i stället för kärnkraft att lysa upp och eventuellt värma huset med och surfa på nätet med. Vi har köpt vindkraft i ett par års tid. Här kan du läsa om hur jag resonerade då det blev aktuellt. När jag läste vad jag skrivit där märkte till min förvåning att jag är mer påläst om kärnkraft nuförtiden, men mina åsikter är fortfarande de samma.

Vi köper förresten vindkraft från Vasa Elektriska. Jag surfade runt då för ett par år sen och skaffade offerter från många olika elbolag innan cirkeln var sluten och jag insåg att den billigaste vindkraften finns här. Nu har jag inte kollat priserna sen dess, men jag kan bara tipsa om att det är hur enkelt som helst att byta till vindel, om man bara vill.

Klimat- och energistrategi i min hemkommun

Läser i tidningen idag (den finska lokala) att min hemkommun Korsholm har godkänt en klimat- och energistrategi, vilket gör mig glad. Hoppas bara att den inte upplevs som så ouppnåelig att ingen ens gör något för att nå målen. Jag tycker ju inte det då, men risken finns alltid.

Några exempel: I strategin har man som mål att invånarna ska gå över från fossil uppvärmning till förnyelsebar energi. År 2020 ska alla nya hus värmas med förnyelsebar energi och fram till samma år så borde hälften av alla äldre hus övergå till förnyelsebar energi. I kommunala byggnader ska man börja använda solpaneler och vindkraftverk. Eventuellt ska kommunen starta ett ekoenergibolag... och områden som lämpar sig för vindkraft ska märkas ut. Senast år 2015 ska man börja servera ekologisk mat eller vegetarisk mat minst två gånger i veckan i kommunens matserveringar.

Hoppas detta inte bara är tomma ord!

Kurs i hållbar utveckling!

För att livet inte ska alltför enkelt så väljer jag krävande fritidssysselsättningar! He, he!

Jag har anmält mig till en internetbaserad universitetskurs i i hållbar utveckling. Kursen hålls i samarbete med Vasa universitet och Sanomalehtiyliopisto (tidningen Pohjalainen). Pohjalainen har publicerat och publicerar en rad artiklar under några veckors tid under ämnet hållbar utveckling från olika synvinklar, socialt, kulturellt, ekonomiskt hållbar utveckling och hållbar utveckling i praktiken, skrivna av olika professorer vid Vasa universitet. Sen är det ett eftermiddagsseminarium som man ska delta i (det är öppet för alla) och en massa engelsk referenslitteratur att plöja igenom. Själva kursen är på finska. För att få sina studiepoäng ska man skriva en 10-15 sidors uppgift om hållbar utveckling utgående från ett område, kommun eller stad. Just den biten kanske jag inte ser så mycket fram emot, men jag vill gärna lära mig mer om hållbar utveckling!

Kliint

Den här affären i Vasa centrum har gått mig helt förbi. Ska gå titta in när jag får möjlighet.

Kliint

Lättbakat

Med Myllärin Luomus "Hurjan viljainen" ekologiska mjölblandning behöver man inte ha inspiration för att svänga ihop lite bröd. Allt man behöver utom vatten, jäst, salt och lite matolja finns i påsen och följer man receptet räcker mjölet precis till ca 18 goda semlor (rundstycken i Sverige).

Min unga trepersoners smakpanel har åtminstone godkännt dem och äter dem gärna. Själv har jag inte ens smakat (mest pga att mjölblandningen tyvärr innehåller vetemjöl och lite socker också). Blandningen innehåller också ett tillsatsämne (mjölförbättring). Men förutom dessa minus så vill jag ändå påstå att det här är ett riktigt bra och enkelt alternativ till att köpa färdigt bröd. En påse mjöl kostar ca 2,15 €. Med jäst och olja och salt och ugnsvärme till så håller man sig ändå långt under 3 € för ca 18 stora ekologiska semlor.

Gjord för att gå sönder

I söndags kom det en dokumentär på ettan om som heter Hehkulamppuhuijaus eller kanske Light bulb conspiracy. Dokumentet handlade om att saker tillverkas i dag för att med akt och mening gå sönder efter ett tag. Detta för att hålla hjulen rullande och se till att alla fortsätter att köpa mera. Enligt programmet så började det med att en sammanslutning av glödlampstillverkare kom överens om att en glödlampa bara får ha en viss livslängd. Det var på 1920-talet och glödlamporna höll betydligt bättre än idag. Överenskommelsen var att de skulle få hålla max 1000 timmar. Det här hade öststaterna inte någon aning om och när Berlinmuren föll fanns det en firma i Östtyskland som tillverkade glödlampor som höll i 25000 timmar (om jag minns rätt). De visade lampan på en mässa, men den väckte ingen entusiasm, tvärt emot vad de hoppats. Fabriken lades ner sen.

Enligt programmet var glödlampan bara det första exemplet. Efter det har nästan alla tagit efter. Det finns till och med ett ord för fenomenet, nämligen "planned obsolecence", alltså en planerad, inbyggd egenskap hos den tillverkade varan, att den ska gå sönder efter en viss tid eller efter att den använts ett antal gånger. Programmet visade till exempel en gammal film där en bil blev bogserad med hjälp av ett par nylonstrumpbyxor, som bara höll och höll. Numera tillverkas ju inte nylonstrumpbyxor för att hålla. I programmet visade de också en lektion för blivande ingenjörer, där de fick lära sig - inte att tänka ut så bra lösningar som möjligt - utan att klara av att tänka ut lagom bra lösningar, såna som deras arbetsgivare ville ha. Alltså planera varor som bara höll en viss tid.

I programmet undersökte de också en printer som plötsligt hade slutat fungera. Enligt programmet så hade printern ett chip installerat som räknade antalet utprintade sidor och efter 25000 sidor slutade den fungera. Efter många om och men hade de hittat en rysk hemsida där man kunde ladda ner ett program gratis som nollade chipet. De testade, chipet blev tydligen nollat för printern började funka igen! Före detta hade ägaren till printern förresten gått runt till olika elektronikaffärer och frågat om de kunde reparera printern. Samtliga svarade att det inte lönade sig att reparera och rekommenderade en ny printer istället. Hur bekant låter inte det!

Programmets tes var att saker helt enkelt inte tillverkas för att hålla längre utan de tillverkas för att hålla en bestämd tid (ungefär så länge som garantin) och sen slutar de helt enkelt fungera på ett eller annat sätt, eller går sönder, blir sämre på ett eller annat sätt, för att man ska vilja byta ut dem till en nyare och bättre version. På något sätt verkar det här inte alls långsökt, för det är ju just precis så det går till för var och en av oss. Vem känner inte igen "Nyhet! NY! Nu med bättre xxx än någonsin, Nyare! NY! NY! NY! Jag har länge irriterat mig på varför saker inte håller och undrat varför tekniken är så dålig, så mycket som man ändå klarar av idag. Men det är ju helt med mening, för annars skulle inte vårt konsumtionssamhälle hållas på benen längre. Jag blir helt rabiat av sånt här!

Dessutom är det ju inte bara konsumtionen utan vad händer sen, men den kasserade printern och allt annat som man får rådet att byta ut? Jo, de skeppas till Afrika under täcknamnet "Second hand goods". Men med second hand borde man ju ändå mena något som fungerar. Det här skräpet fungerar ju inte. Tex i Ghana har de enorma problem med enorma områden fulla med elektroniskt skräp från Europa och USA, som har förts dit illegalt eller under falskt namn och förstört odlingsmark, vattendrag och bostadsområden. De som tillåter att skräpet förs in får säkert bra betalt för det (under bordet), men efter det handlar det om ren och skär miljökatastrof.

Jag äger en mobiltelefon, som jag köpte begagnad för ett par år sen när den fortfarande hade nästan två års garanti. Den funkade bra tills garantin gick ut, men sen tog batteriet plötsligt slut nästan genast. Jag köpte ett nytt batteri för telefonen var ju annars felfri och jag försäkrade mig om att det var ett äkta märkesbatteri, för att vara säker på att det skulle funka bra, men det hjälpte inte mycket. Jag har ändå fortsatt att ha kvar den här telefonen av principskäl - jag hade ju ändå satsat på ett nytt batteri. :) Nu har det gått ca ½-1 år sen jag köpte det nya batteriet och jag hade så smått börjat fundera på att skaffa ny telefon. Men nu blev jag riktigt, riktigt avtänd. Kanske min telefon också hade ett inprogrammerat bästföre datum? Det verkar ju inte som felet sitter i batteriet, eftersom ett nytt inte riktigt hjälpte upp problemet.

Programmet visas på yleareena.fi några dagar. Det är textat till finska och de talar engelska, franska, tyska och spanska.

Spelar det någon roll vad man äter?

Det här inlägget kom långt ner, för jag hade börjat skriva på det redan 2 mars. Läs här.

http://fotspr.blogspot.com/2011/03/spelar-det-nagon-roll-vad-man-ater.html

Fiskelycka

Mitt senaste mål inom matlagning är att vi ska börja äta mera fisk och att fisken helst ska vara vild. Fisk är kanske mitt svagaste område. Fiskpinnarna är det nog några år sen jag lämnade åt sitt öde, men sen har det mest blivit regnbågsforell om det över huvud taget vankats fisk.

På senare tid har jag också börjat köpa strömmingsfileer. Förut stekte jag dem i ägg och ströbröd, men sen min man (och jag) lämnade bort de inhemska sädesslagen så har jag upptäckt att man kan steka dem i bara smör och de blir hur goda som helst. Det är dessutom mycket enklare och snabbare.

Idag åkte jag till Inre hamnen i Vasa och köpte fisk direkt av en fiskare som säljer där på lördagarna. Jag blev riktigt förvånad över hur lång kö det var, men de allra flesta var äldre människor. Som nybörjare på området föll jag för mina två säkra kort, nämligen en hel, vild lax och strömmingfileer. Originellt, jag vet, men nästa gång tror jag att jag ska pröva på röding. Siken hade redan tagit slut när jag kom dit, så nästa gång ska jag också stå i kö redan vid öppningsdags. :)

När jag kom hem skar jag upp så många laxmedaljonger som fisken räckte till och av det som blev kvar i stjärtändan lagade jag färs, som jag ska använda till att laga fiskbiffar senare. Underbart blekt babyrosa fiskkött, istället för det där neonorange som odlad fisk har!

Vi åt laxmedaljongerna idag och det blev kvar så mycket att det räcker till tre lunchportioner att ta med till jobbet nästa vecka. Färsen kommer säkert att räcka till biffar för en middag för hela familjen och någon eller några lunchportioner också. Fiskhuvudet och den delen av ryggraden (säger man så om fisk?) som blev kvar kunde jag ha kokat till buljong, men nu har vi så mycket fiskbuljong i frysen redan att jag inte tyckte att vi behöver mera för tillfället, så istället kokade jag bara upp det till katten. Det blev två portioner, varav den ena redan är uppäten med mycket god aptit.

Billigt blev det inte, kan jag säga, 27 € kostade fisken. Så mycket har jag aldrig betalat för en fisk förut, men om man då tänker att fem personer får mat två gånger plus 4-5 lunchportioner, så kanske det inte blir SÅ dyrt i alla fall - mindre än 2 € per portion i medeltal, eller billigare än en mikroportion med färdig mat även om man räknar med allt det andra vi åt till. Och hur många gånger bättre än färdigmat? Barnen fick potatismos och riven morot och vi vuxna åt coleslaw och riven morot till, ekologiskt förstås.

Såhär gör vi för att undvika onödiga kemikalier

Vi har förändrat våra vanor steg för steg, för att göra vardagen mer miljövänlig och för att undvika olika onödiga och/eller farliga kemikalier. Allt har inte hänt över en natt utan som en stegvis process, som knappast är färdig ännu. Det svåra är att förändra sina vanor och sitt sätt att tänka och köpa varor, att upprätthålla det nya är lätt och kräver ingen särskild ansträngning när man väl gjort det till en del av sina rutiner.

Städning:

Golven torkar vi med ljummet vatten, inget medel (efter dammsugning då)

Toaletten städar vi med ättika och tallsåpa eller någon annan enkel såpa, ibland citron till för doftens skull (låt ättikan ligga i vattnet en stund, så löser sig smutsen bättre).

Handfatet med såpa.

Kranar kan torkas med mikrofiberduk eller med en avlagt kökshandduk.

Ytor som ska torkas av går bra att torka med en fuktig trasa, är de riktigt hopplöst smutsiga så går det bra med såpa eller Universal Stone

Nytänk (nygammalt): man behöver inte medel som desinficerar och dödar bakterier, ättika har en sån verkan helt av naturen. Dödar man en slags bakterier med starka medel är risken stor att man tar livet att goda bakterier också.

Tvätt:

Tvättnötter eller Lummes tvättmedel (eller något annat) som är helt biologiskt nedbrytbart för kulörtvätt och samma tvättmedel för vittvätt. Aldrig någonsin sköljmedel. För svåra fläckar: galltvål.

Kläder som inte är smutsiga, men man använt lite, tex tröjor, kan man hänga ut och vädras, så blir de fräscha igen.

Disk:

För handdisk Ole Hyvä diskmedel eller något annat som är helt biologiskt nedbrytbart i naturen.

Maskindisk: Vårt svarta får: vi har provat på de biodiskmedel som finns här i Vasa, men alla är såna att det efter ett tag bildas en hinna på glassen och tallrikarna. Just nu använder vi svanenmärkt men inte biologiskt nedbrytbart diskmedel. Här är processen inte färdig ännu.

Personlig hygien:

Schampo, balsam, duschtvål, handtvål och ansiktsrengöring som är tillverkade av ekologiska råvaror och är biologiskt nedbrytbara. Tex Ole Hyvä, Sante, Weleda. Obs! Ekoschampon skummar inte som konventionella, men håret blir lika rent i alla fall. Man måste pröva sig fram för att hitta det som passar ens hår. Jag rekommenderar att man prövar mer än en gång innan man bestämmer sig för att något är bra eller dåligt, för det tar sin tid att gå över från konventionella produkter till ekoprodukter. Kroppen behöver också vänja sig...

Tandkräm: se mina tidigare inlägg. Processen fortsätter...

Vi hade tidigare ca en miljon burkar och flaskor i duschen. Numera har vi tre. Det känns väldigt skönt och vi använder slut på de vi har innan vi köper nya.

Övrig hårvård: Ekologiskt hårskum, hårspray osv. Undantag: tonåringen som köpt eget "ordentligt". De ekologiska produkterna är inte lika effektiva som konventionella, men där låter jag absolut naturen gå före. Hårfärg: Schwartzkopf Essensity. Inte helt 100 % eko, men innehåller betydligt mindre kemikalier och allergiframkallande ämnen än konventionella hårfärger.

Kosmetika, salvor osv: Ekologisk eller Lumenes serie Sensitive Touch, som inte är helt eko, men inte innehåller tex parabener och andra liknande ämnen. Antalet har minskat betydligt.

Mat: ingen färdigmat, så lite tillsatsämnen som möjligt, ekologisk så långt som möjligt, gärna närproducerat. Se många tidigare inlägg.

Kläder och textilier: Ekologiskt när det finns och är möjligt, begagnat om vi hittar sånt vi vill ha i gott skick, nytt bara när det är nödvändigt.

Elektronik: miljömärkt så långt det är möjligt. Använd det man har så länge det går.

Kommentera gärna med flera tips!

Familjen Kärnfrisk

Titta på denna intervju med en dansk familj som lagt om sina kostvanor och lämnat bort snabbmat, socker, chips, mjölk (som de inte säger att alla ska lämna bort, bara de som misstänker att de kanske inte mår bra av mjölk) och blivit friskare, piggare, gått ner i vikt och slutat stressa. Dessutom har deras son, som hade svåra autistiska drag blivit frisk. De har också skrivit en bok som heter Familjen Kärnfrisk och har en blogg som heter http://www.kernesundfamilie.dk/

Se själv och dra egna slutsatser.

Marthainspiratör!

Jag har tänkt bli Marthainspiratör! På Tessas ekoblogg berättar hon mera om vad det är.

Mina tandkrämsfunderingar fortsätter

Jag tror att jag skrivit om tandkräm tidigare också, men jag har inte blivit klokare ännu. Är det bra med fluor eller inte? Är det så att med denna enorma sockerkonsumtion som de flesta sysselsätter sig med i dagens läge så är fluor ett måste för att bekämpa karies? Men om man inte äter socker och inte vitt mjöl så kanske fluor inte är så livsnödvändigt? Finns det ingen som har satt sig in i dessa frågor. Och nu menar jag ur flera perspektiv, alltså inte bara ur ett strikt kariesperspektiv utan också vad som händer med kroppen i övrigt om man använder fluor två gånger varje dag.

Här kan man lyssna på när radioprogrammet Sissi har testat ekologiska tandkrämer. Inte för att man får några svar där, men de förundrar sig över smaken och att tandkrämen inte löddrar. Just de frågorna betyder ingenting för mig - det är nästan alltid annorlunda smak på ekologiska alternativ jämfört med konventionella. Man vänjer sig. Och med löddret är det samma sak. Jag vet inte varför alla älskar lödder. Tex ekologiska schampon, tvålar och tvättmedel osv löddrar oftast mindre. De saknar "lödderkemikalierna" och det ser jag enbart som en fördel nuförtiden. Men inslaget slutar med att de konstaterar att de inte vågar använda tandkräm utan fluor.

Nu har jag hittat en ekologisk och dessutom, glädjanden nog, inhemsk tandkräm som innehåller fluor och xylitol, nämligen Fratsilas fluortandkräm (Frantsilan Fluorhammastahna). Jag kan inte säga att jag nu hittat den ultimata tandkrämen, för jag vet inte hur det är, men än så länge väljer jag att borsta MED fluor och då gör jag det gärna utan de övriga obligatoriska kemikalierna som de multinationella tillverkarna gärna använder. Glädjande är också att slippa de multinationella helt och hållet.

Råsmarta tips

Råsmart är en hemsida och ett företag där man kan få tips för hela familjen om hur alla kan äta bra! Det finns också en bok som heter Råsmart familj av Ulrika Hoffer.

Planer på mera ekologiska matvaror

Det är inte bara som jag fått för mig, det är faktiskt så att utbudet på ekologiska matvaror har ökat mycket på senare tid. I dagens Pohjalainen står det att Valio har 18 olika ekologiska matvaror på marknaden, varav hälften lanserades ifjol. Också tex Atria lanserade nya varor för ett år sen. Enligt artikeln så är det flera stora producenter som nu planerar att satsa mer på ekologiska matvaror. Efterfrågan har vuxit men tillgången till tex ekologiskt kött har varit dålig. Atria har inte gjort reklam alls för sitt ekokött, för efterfrågan har redan från början varit större än utbudet. I artikeln sägs det att Atria håller på och tar fram nya varor som ska komma ut på marknaden nästa år. Vad det är vill de inte avslöja ännu, men ger en vink om att det är frågan om råvaror som passar såna som absolut själv måste få krydda och steka sin mat.

Låter bra, tycker jag!

Trots det ökade utbudet verkar vår familj ändå höra till undantagen, för endast 1,2 procent av all mat som köps hem är ekologisk. Men nu siktar man alltså på en ökning.

I samma tidning är det dessutom en liten notis om att många storkök siktar på att öka andelen ekologiska matvaror i sin matlagning.

Vivisante'

Vivisante' har en ny ekocertifierad hudvårdsserie Natural Skin som dessutom är tillverkad i Finland.

Spelar det någon roll vad man äter?

Mat är den nya religionen, verkar det som. Aldrig har det talats och skrivits så mycket om mat som idag. Samtidigt bombaderas vi av matreklam i alla de former och mycket lanseras som nyttigt och viktigt för hälsan. Mat väcker starka känslor idag och många tycker sig veta hur man ska äta rätt och hur fel andra äter.

Några exempel: Många är upprörda över att man ens kan tänka sig att inte följa de officiella kostråden, med lämliga mängder fettfattigt kött och fisk, rikliga mängder kolhydrater i olika former, vegetabiliska fetter, bröd och mager mjölk, eller hur det nu går. Är det rätt? I Voi Hyvin nr 2/2011 är det 12 sidor äkta ekoval och den delen som handlar om mat är recept på helt vegetarisk mat, med mycket grönsaker och groddar och sädesslag. En riktig miljövän väljer bort köttet. Är det rätt? Nyligen har en föreläsare (Sten Sture Skalderman) som på Hälsans dag skulle berätta om hur han gick från dödsdom pga livsfarlig övervikt till frisk med hjälp av mat som innehöll mycket kött och fett stoppad av en miljöförening (Savetheplanet.ax), eftersom hans principer stred mot deras. Men han har ju fått livet tillbaka. Är det rätt? Familjen Kärnfrisk i Danmark har gått ut och berättat om hur deras liv förändrats på grund av skräpmaten som de lämnat bort och det andra de börjat äta i stället och provocerat många. Kostdoktorn jobbar hårt för ändrade kostvanor. Är det rätt? Varje dag får vi höra om fabrikstillverkad mat, som Becell och Actimell och allt vad de heter som ska främja vår hälsa. Är det rätt? För att inte tala om snabbmatskedjorna som går ut med budskapet om hur bra deras mat i själva verket är och inte fet alls osv. Är det rätt?

Kan en miljövän äta kött och smör överhuvudtaget? Eller borde en miljövän hålla sig till vegetarisk mat? Borde alla lita på de officiella kostråden och inte experimentera sig fram? Är socker farligt? Varför är det så många som är överviktiga och mår dåligt nuförtiden? Kan maten ha något med saken att göra? Vad ska man tro på? Det lär vara så att folk läser fler kokböcker och matböcker än någonsin men lagar mindre mat än någonsin. Och ovissheten är stor.

Jag har haft två utgångslägen: 1) Jag har aktivt försökt ta in miljöaspekten i mina vardagsval de senaste åren. 2) Jag har aldrig haft problem med övervikt eller hållit på med olika dieter, räknat kalorier eller bantat. Aldrig någonsin. Jag är egentligen helt ointresserad av dieter, åtminstone ur kalorisynvinkel eller viktsynvikel så det har inte styrt mina val.

Men i takt med att jag försökt börja köpa och äta mat som är så miljövänlig som möjligt har jag ju efter hand tagit reda på mer och mer om vad konventionell mat egentligen innehåller (se tex Den hemlige kocken) och vad den kan göra med kroppen. Efter hand har det också gått upp för mig hur mycket man kan påverka sin egen hälsa genom vad man äter eller låter bli att äta (även om det finns många andra faktorer som också påverkar). Efter hand har jag också börjat laga mer och mer mat själv, eftersom den färdiga eller halvfärdiga maten inte har uppfyllt mina krav på bra och ekologisk mat, tex på grund av tillsatsämnen, sötningsmedel osv. Så på sätt och vis har jag ju satt upp regler, inte så mycket på vad jag inte "får" äta utan vad jag inte "vill" äta.

Ifjol började jag läsa en bok som heter "Restoring Your Digestive Health" av Jordan Rubin. I och med den boken började vi så småning om fatta att den sjukdom som min man lidit av redan långt innan vi träffades går att påverka med matvanor. Tvärt emot vad alla läkare och sjukskötare och näringsterapeuter han träffat hittills har påstått. De har sagt åt honom att han kan fortsätta att äta "som vanligt".

Rubin är en av USA:s mest kända och kunniga förespråkare för naturlig mat, medicine doktor och själv f.d. "obotligt" sjuk, som skriver om hur man kan påverka sin hälsa genom mat och andra levnadsvanor. Jag har tidigare skrivit om en annan bok som han är författare till. Vad sa han? Lämna bort färdig mat, skräpmat, industritillverkat godis, kakor, kex, fetter som innehåller för mycket omega 6 i förhållande till omega 3 (tex palmolja, solrosolja som är de vanligaste oljorna i industrimat), socker och särskilt de snabba kolhydraterna (tex vetemjöl, många sädesslag, pasta, stärkelse, majs och potatis) och välj istället ekologiska grönsaker (de flesta), ekologiskt producerat kött eller vilt, fet fisk (vild) och eko ägg och väl valda ekologiska frukter och mycket bär och nötter (för dem som tål) och se till att man får i sig tillräckligt med livsnödvändiga fetter, men inte vilka som helst utan såna med mycket omega 3 för att omega 3/6 balansen ska vara jämn. En ojämn balans och för mycket snabba kolhydrater leder till hudsjukdomar, tarmsjukdomar, inflammationer, diabetes, övervikt, karies och alla möjliga andra västerländska sjukdomar. Han menade också att mjölkprodukter är sånt som många inte klarar av och som kan påverka en negativt. Och han avrådde med många argument för att försöka äta helt vegetarisk eller vegan kost. Bara sådär kort en lekmans sammanfattning av en enormt ingående bok. Och obs, nu talar jag alltså om kostråd för personer som inte är friska.

Okej, jag hade läst boken och vi hade nu eventuellt ett receptet för ett gott liv, men inte var det så enkelt. Hur gör man i praktiken? De flesta av våra ändrade matvanor pga miljöskäl var helt i linje med denna bok, men nu behövde vi ta allt ett steg längre. Sockret, i form av kex och frukostflingor och sånt, till exempel, skulle bort. Men hur gör man om man? Lunchen/Middagen gick helt bra, men vad ska man då äta till frukost, mellanmål och kvällsmat??? Googla, googla, googla.

Det var så jag kom i kontakt med det som brukar kallas för LCHF här i Norden, eller lågkolhydratkost. Jag märkte att alla deras tankar och recept egentligen väldigt långt gick ut på samma sak, som Rubins tankar, men med några skillnader. Förutom att väldigt många recept innehåller mycket mjölkprodukter så rekommenderar inte heller griskött, men är inte alls så strikt med frukt och grönsaker som lågkolhydratkosten. Han fokuserar inte heller lika mycket på kolhydrater som LCHF, utan framför allt på matens kvalitet. Med dessa reservationer så kan många LCHF recept vara riktigt användbara.

Okej, Rubins råd i bakhuvudet och LCHF-recepten framför mig, kombinerat med miljömedvetenhet (många inom LCHF rekommenderar också ekologisk mat, eftersom den är mest hälsosam och tillsatsfri, men många andra bryr sig väldigt lite om miljöfrågor) och sen var det bara att pröva på vår egen version. Jag trodde inte att jag skulle behöva sån här mat, men jag bestämde mig för att pröva för att vara som ett moraliskt stöd för

min man, som behövde se över sina matvanor på flera områden, trots ekologisk lunch och middag. Vad hände? Hur han reagerat är en historia, som han får berätta eller inte berätta själv. Det handlar om mycket allvarligare saker för honom än det jag skriver om mig själv. Han är en skeptiker, som vill se en längre tid först om det funkar innan han ropar hej. Här kommer bara mina iakttagelser hos mig själv. Men så mycket kan jag säga att vi är så positivt överraskade att vi har bestämt oss för att det här är en livsstil, som vi integrerar med vår ekologiska mat, inte en tillfällig grej eller en "diet". Ingen av oss äter så här för att banta, tex.

Jag som aldrig har känt mig sjuk, insåg att jag plötsligt började må fantastiskt bra när jag började äta mindre (snabba) kolhydrater. Jag FATTADE liksom plötsligt hur min kropp fungerar och plötsligt klarade jag av att sluta äta socker (godis) som jag aldrig hade trott att jag skulle göra.

De kilon som samlats kring höfterna, ett kg per år sen yngsta barnet föddes var plötsligt borta. Nu vet jag hur jag ska hålla dem borta.

Fast för mig var det inte viktigast.

Hela mitt liv har jag haft problem med fallande blodsocker, jag blev svag, irriterad och kunde inte tänka på annat än mat tills jag har fått något i mig och har inte klarat mig utan mer än några timmar i gången utan att riskera att få huvudvärk om jag inte äter. Jag minns att jag hade det som liten också. Nu är problemet borta! Jag har lärt känna min kropp och vet vad jag ska äta för att inte bli hungrig för fort eller få huvudvärk. Fantastiskt! Jag som trodde att det var något som jag vara var tvungen att leva med och nu kan jag styra det helt och hållet själv, när jag förstått mekanismerna.

Ända sen tonåren har jag haft problem med min hy. Problemen är borta, föutom ärren då, som inte går att äta bort. Men nu vet jag att om jag äter för mycket kolhydrater, särskilt i form av socker och vetemjöl, så kommer problemen tillbaka som ett brev på posten följande dag.

Ser jag reklam för något "gott" så känner jag inte längre mig sugen på det. Jag behöver inte längre godis och socker och sött för att känna mig tillfredsställd. Jag står inte längre under marknadens makt och kan inte längre bli styrd av vad reklammakarna tycker att jag ska äta. Och det är lätt att leva enligt devisen "Ät inget som de gör reklam för på TV". Den mat som vi äter nu är sånt som ingen gör sig besvär med att göra reklam för, nästan bara basvaror. Bara det redan är miljövänligt i sig, särkskilt med tanke på de senaste rönen om att också godis och chips och sånt belastar miljön väldigt mycket.

Men det är väldigt provocerande att säga att man inte längre äter som folk i allmänhet. Att man inte längre vill och behöver vara en del av stressmats- och sockerkulturen och att man känner sig nöjd med det. Familjen Kärnfrisk har tydligen provocerat många även om de är levande bevis på att det de säger är sant. Frågar man mig så svarar jag såhär: Jag tror på vartenda ord de säger, skräpmat, snabbmat, färdigmat, chips, godis, vitt mjöl och mjölk (för den som inte tål det), för stora mängder kolhydrater i olika former, det får människor att må väldigt dåligt. Det enda jag känner mig skeptisk till i deras matvanor är sojamjölken, som jag anser är ett livsmedel som man inte vet tillräckligt om. Livsmedelsindustrin har drivit vår matkultur så långt från det naturliga att det har börjat få riktigt allvarliga följder. Självklart finns det sjukdomar, sydrom och besvär som inte kan botas med bra mat, men varför fortsätta leva med en massa problem som man inte behöver ha, de som går att få bort?

Vad har det här med miljön att göra då? Varför blir vissa miljövänner provocerade också? Jo, på grund av köttet. Men det beror ju på hur man äter om det är bra eller dåligt för miljön. Här har jag skrivit om kött och naturbete. Jag anser att tex överkonsumtion av mat av alla de slag är ett hot mot miljön. Då kan man överkonsumera vad som helst och inte känna att man har koll på något längre, som personerna i nuvarande Familjen Kärnfrisk gjorde förr. När de fick koll på sina matvanor blev de friskare, mindre deprimerade och deras pojke blev av med sina autistiska symtom (de säger inte att alla blir det) och då fick de energi över att sluta stressa (jag tror förresten att dålig mat också kan stressa en) och börja leva ett långsammare och bättre liv på många andra sätt. Mycket provocerande för den som är mitt i smeten.

Säger jag att jag har rätt och vegetarianer och förespråkare för den traditionella kostcirkeln och såna som vill njuta av allt gott i livet har fel? Nej, det finns många vegetarianer som känner att det är precis rätt för dem och det är ju bra för miljön också. Det är bra för dem, men inte något tex jag klarar. Kostcirkeln är också bra för många. Vilken mat som helst, bara man själv trivs med den och sig själv och kan njuta av den. Strikt LCHF är inte nödvändig för friska människor och strikt LCHF kan också hamna i fel dike. Alla behöver inte vara superstrikta i sina matvanor, för vi reagerar olika på olika saker och mår bra och dåligt av olika saker. Och man måste absolut tillåta sig att njuta av mat! Men skräpmat, vetemjöl och socker tror jag faktiskt inte är bra för någon. Och naturlig mat är bra för alla , vågar jag påstå. Om man är frisk, normalviktig, inte har några som helst hudproblem, inte förhöjt blodtryck, inga bilringar som stör, ingen blodsockerfall, ingen diabetes, inga hjärt- och kärlproblem, inga hormonproblem, har lätt att få barn och inga tendenser till depression och inte tror att man kommer att få problem med åldern, då hör man till de lyckliga som kan äta hur som helst. För resten av oss kan det löna sig att fundera lite extra vad man stoppar i sig, för det har betydelse.

Godisets miljöpåverkan

En ny infallsvinkel på miljöpåverkan: nu har man undersökt hur godis, chips och läsk påverkar miljön. Och kommit fram till att de påverkar miljön väldigt mycket, särskilt med tanke på att de innehåller tomma kalorier som inte har något näringsvärde. Chips påverkar miljön 20 gånger mer än vanlig potatis, tex, särskilt om oljan som används är palmolja. Mjölkchoklad har tre gånger så stor miljöpåverkan som mörk choklad. En påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött!

Här finns en sammanfattning av studien och här finns hela studien att ladda ner i PDF-format om man är intresserad.